• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 486
  • Tagged with
  • 486
  • 292
  • 291
  • 242
  • 220
  • 166
  • 164
  • 106
  • 99
  • 85
  • 76
  • 74
  • 66
  • 63
  • 63
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Telefonrådgivning inom primärvården : Distriktssköterskors erfarenheter. En kvalitativ intervjustudie.

Gustafsson, Lovisa January 2023 (has links)
Bakgrund: Telefonkontakt är ofta den första kontakten patienterna har med sjukvården. Tri-agering och rådgivning via telefon är en växande och komplex del av sjukvården där be-dömningen av patienten ska utföras utan någon visuell kontakt. Syfte: Distriktsköterskors erfarenheter av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Intervjustudie med kvalitativ design. Nio intervjuer utfördes. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier och nio subkategorier hittandes. Resul-tatet visade på att det behövs mer stöd och utbildning inom telefonrådgivning. Stöd från kol-legor och chef är också viktigt då telefonrådgivning är krävande och det kan uppstå svåra samtal. Diskussion: Det framkommer i andra studier information som styrker det som sagts i intervjuerna. Slutsats: Det behövs mer utbildning i telefonrådgivning både i utbildningen till distriktssköterska och på arbetsplatsen. En betydande roll är en fungerande arbetsplats där det är högt i tak och att personalen har förtroende för varandra och kan diskutera och få stöd av varandra. / <p>2023-05-30</p>
162

Distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni : En kvalitativ intervjustudie

Blom, Sandra, Odenland, Sofia January 2023 (has links)
Bakgrund. Hypertoni definieras som högt blodtryck och är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har tillsammans med andra livsstilsfaktorer en avgörande betydelse för utvecklingen av hypertoni där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är av största vikt. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Metod. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med totalt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat. Tre kategorier trädde fram och låg till grund för resultatet. Resultatet visade på att patientens attityd och inställning till hälsobesöket var avgörande för arbetets gång med att främja fysisk aktivitet samt vikten av att distriktssköterskan hade kunskap om att fysisk aktivitet såg olika ut för alla. Det framkom även bristande kunskap gällande hälsofrämjande verktyg och brist på intresse för det hälsofrämjande arbetet på organisationsnivå. Diskussion. Deltagarna menade att det behövdes ett förbättringsarbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Samarbete med andra professioner och framförallt utbildning och ökad kunskap inom hälsofrämjande verktyg som motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept är av vikt för att motivera patienten till fysisk aktivitet. Slutsats. Ett ökat intresse och prioritet från organisationen inom primärvården är betydelsefullt för att främja patienter med hypertoni till fysisk aktivitet som i sin tur leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. / <p>2023-05-30</p>
163

Pappors delaktighet i samband med barns hälsobesök på BVC : Distriktssköterskans erfarenheter - en kvalitativ intervjustudie

Borglund, Desiré, Kastbom, Josefin January 2023 (has links)
Bakgrund: Föräldraskap och barnuppfostran i Sverige har förbättrats sedan 1980-talet. Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag att inkludera och främja båda föräldrarnas delaktighet i föräldraskapet. Pappor har känt sig exkluderade och ovälkomna till BVC. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av pappors delaktighet i samband med barns hälsobesök på BVC. Metod: Magisteruppsatsen baserades på en kvalitativ metod där data inhämtats via nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre kategorier: Pappors deltagande i barnhälsovården, Ett jämlikt föräldraskap eller inte och BVC som stödjande verksamhet. Åtta underkategorier skapades: Förändring av papparollen, Föräldralediga pappor, Pappor som avstår från att delta, Delat ansvar, Delaktiga pappor, Skillnader i delaktighet relaterat till kultur, ålder och antal barn, Distriktssköterskans aktiva arbete med att involvera pappor och Samtal riktat specifikt till pappor. Diskussion: Pappors deltagande under hälsobesök på BVC har ökat, både enligt distriktssköterskors erfarenheter och tidigare forskning men det fanns fortfarande de pappor som var frånvarande. Slutsats: Ytterligare forskning hade kunnat genomföras för att identifiera vilka pappor som inte är delaktiga under hälsobesöken på BVC ur ett större perspektiv och därefter ta reda på vad de behöver för att möjliggöra deras delaktighet. Detta för barnets bästa att ha en delaktig pappa under alla moment som rör barnet. / <p>2023-05-30</p>
164

Distriktsköterskors och sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa inom primärvården

Jansson, Emelie, John, Isabelle January 2023 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt folkhälsoproblem. Primärvården har här en viktig roll och kan dels identifiera dessa individer i ett tidigt skede, dels arbeta preventivt mot psykisk ohälsa utifrån olika preventionsnivåer. Distriktssköterskan har en nyckelroll i sammanhanget men det preventiva arbetet som ingår i rollen styrs av en komplex sammansättning av faktorer. Vissa av dessa är möjliga att påverka i själva yrkesutövandet medan andra bestäms av exempelvis organisatoriska beslut. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: Studien har en beskrivande design med en kvalitativ ansats. Data insamlades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom det att sjuksköterskornas erfarenheter av preventivt arbete mot psykisk ohälsa varierade. Arbetet påverkades av såväl tid och resurser som rutiner och stöd. Om det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa var tydliggjort i största allmänhet på arbetsplatsen påverkade också möjligheterna till att arbeta preventivt. Alla deltagare hade någon erfarenhet av att ge egenvårdsråd till patienter med psykisk ohälsa. Det enskilda samtalet mellan sjuksköterska och patient utgjorde en viktig grund för det fortsatta arbetet, ett möte som utmärkte sig av bland annat lyhördhet och förtroende. Erfarenheten av att följa upp patienter med psykisk ohälsa varierade, men då det skedde beskrev deltagarna det som mycket uppskattat av patienterna. Slutsats: Det finns möjligheter för sjuksköterskor att göra skillnad för patienter som lider av psykisk ohälsa, både genom egenvårdsråd och uppföljning. Trots detta sker det preventiva arbetet mot psykisk ohälsa i varierad utsträckning och i föreliggande studie uttrycks bristfälliga förutsättningar, en önskan om mer resurser i form av tid och kompetens samt att uppfattningen om primärvårdens uppdrag är otydligt. / Background: Mental illness is a global public health problem and leads to unnecessary suffering and a reduction in the individual's opportunity for a fulfilling life. Primary care has an important role and can identify these individuals at an early stage and work preventively against mental illness based on different levels of prevention. Previous research has shown that the district nurse has a key role in this context, but that the preventive work included in the role is regulated by a complex combination of factors. Some of these can be influenced in the professional practice itself, while others are determined by, for example, organizational decisions. Aim: The aim of the study was to describe district nurses' and nurses experiences to work preventively against mental illness in primary care. Methods: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Eight district nurses and nurses from primary care participated and the data collection was performed with semi-structured interviews. The collected material were analyzed using qualitative content analysis. Main results: It emerged that the nurses' experiences of working preventively against mental illness varied. The participants described that the work was affected by time and resources as well as routines and support. Whether the preventive work against mental illness was clearly defined in general in the workplace was also something that affected the opportunities to work preventively.. All participants had some experience of giving self-care advice to patients with mental illness. What also emerged was that the individual conversation between nurse and patient formed an important basis for the continued work, a meeting that was characterized by, among other things, responsiveness and trust. The participants' experience of following up patients with mental illness varied, but when it happened, the participants described it as highly appreciated by the patients. Conclusion: It appears that there are opportunities for nurses to make a difference for patients suffering from mental illness. The participants attempted to work preventively, however, to a varied extent. A desire is expressed for clearer routines on the subject and more resources like time and education.
165

Distriktssköterskors erfarenheter av samverkan i team ipalliativa vårdprogram inom kommunal Hälso- ochsjukvård : En kvalitativ intervjustudie

Gustafsson, Land Hillevi, Malm, Ninna January 2022 (has links)
Bakgrunden till studien beskriver distriktssköterskans roll i palliativ vård. När sjukdom ärobotlig och kurativ behandling inte längre är möjlig riktas patientens vård in i ett palliativtförhållningssätt. Begreppet palliativ vård strävar efter en helhetsvård och är en aktiv ochomfattande dygnet runt vård, oavsett huvudman för hälso- och sjukvården. Palliativ vårddefinieras och den palliativa vårdens fyra hörnstenar benämns. Den teoretiska referensramen,teamets uppbyggnad och samverkan i team diskuteras i arbetet med palliativa vårdprogram.Syftet för studien är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av samverkan i team ipalliativa vårdprogram inom kommunal hälso- och sjukvård.Metoden utgår från en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats.Informanter var nio distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård.Resultatet belyser att ett teambaserat förhållningssätt inom det palliativa vårdprogrammetstärker omvårdnaden till patienten och närstående inkluderas mer. Vidare sågs attarbetstillfredsställelsen och yrkesstoltheten ökar för distriktssköterskorna som arbetar i ettpalliativt vårdprogram. En engagerad och inkluderande ledare har en betydande del församtalsklimat och rollfördelning vilket ger trygghetskänsla i teamet.Slutsatserna visar att distriktssköterskor finner en trygghet i att vårdprogrammens delargrundar sig på evidensbaserad forskning och ses gynna ett strukturerat arbetssätt. Genom attnärstående inkluderas på ett respektfullt sätt, under livets sista tid och efter dödsfallet, ges ettnaturligt tillfälle för utvärdering och reflektion över den palliativa omvårdnaden. Betydelsenav ledarens roll påvisas och ett team utan hierarkiskt synsätt skapar trygghet och arbetsglädje.Vidare framgår det att olika huvudmän tycks leda till försämrad konsensus i den palliativavården.
166

Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta inom primärvården under en pågående pandemi : En kvalitativ intervjustudie

Löfgren, Sandra, Michailidou Söderberg, Artemis January 2022 (has links)
Pandemin har nu under en lång tid påverkat människors liv globalt och har även satt sina spår i Sverige. Omorganisationer har gjorts i primärvården till följd av pandemin. Distriktssköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande och förebyggande inom primärvården men detta arbete har till stora delar fått prioriteras bort. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under en pågående pandemi. För att kunna svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta distriktssköterskor deltog. Analysarbetet har utförts med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet belyser de tre huvudkategorierna En förändrad arbetsmiljö, Mötet med patienten och Positiva effekter distriktssköterskornas upplevelser av arbetet inom primärvården under pandemin. Distriktssköterskorna har bland annat upplevt utmaningar i ett överflöd av information samt att deras yrkeskompetens inte upplevdes tas tillvara på till följd av ökad telefonrådgivning. Distriktssköterskorna har också upplevt att det varit utmanande att skapa en tillitsfull och trygg relation till patienterna som under pandemin varit oroliga eller rädda. De har fått prioritera hårdare i vilka patienter som ska få komma till vårdcentralen samt fått förändra sitt arbetsätt mot mer digital vård. En av slutsatserna är betydelsen av att distriktssköterskorna är uppdaterade. Vidare ses behov av att distriktssköterskor får tid till att upprätthålla sin yrkeskompetens som är av stor vikt för att kunna skapa en trygg relation med patienten. En annan slutsats är att möjligheter till att skapa relationer med patienter sker via digital vård.
167

Upplevelsen av digital kommunikation inom primärvården : En intervjustudie med distriktssköterskor / The experience of digital communication in primary care : An interview study with district nurses

Weréen, Sara, Lönnkvist, Ida January 2023 (has links)
Inom primärvården är digital kommunikation en stor del av distriktssköterskans vardag. Det krävs en god kommunikativ förmåga och lyhördhet hos distriktssköterskan för att tillgodose och möta patientens behov oavsett om mötet sker digitalt eller på plats. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av digital kommunikation i primärvården. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio distriktssköterskor i primärvården i Halland. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra huvudkategorier: Kommunikationens betydelse, tillgänglighet i vården, påverkad patientsäkerhet samt distriktssköterskans arbetsflöde. Diskussion och konklusion: Distriktssköterskorna upplever att digital kommunikation är ett bra komplement till den fysiska vården men att den samtidigt inte får ta överhand. Dessutom framkommer att de digitala verktygen ger möjlighet till innovativa lösningar inom omvårdnad. I takt med en befolkning som blir allt äldre är patientsäkerhet, jämlik vård och arbetsflöde betydelsefulla områden att utveckla vidare.Distriktssköterskorna belyser att det behövs mer utbildning i skriftlig kommunikation, samt för att öka patientsäkerheten i de digitala kommunikationsverktygen behövs kompatibla system. Då mycket pekar på att digitalvård kommer fortsätta utvecklas i snabb takt framåt är vidare studier inom ämnet av stor vikt. / In primary care, digital communication is nowadays a big part of the nursepractitioner´s daily workload. Therefore, good communication skills and effective responsiveness are required to accommodate and meet the patient's needs regardless of how the meeting is taking place. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse practitioners’ experiences of digital communication in primary care. Method: A qualitative semi-structured interview study with ten different nurse practitioners working in primary care in Halland. Data analysis was carried out using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Four main categories were identified: The importance of communication, accessibility within the healthcare, affected patient safety as well as the district nurse´s workflow. Discussion and conclusion: This study described nurse practitioners'experiences of using digital communication in primary care. The nurse practitioners’ felt that digital communication is a good complement to daily care. However, it must not take over. In addition, it appears that digital tools provide the opportunity for innovative solutions in nursing. In line with a population that is getting older, patient safety, equal care, and workflow are important areas to develop further. The nurse practitioners highlighted thatmore training in written communication is needed. To increase patient safety when using digital communication tools, compatible systems arerequired. Considering several different studies show digital communication will continue to develop rapidly, further studies in this area will be beneficial.
168

Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av svåra samtal i hemsjukvården

Jannati, Sara, Jansson, Jessica January 2023 (has links)
Bakgrund: Kommunikation är något som sker kontinuerligt i vårdarbetet med patienter och anhöriga. Ibland kan det under dessa samtal uppstå svårigheter. Inom hemsjukvården vårdas många palliativa patienter av distriktssköterskor och det är många gånger i dessa situationer som svåra samtal uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av svåra samtal i hemsjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården deltog. Materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Under analysprocessen formades tre kategorier; Samspelet mellan människor gör samtalet svårt, Det svåra samtalet är möjligt att genomföra och Distriktssköterskan påverkas av svåra samtal och har behov av stöd. Under varje kategori återfinns två till tre subkategorier. Det framkom att svåra samtal ofta uppstår mellan distriktssköterska, patient och anhörig då patienten är palliativ. Det handlade många gånger om brist på information till patient och anhörigaeller brist på förståelse av den information som givits. Antal yrkesverksamma år påverkade hur distriktssköterskorna genomförde svåra samtal och hur de hanterade dem. Strategier för att genomföra svåra samtal var att ta sig tid, lyssna, bekräfta och vara närvarande. Möjligheten att reflektera tillsammans med kollegor var viktigt. Slutsats: I studien framkom att patienter och anhörigas brist på information och förståelse är den största orsaken till uppkomsten av svåra samtal. Erfarna distriktssköterskor hanterar dessa samtal på ett ändamålsenligt sätt men kan ändå påverkas av samtalen. Då är kollegialt stöd viktigt för reflektion.
169

Vad hade du på hjärtat? : - en systematisk litteraturstudie om kommunikation vid telefonrådgivning / What’s on your mind? : - a systematic literature review on communication during telephone counseling

Josse Widroth, Ellen, Östberg, Julia January 2022 (has links)
Introduktion: Hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon introducerades i Sverige på 30-talet. Efterfrågan på telefonrådgivning har ökat sedan dess. Målet är att uppringaren känner sig hörd och distriktssköterskan är trygg i sin bedömning. För att uppnå detta mål krävs en god kommunikation mellan de två. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare vid telefonrådgivning. Metod: Studiens syfte utforskades med hjälp av en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat baserades på tio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och en manuell sökning genom digital snowballing. Resultat: Flertalet faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och uppringare fanns. Dessa redovisas i tre huvudkategorier: Förståelse, Bemötande och Miljö. Slutsatser: Studiens resultat visar på att kommunikation är ett multifacetterat och invecklat begrepp. Då kommunikation sker mellan två människor är den levande och sensitiv för utomstående påverkan som miljö och individens känslor. Genom att sjuksköterskan känner till dessa faktorer ökar chansen för sjuksköterskan att kunna bemöta uppringaren med förståelse via telefon. Studien kan även utgöra ett underlag för vidare förbättringsarbeten inom olika organisationer. / Introduction: Health and medical advice via telephone was introduced in Sweden in the 1930s. The demand for telephone counseling has since then increased. The goal is for the caller to feel heard and the district nurse to be confident in her assessment. To achieve this goal, good communication between the two is required. Aim: The aim of this study was to describe the communication between the nurse and the caller during telephone counseling. Method: The aim of the study is explored using a systematic literature study with a qualitative content analysis. The study's results are based on ten articles from the databases CINAHL, PubMed and a manual search through digital snowballing. Results: A multitude of factors affecting communication between nurse and caller were discovered. These were summarized in three main categories: Comprehension, Nurse-patient relationship and Environment. Conclusions: The results of the study show that communication is multifaceted and complicated. As communication takes place between two people, it is vivid and sensitive to external influences such as environment and feelings. By the nurse knowing these factors, the chance for the nurse to receive the caller with understanding over the phone increases. The study can also form a basis for further improvement work within various organizations.
170

Skolsköterskans erfarenhet av att upprätta orosanmälan : En intervjustudie

Rajabion, Parisa, Solimanjad, Ronak January 2022 (has links)
Våld mot barn förekommer i hela världen. Trots att våldet går att förhindra finns det ett stort mörkertal barn som lever under våld utan att få någon hjälp vilket kan medföra fysiska och psykiska konsekvenser. Skolsköterskan kan genom sin kompetens vara en avgörande aktör i att tidigt upptäcka och sätta stopp för att barn far illa i hemmet genom upprättandet av orosanmälan. Tidigare studier visar att andra vårdprofessioner bland annat erfarit brist på kunskap samt kampen med egna känslor som faktorer som väckt tvivel vid orosanmälan. Tvivel som orsakar att orosanmälningar inte alltid upprättats. Därav var studiens syfte att belysa skolsköterskors erfarenheter av att upprätta orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Studiens resultat belyses i tre kategorier: vara känslomässigt påverkad, vikten av att samarbeta med alla inblandade aktörer och stå upp för sin anmälningsplikt, samt sju subkategorier. Huvudfynden var skolsköterskans ambivalenta känslor vid upprättandet av orosanmälan vid misstanke om att barn far illa i hemmet, erfarenheten av gott internt och externt stöd, brist på återkoppling från socialtjänsten, erfarenheter av oklarheter i sekretessen, upplevelsen av att en öppen dialog med vårdnadshavare är gynnsamt samt skolsköterskans vetskap om sin anmälningsskyldighet. Om skolsköterskan tidigt kan förhindra och sätta stopp för att barn far illa kan riskerna för att drabbas av konsekvenser minska och barnet får förutsättningar till att uppnå känslan av hälsa och välbefinnande. Detta gynnar både barnet och samhällets hållbara utveckling.

Page generated in 0.0791 seconds