Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet. / This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.

Akademi:  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, MälardalensHögskola, Västerås.   Nivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO225, 15 hp.   Datum: 2009-01-08   Författare: Asuman Sertcanli, 19861022, asi05003@student.mdh.se Betül Dinctürk, 19850808, bdk05001@student.mdh.se   Handledare: Claes Jonsson   Uppdragsgivare: Oriflame Cosmetics i Turkiet   Syfte: Ändamålet med denna studie är att undersöka försäljningsarbetet iett MLM- företag i de två länderna (Sverige och Turkiet) och därmed få fram eventuella skillnader, för att sedan kunna jämföra deras beteende ur ett kulturellt perspektiv. Jämförelsen avser att vara som ett underlag för säljkonsulenterna i deras dagliga arbete, i syfte att kunna förbättra och utveckla försäljningsarbetet.   Metod: Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Enintervjuguide utformades för att kunna formulera frågor utifrån valda teorier och modeller. Intervjuerna ägde rum i Turkiet och Sverige.   Slutsats: Studien visade att det finns både likheter och skillnader iförsäljningsarbetet. De turkiska respondenterna fokuserade mer på värvning än försäljning men var välutbildade gällande produkterna. De svenska respondenterna var mindre kunniga gällande produkterna men mer kundorienterade.

Implementering av FIR filter kan göras på olika sätt. I detta examensarbete har två olika varianter beskrivits med hjälp av VHDL, syntetiserats, simulerats och sedan jämförts med avseende på effektförbrukning.

Principen om fullt skadestånd utgör utgångspunkten vad gäller beräkning av skadestånd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestånds omfattning begränsas dock på olika sätt genom olika skadeståndsbegränsande metoder. Några skadeståndsbegränsande metoder som gäller enligt dispositiv rätt är adekvansläran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sådana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilken eller vilka av de nämnda skadeståndsbegränsande metoderna som bäst kan anses motsvara målen med att skadeståndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begränsas. Den av Jan Hellner anförda målanalysen används för att identifiera de i rättskällorna nedlagda ultimära målen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadeståndsskyldighet ska begränsas. De identifierade ultimära målen utgörs av ett mål om att uppnå en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mål om att åstadkomma jämställdhet mellan avtalsparter samt ett mål om att eftersträva största möjliga rättssäkerhet. Den av de analyserade skadeståndsbegränsande metoderna som bäst motsvarar de identifierade ultimära målen är förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln är den metod som bäst motsvarar de ultimära målen har i grund och botten att göra med att metoden är den av de analyserade metoderna som begränsar en avtalsparts skadeståndsskyldighet i störst omfattning.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län? Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället. Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.

No description available.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt? Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats. Det är två företag verkande inom varsin social medie-marknadsföring strategi, nämligen viral marknadsföring respektive direktmarknadsföring. Som primär informationsdata har delvis strukturerade frågor använts. Till hjälp för att besvara forskningsfrågorna och övriga frågetecken i problemdiskussionen har teorier utvecklats utifrån studiens grundteorier, viral och direktmarknadsföring. Båda av de intervjuade företagen tycks vara medvetna om att det nödvändigt att följa med i utvecklingen med social medie marknadsföring. De båda företagen tycks också bedriva framgångsrika marknadsföringskampanjer inom de båda marknadsföringsstrategierna viral och direkt marknadsföring. Kommunikationen är en gemensam nämnare för de båda marknadsföringsstrategierna. Det är även viktigt att nå rätt målgrupp vid rätt tidpunkt. Det går att hitta risker med båda nämnda strategier, men de ser ganska olika ut för respektive strategi. Att kunna definiera störningsmomentet och ta itu med det kan underlätta för budskapet. Viral och direktmarknadsföring är två vitt skilda strategier som används inom sociala medier. De båda tycks ändå vara framgångsrika strategier med stor utdelning då de verkar på rätt plattform. Det återstår att se hur social medie-marknadsföring kommer att formas i framtiden.

<p>Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår. Etablerandet av ett system som innebär samarbete, kompromiss och tolerans mellan olika parter är nyckeln till en lösning av den afghanska konflikten och därmed en varaktig fred i Afghanistan.</p>

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.   Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.   Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.

The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees’ right to religious freedom next to employers’ interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee—when accepting a contract of employment—have accepted certain restrictions of his or her religious freedom. When the employee later on isn’t willing to fulfill duties stated in the contract—due to his or her religious beliefs—it has been defined as labor refusal. However, it seems as though The Court has come to develop a nuanced view on the matter, arguing in the case of Eweida v the United Kingdom for restrictions—when made on employee’s freedom of religion—to be proportionate. Case law further shows that religious beliefs are not protected when they’re challenging other fundamental rights such as protection from discrimination due to sexual orientation. Conflict has surfaced when religious employees were unable to shake hands with employers of the opposite sex, asked for time to pray during working hours and requested to wear a headscarf or a turban at work. The essay also investigates the Swedish legal case ”handskakningsfallet” where the religious manifestation was decided on the basis of direct discrimination. However, the essay finds strong reasons for such manifestations to be assessed in relation to indirect discrimination, which would enable for proportionate assessments. Furthermore, such assessments would pave way for fair and correct judgements when investigating if one has been discriminated or not.   Lastly the essay highlights the importance of making such proportionate assessment stated above when deciding if religious interests should be protected or not on the labour market to enable a fair balance between all interests. / Uppsatsen undersöker hur gränsdragningen görs när arbetstagare vill nyttja sin religionsfrihet i relation till arbetsgivares intresse att på ett effektivt sätt leda och fördela arbetet. Arrowsmith-principen vad gäller forum internum och externum kan användas vägledande vid sådana gränsdragningar. Rättspraxis visar vidare att anställningsavtalet tillmäts stor betydelse och att arbetstagaren vid ingående av avtal får anses sig ha underkastat sig de regler och krav avtalet ställer. När arbetstagaren sålunda har vägrat att utföra de arbetsuppgifter som faller inom ramen för anställningen med hänvisning till sin religiösa tro har detta bedömts vara arbetsvägran. Europadomstolen synes dock ha utvecklat en mer nyanserad syn i frågan och motiverar i fallet Eweida mot Storbritannien för vikten av en proportionalitetsbedömning när religionsfriheten begränsas i anställningsförhållandet. Vidare visar rättspraxis att religiösa åskådningar inte skyddas när de utmanar andra mänskliga rättigheter, såsom exempelvis skyddet mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning.  Konflikt har uppstått när religiösa arbetstagare inte kunnat ta arbetsgivare av det motsatta könet i hand, velat be på arbetstid samt velat bära slöja eller turban på arbetsplatsen. Uppsatsen undersöker också ”handskakningsfallet” och övervägande skäl talar för att frågan om religiösa manifestationer torde bedömas utifrån indirekt diskriminering. Proportionalitetsbedömningar torde på ett rättvist och korrekt sätt avgöra om diskriminering ligger för handen eller inte.  Avslutningsvis betonar uppsatsen vikten av proportionalitetsbedömningar i varje enskilt fall för att avgöra om religiösa intressen ska skyddas respektive inte skyddas på arbetsmarknaden för att sålunda uppnå en balans mellan samtliga intressen.