Bakgrund och problemformulering: Prevalens av typ 2 diabetes ökar dramatiskt i olika länder och är speciellt kopplad till ohälsosamt beteende och felaktig livsstil. Diabetes kan leda till utveckling av en rad olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt syn eller blindhet och amputation. P.g.a. allvarligakomplikationer och ökad dödlighet bland dessa patienter krävs evidensbaserade vårdinsatser och effektiv rådgivning. Distriktssköterskan har möjlighet att verka hälsofrämjande. Frågan är att hur distriktssköterskan ska bemöta individuella behov, förväntningar, önskningar och värderingar. Hur upplever distriktssköterskan patienternas medverkan och beslut om val av livsstil efter information, undervisning och rådgivning? Hur kan distriktssköterskan uppmuntra och hjälpa individer med diabetes att vara aktiva och villiga att ta ansvar i hälsofrämjande insatser? Denna studiehandlar om distriktssköterskans hälsofrämjande insatser i mötet med diabetespatienter.Syfte: Syftet är att belysa distriktssköterskans pedagogiska och hälsofrämjande roll i mötet med patienter med diabetes typ 2.Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i denna studie. Fyra distriktssköterskor med diabeteskompetens som arbetar inom primärvården i Västra Götalandsregionen har intervjuats. Intervjuerna baserades på öppet samtal med efterföljande frågor.Resultat: Det framkom att patienternas vilja, motivation samt samarbete när det gäller att göra livsstilsförändring är avgörande för att en förändring ska ske. Distriktssköterskorna försöker få en uppfattning om patienternas behov, förväntningaroch värderingar, och utifrån dessa ge individuellt anpassad information, undervisning och stöd.Slutsats: Denna studie visar att individuellt anpassad undervisning och informationsgivning, patientens vilja, motivation samt medverkan är viktiga förutsättningar för att patienterna ska utföra sin egenvård. Brist på motivation och samarbete kan orsakas av brist på kunskap, brist på stöd eller psykisk ohälsa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: förutsättningar hos distriktssköterskan / sjuksköterskan, bemöta patienten, bedömning av patientens omvårdnadsbehov och vägleda patienten. Det framkom därefter nio underkategorier. I diskussionen reflekteras resultatet med tyngdpunkt på distriktssköterskans / sjuksköterskans fortbildning, vårdrelation, den psykiska ohälsan samt telefonkulturen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Vi i Sverige anser oss ge relativt jämställd vård. Tidigare forskning visar ändå på att det existerar ojämställd vård. Exempel på detta är vid hjärt- och kärlsjukdomar där symtomen kan vara olika. Oftast är det då till kvinnans nackdel men även ibland till mannens. Detta kan leda till underbehandling och att vissa åkommor inte upptäcks. Det är viktigt att som distriktssköterska känna till dessa olikheter för att kunna säkerställa jämställd vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors uppfattningar om jämställd/ojämställd vård. Studien är en kvalitativ intervjustudie och datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att jämställd vård ges i en omedveten och naturlig handling och den utgår från individens behov. Lika vård behöver inte betyda jämställd vård enligt informanterna. Vidare visar resultatet att jämställd vård är någon annans ansvar. Det framkommer även orsaker som kan ge ojämställd vård och vidare finns det brister i kunskaper och utbildning kring genusperspektivet. Upplevelsen är att ämnet är känsligt och även oreflekterat. Det diskuteras sällan på arbetsplatser bland personalen. Vi upplever att begreppet jämställd vård förväxlas med jämlik vård som har en bredare innebörd. I resultatdiskussionen nämns att intervjupersonernas reflektioner och uttryck till stor del är likvärdigt med vad som kommit fram i tidigare forskning. Vi anser att ämnet behöver belysas för att öka medvetenheten hos all personal inom vård och omsorg. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Kronisk hjärtsvikt är en allvarlig hjärtsjukdom som drabbar fler och fler människor. De svåra symtom som uppstår vid kronisk hjärtsvikt gör att dessa patienter behöver stöd. Speciellt då många av dem får vård i hemsjukvård eller/och primärvård. Begreppet stöd har ingen klar definition i vården utan något som ofta uttrycks, förmodligen med olika innebörd. Tidigare forskning har visat att stöd fås genom relationen till andra betydelsefulla människor i ens närhet. Distriktsköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation vilket är viktigt för att patienten ska uppnå hälsa. Det finns därför ett behov av att få en samlad bild över det stöd som dessa patienter erfar av distriktssköterskor/sjuksköterskor (dsk/ssk).Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med kronisk hjärtsvikt erfar stöd av distriktsköterskor/sjuksköterskor. Litteraturstudien gjordes på åtta artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom hur stöd och icke-stöd erfors. Två teman, trygghet och otrygghet samt sex kategorier bildades. Stöd upplevdes när patienter fick information och kunskap om deras tillstånd, vilket kunde bidra till att de själva tog ansvar för livssituationen. Vidare upplevdes stöd då dsk/ssk upplevdes kompetenta, när patienterna kände att de blev omhändertagna på ett professionellt sätt, samt när dsk/ssk lät patienterna vara delaktiga och de blev behandlade som individer.Icke-stöd upplevdes då patienterna kände sig utanför, men även då de upplevde dsk/ssk som inkompetenta och att de måste övervaka sin egen vård då de inte litade på dsk/ssk. När dsk/ssk behandlade patienterna som ett objekt upplevdes vården som om den skedde helt på dsk/ssk villkor och patienterna beskrev då att det upplevdes som icke-stöd. Då tidigare studier har visat att begreppet stöd i vården inte är klarlagt är det viktigt att detta begrepp utreds. Det skulle vara värdefullt om fler kvalitativa studier gjordes för att ta reda på hur stöd upplevs. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården. Genom kvalitativ innehållsanalys har tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserats för att få en god förståelse i ämnet och uppnå syftet med studien. Det framkommer att övervikt och fetma etablerar sig i allt yngre åldrar, därför är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet påbörjas tidigt i barndomen. Det förutsätts att hela familjen involveras, eftersom det är föräldrarnas ansvar att grundlägga ett hälsosamt synsätt hos sina barn. För att motivera familjen bör distriktssköterskan ha god kännedom om familjen och dess livssituation. Distriktssköterskan beskriver att det hälsofrämjande arbetet är frustrerande och komplext. De saknar tid för familjerna och uppdaterat arbetsmaterial för att handha ämnet på ett bra sätt. Distriktssköterskan har ett stort ansvar i att anpassa det hälsofrämjande arbetet mot övervikt och fetma hos barn både inom barn- och skolhälsovården utifrån varje familjs förutsättningar. Familjens involvering skall genomsyra arbetet med barnen, men det blir ett etiskt dilemma när distriktssköterskan har en större ambition än familjen i livsstilsförändringen. För att distriktssköterskan skall känna sig trygg och kunna möta barnet och dess familj på ett tillfredställande sätt anser vi att det behövs mer tid och resurser i form av ett uppdaterat arbetsmaterial och en förstärkt personalstyrka. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård. Vi anser det betydelsefullt att utforska vilken betydelse distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap har vid samarbetet med vårdpersonal. Syftet med uppsatsen är att synliggöra distriktssköterskans/ sjuksköterskans arbetsledning av vårdpersonal inom kommunal hälso- och sjukvård. Denna litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt från 13 vetenskapliga artiklar och övrig litteratur inom valt ämnesområde. Datamaterialet har granskats utifrån en kvalitativ innehållsanalys samt kategoriserats. Distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap avspeglar samarbetet med vårdpersonalen. Ett starkt ledarskap är viktigt för utvecklandet av ett gott samspel och samarbete mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal. Återkommande faktorer med betydelse för ledarskapets inverkan på samspelet med vårdpersonal visade sig vara ledarskapsroll, kommunikation, teamarbete och utbildning. En öppen och klar kommunikation med regelbunden återkoppling mellan distriktssköterskan/ sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kopplas till framgångrika prestationer. I ett välfungerande teamarbete där distriktssköterskan/ sjuksköterskan har förmåga att motivera vårdteamet genom kompetensutveckling, uppmuntran till egna initiativ, samt delgivande av gemensamma mål och visioner stärks teamet. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

För att kunna tillhandahålla god vård krävs att både vårdpersonal och patienter känner sig trygga i sin relation och kan kommunicera på ett meningsfullt sätt. De flesta anmälningar som Socialstyrelsen får ta emot varje år handlar om patienter som inte är nöjda med vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Tidigare forskning visar att det är viktigt med en kunnig och kompetent tolk för att kunna kommunicera tillfredsställande med patienter som inte talar eller förstår svenska flytande. På vilket sätt påverkas vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient av att en tolk finns med i mötet? Är det nödvändigt för att bygga upp en fungerande vårdrelation eller är det tvärtom så att möjligheten att få en god vårdrelation störs?Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas vid användande av tolk. För att inhämta denna kunskap gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex distriktssköterskor intervjuades. Deras berättelser transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Informanterna poängterar samfälligt tolkens betydelse för att kunna kommunicera med varandra och skapa en god vårdrelation. Även om de tycker det är nödvändigt att använda tolk uttrycker distriktssköterskorna att det finns problem i samband med tolkanvändning. En del av förtroligheten går förlorad och det finns ibland en osäkerhet när det gäller tolkens översättning. Primärvården anlitar i huvudsak auktoriserade tolkar som är professionella och medverkar till stabilitet och trygghet. För att nå framgång är det viktigt att distriktssköterskorna använder tolken på bästa sätt genom att de lär sig god samtalsteknik och försäkrar sig om att budskapet har gått fram.Det är ofrånkomligt att distriktssköterskor såväl som tolkar blir berörda känslomässigt av de svåra och gripande berättelser som de får ta del av. Författarna anser därför att det vore värdefullt att upprätta ett forum för distriktssköterskor och tolkar, där de kan få handledning och möjlighet att ventilera dessa gemensamma upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Övervikt och fetma är ett ökande problem som leder till ökad sjuk- och dödlighet. Det innebär ett lidande för patienten och stora kostnader för samhället. För att en patient ska minska i vikt krävs livsstilsförändring och i detta arbete har distriktssköterskan en stödjande funktion. Syftet med den här studien är att öka kunskaperna om hur distriktssköterskan inom primärvården kan arbeta med överviktiga och feta patienter för att hjälpa dem till varaktig viktminskning. Vi vill belysa vilka svårigheter som finns och vilka faktorer som underlättar. Vi vill även se vad som utmärker effektiva viktminskningsprogram. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie med analys av kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet visar att sjuksköterskor och läkare tycker att rådgivning vid övervikt/fetma är ett svårt och känsligt ämne. De ger oftare livsstilsråd till överviktiga patienter när de har en medicinsk sjukdom relaterad till övervikten. Tidsbrist är en försvårande faktor. Sjuksköterskorna och läkarna upplever att de har otillräckliga kunskaper i arbetet med livsstilförändring. De efterfrågar mer utbildning och stöd från organisationen. De studier om viktminskningprogram vi har analyserat var upplagda på olika sätt och var därför svåra att jämföra. De var även genomgående av låg metodologisk kvalitet och därför är det svårt att rekommendera något av programmen till den svenska primärvården. Även flera av de övriga studierna har metodologiska brister varför resultaten bör tolkas försiktigt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Att använda tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring patienten. Trots detta används tolk i begränsad utsträckning. När tolk inte används kan patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar. Vilket kan skapa en känsla av misstro som kan prägla hela vårdsituationen. När tolk inte används får patienten sämre vård.Syfte med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda tolk i mötet med patienter med invandrarbakgrund och språksvårigheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.Distriktssköterskorna i studien beskriver tolken som en möjlighet för en ömsesidig kommunikation mellan dem och patienterna. Distriktssköterskor anser att det är viktigt att använda tolk i alla möten. I själva verket används dock tolk endast vid möten där distriktssköterskan själv anser att det är viktigt. Hinder för tolkanvändning är många. Begränsningar i ekonomin är både ett uttalad och dolt hinder för när tolk skall användas. Distriktssköterskorna verkar både medvetna och omedvetna om detta hinder. Resultatet i studien bekräftar tidigare studier där tolkanvändning visat på motstridiga erfarenheter. Vad vi fann som mycket intressant är att distriktssköterskan själv bestämmer när tolk skall användas. Det finns begränsat med forskning kring användning av tolk och vi anser att vidare forskning för att belysa ämnet är av vikt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska