<p>Uppsatsen behandlar och belyser vilka diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i ”dagens” tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett ”vi” och ”de andra” tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna.   </p>

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckerna i religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks och analyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanen gällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras med böckernas innehåll. Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, Kristina Boréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserar maktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga och hierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ett regelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på. Det betyder att könen ingår i detta regelsystem och gör att mannen agerar på ett sätt, medan kvinnan förväntas agera på ett annat sätt. Foucault säger i sin teori att religionen bestämmer över vilket kön som har makten och att religion alltid har bestämt det. Ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt ska användas som metod och dessutom textanalys. Den kvantitativa metoden ska kombineras med en bildanalys eftersom bilderna står i centrum av varje bok som skall analyseras. Böckerna innehåller flera bilder av män och texterna gäller män. Kvinnorna är nästan osynliga. Resultatet stämmer med teorierna som presenterar männen som överordnade och i störst fokus.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ”andrafiering” av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ”vi” (svenskar) konstrasteras mot ”dem” (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades. En annan slutsats som drogs är att läroboken, sedd som en diskurs, påverkas av faktorer i den samhällskontext den produceras i exempelvis läroplaner. Analysen visade att läroböckerna pekade på flera gemensamma nämnare mellan islam och andra religioner som kristendom och judendom. Därför drogs slutsatsen att de analyserande lärobokstexterna inte kunde ses som en del i en anti-muslimsk/islamofob diskurs. I övrigt bekräftades till stor del tidigare forskning som visat en mer nyanserad bild av islam och muslimer i läroböcker från senare år. Vid sidan om detta framträdde även en generaliserad bild över friheten hos kvinnor med muslimsk bakgrund boende i samhällen utan lagstött religiöst tvång.

I denna studie har fyra olika miljöorganisationer undersökts och jämförts i syfte att belysa vad Svenska miljöorganisationer har för syn påmiljöproblematikens karaktär och möjliga lösningar. Personer som arbetar på miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Foresoch Hela Sverige ska leva har intervjuats. Intervjuerna har kompletterats med insamling av information från de olika miljöorganisationernashemsidor och kataloger. För att få en fördjupad diskussion och för att relatera analysmaterialet till ett större teoretiskt sammanhang så har de olikamiljöorganisationernas argument relaterats till och analyserats utifrån olika miljödiskurser. Två relevanta teoretiska ramverk till den här studien ärMaarten Hajers diskursiva teori, som relaterar till miljöproblem och miljökonflikter, och Erik Swyngedouws syn på hur dagens symbolisering av”Naturen” påverkar och begränsar miljöpolitiken. Resultatet visar att de olika miljöorganisationerna har olika syn på miljöproblemen och möjligalösningar. Fores perspektiv på miljöproblemen kan relateras till den ekomodernistiska diskursen där de ser att man kan hantera miljöproblemeninom de nuvarande socioekonomiska ramarna med en fortsatt ekonomisk tillväxt. Naturskyddsföreningen kritiserar inte den ekonomiska tillväxtenmen de anser att de ekonomiska systemen bör styras i en mer miljömedveten riktning. Deras perspektiv kan därmed relateras till den ekologiskaomprövningens diskurs. Både Klimataktion och Hela Sverige ska levas syn på miljöproblemen kan relateras till systemkritikens diskurs där deanser att det inte räcker med marknadsbaserade lösningar och teknisk utveckling för att lösa miljöproblemen utan vi behöver i stor utsträckningförändra vårt sätt att leva med minskad konsumtion och energianvändning. / In this study, four different Swedish environmental organizations are examined and compared in order to highlight how they view theenvironmental problems and possible solutions. People from the environmental organizations Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Fores andHela Sverige ska leva were interviewed. Additional information was gathered from the various environmental organizations' websites andcatalogs. To get an in-depth discussion and to relate the analyzed material to a larger theoretical context, the arguments of the environmentalorganizations have been analyzed in relation to different environmental discourses. Two relevant theoretical frameworks for this study is Hajersdiscursive theory, which relate to environmental problems and environmental conflicts, and Swyngedouws view of how today's symbolization of"Nature" affect and limit environmental policy. The result shows that the various environmental organizations have a different approach toenvironmental problems and possible solutions. Fores perspective can be related to the ecological modernization discourse, where theenvironmental problem is seen as something that could be dealt with within the current socio-economic frames with a continued economicgrowth. Naturskyddsföreningen do not criticize economic growth, but they believe that the economic systems should be driven in a moreenvironmentally conscious direction. Their perspective can be related to the ecological reconsideration discourse (den ekologiska omprövningensdiskurs). Both Klimataktions and Hela Sverige ska levas approach to environmental problems can be related to the system criticism discourse(Systemkritikens diskurs), where market-based solutions and technological developments are not considered to be enough to solve environmentalproblems. Instead we need to extensively change our way of life with reduced consumption and energy use.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder. Den valda teorin är diskursanalys och Goffmans teori om stigmatisering. Analysen genomfördes genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys och hans analysmodell. Utifrån resultat- och analysdelen påvisas två olika diskurser: brott och utanförskapets verkan i Rågsved. Likt tidigare forskning påpekar är de egenskaper som tillskrivs Rågsved och dess invånare av negativ art, då artiklarna enbart berör kriminalitet, utanförskap, svaga socioekonomiska medel, invandrare och sociala problem. Således konstrueras ett område som framstår som otryggt och med en stor andel ”avvikande” individer. Det leder till en representation av ”vi” och ”de”, vilket kan verka stigmatiserande enligt Goffmans teori. Detta gäller för de två olika årtalens samtliga artiklar i Dagens Nyheter.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ”Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?” De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen. Genom en diskursteoretisk förståelse och diskursanalys hämtad från Foucault analyseras texter från regeringen och riksdagen samt från Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS). I själva undersökningen visas hur förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom formas i en diskursiv miljö där en humanistisk människosyn, medicinska teknologiska framsteg, naturlighet och genetik sammankopplas och står som grund. Att den ofrivilliga barnlösheten uppfattas som en sjukdom är sålunda avhängigt den specifika syn på människan, teknologin och naturen som är rådande inom reproduktionens diskurs av idag.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor. En feministisk förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett av många uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, och därmed en del i ett universellt strukturellt våld mot kvinnor.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat. Vårt språk och våra idéer och ideologiska övertygelser påverkar vår förståelse av vårt samhälle och således också våra politiska ställningstaganden. Hur dessa förstålelser av vårt samhälle konstrueras och införlivas som sunt förnuft hos oss synliggörs i denna studie i ett exempel, analysen av debatten om kulturpolitik i det civila samhället. Studiens material har hämtats från de två olika tidskrifterna Neo och Arena. Studien genomförs med Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Centrala begrepp i studien, kring vilka analysen av det empiriska materialet kretsar, är diskurs och hegemoni. Resultatet av studien visar att det i det studerade materialet kan identifieras två olika diskurser. Dessa diskurser är konstruerade med snarlika diskursiva praktiker, men som har olika resulterande betydelser. I relationen mellan diskurserna är det betydelsen av kulturpolitik kampen handlar om.

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden? Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer. Narrativ och myter, inom det apokalyptiska temat är tätt sammanbundna med hur samhället ser ut vid tidpunkten för dess produktion. Och det är den sociala verklighetens tillstånd som i slutänden bestämmer hur dessa ser ut. De är i vissa fall konstruerade för att leverera kritik mot ett eller flera ämnen. I andra fall syftar de till att förespråka en viss typ av handlande eller till att förespråka ett ideologiskt ställningstagande. Under perioden 1964-1990, talar berättelserna till oss om farorna med ett tredje världskrig, tillsammans med en kritik mot expertsystem och institutioner. Den efterföljande perioden, 1991-2000 placerar kampen mellan vetenskapen och naturen i historiens centrum. Här upphöjs rationaliteten till att bli det enda medlet som kan uppnå målet med att rädda mänskligheten. Perioden 2001-2007 är i mångt och mycket en förlängning av den föregående perioden. Dock fylls naturen med en ny dimension under denna period. Den är nu under angrepp från människan.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas. Medan Skolverket, med stöd av forskning och teorier, formulerar en kontextuell, samverkande och inte sällan komplex syn på läsutveckling samt bedömning av denna, tyder studiens resultat på att lärare ofta både undervisar i och bedömer separata läsprocesser där resultatet går att kvantifiera eller klassificera. Läsförståelsen framkommer som en läsprocess som det sällan sker explicit undervisning i eller bedömning av.