Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden. Det första innehållsområdet upplevelse av införandet, redovisades i temat Patienten har fått makt genom att kunna välja, kategorier samt subka­tegorier. I kategorin ekonomiskt tänkande har blivit viktigt be­skrev distriktssköterskorna att det nu blivit viktigt att lista patienter samt att nya administra­tiva rutiner införts. Patienten har blivit kund vilket lett till att distriktssköterskan fått ett nytt förhållningssätt till patienten och blivit mer serviceinriktad. Valfrihet kräver information, patienten behöver information för att vara insatt i reglerna kring valfrihetssystemet då det kan ge konsekvenser för patienter med särskilda behov. Det andra innehållsområdet skäl att stanna, redovisades i kategorier samt subkategorier. Distriktssköterskan beskrev att hon valde att stanna kvar inom den landstings­drivna primärvården då ar­betsplatsen i sig var avgörande genom trivsel och kollegor samt att det inte varit till­räckligt lockande att byta arbetsplats då en anställning i landstinget uppfatta­des som en trygg­het. / The aim of the study was to describe how district nurses experienced the introduction of the system of patient choice in primary care. The aim was also to describe why the district nurse in the public primary care decides to stay when new private actors are available. The study had a descriptive design where ten district nurses from different health centers from a town in Middlesweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was structured in two content areas. The first content area experience of the introduction, was presented in the theme Patient had power by beeing able to choose, cat­egories and subcategories. In the category Economic thinking has be­come important the dis­trict nurse described that it is now important to register the patient at the health center and that they now have new administrative procedures in place. The patient has become customer and this leads the district nurse to approach the patient in a new way and become more service-oriented. Choice requires information and the patient needs infor­mation to be familiar with the rules on patient choice system then it can have consequences for patients with special needs. The se­cond content area, reasons to stay, was presented in categories and subcategories. The district nurse decides to remains in the public primary care when the workplace itself is crucial in comfort and colleagues and that it has not been attractive enough to change job when em­ployment in the County Council was perceived as a security.

No description available.

Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället. Om fler patienter använt sig av reflexologisk behandling kunde troligtvis lidandet minskat. Syfte: Syftet med intervjustudien var dels att beskriva reflexologers verksamhet och dels deras erfarenhet av behandling av huvudvärk. Metod: Som metod valdes intervjuer med kvalitativ ansats med en intervjuguide som stöd. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Urvalet var ändamålsenligt och omfattade åtta informanter i Skåne och södra Småland. I resultatet identifierades två kategorier och åtta underkategorier som beskrev reflexologers verksamhet samt deras erfarenheter av att behandla klienter. Det framkom att reflexologerna utför behandlingarna på olika sätt, att de ger rådgivning, att klienterna söker av olika anledningar samt att många fortsätter behandling i förebyggande syfte för att de mår bra av behandlingen. Slutsats: De som utför reflexologisk behandling anser att behandlingen är ett bra komplement till den traditionella sjukvården och att det bland annat helt eller delvis lindrar huvudvärk, stress och smärta. För att den traditionella sjukvården ska göras mer uppmärksam på reflexologisk behandling behövs mer forskning inom området. / Background: Use of complementary methods has increased in Sweden. It calls for increased knowledge about complementary and alternative medicine (CAM) in primary care in the encounter with patients. Previous research has shown that reflexological treatment can completely or partially alleviate including headaches, back- neck pain and stress in some patients. Headaches are a major public health problem in many countries. In addition to causing patient suffering, it is a great cost to society. If more patients were to use the reflexological treatment, their suffering is likely to decrease. Purpose: The purpose of this study was to describe the reflexologers activities and their experience in the treatment of headaches. Method: The method chosen was interviews using a qualitative approach with an interview guide for support. The material was analyzed using qualitative content analysis. The selection was appropriate and included eight informants in Skåne and Småland. The results identified two categories and eight subcategories describing reflexologers activities and their experience of treating clients. It was revealed that reflexologers perform treatments in different ways, they give advice, the clients looking for various reasons and that many continue treatment as a precaution because they feel good by the treatment. Conclusion: Those performing reflexological treatment believe that treatment is a great addition to the traditional health care and that it includes all or part relief of headaches, stress and pain. The traditional health care should consider the benefits of reflexological treatment and offer more research in this area.

<p>Ögoninfektion är vanligt förekommande hos barn särskilt i kombination med övre luftvägsinfektion. 95% av alla barn mellan två och fem år vistas på förskola. Distriktssköterska/Avancerad primärvårdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hälsoarbetet. Personal på förskolan har att ta ställning till sjukdom och ohälsa hos barnen. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen.</p><p> </p><p>Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie. Intervjuerna har analyserats enligt fenomenografisk ansats. Sju beskrivningskategorier med tillhörande uppfattningar beskriver personalens olika uppfattningar: Spridning av ögoninfektion; Hur infektionen yttrar sig; Brist på kunskap; Betydelsen av handhygien; Föräldrarnas roll; Hälso- och sjukvårdens betydelse; Den kollegiala samvaron.</p><p> </p><p>Förbättrad kommunikation mellan BVC/vårdcentral och förskola behövs. Undersökningen är tänkt att användas i distriktssköterskans/APS-sjuksköterskans fortsatta arbete för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom.</p><p> </p><p> </p> / <p>Conjunctivitis is common among infants and children, especially whilst they are suffering from upper respiratory tract infections. 95% of all infants go to nursery from the age of 2 The nurse practitioner finds that nurseries are ideal places for health promotion. In nurseries the staff has to make decisions concerning health problems in the infants.</p><p>The aim of this paper is to describe how the staff experience eye infection in infants. It is a qualitative study based on four interviews. They are analyzed using the phenomenographic method. The result contains seven different categories with all the significant answers from the participants: The spread of eye infection; The infection's appearance; Lack of knowledge; The importance of hand hygiene; The role of the parents; The importance of the health service; The social intercourse between colleagues.</p><p>There is a need of improved communication between the GP center and the nurseries. The paper is intended to benefit the nurse practitioner in promoting health.</p>

<p>The number of elderly in society is increasing and therefore the number of people with dementia. They continue to live in their homes longer, which also increases the responsibility of district nurses. The purpose of this study was to describe the experiences of district nurses to care for and have responsibility for the care of people with dementia in home care. The method chosen was a qualitative interview study. The method chosen was a qualitative interview study and content analysis was used for data processing. The results revealed five categories: <em>Collaboration with other professionals and relatives, to have the possibility to develope in the professional role, a time-consuming work, inadequacy and anxiety and to provide security for the person with dementia.</em><strong><em></em></strong></p> / <p>Antalet äldre i samhället ökar och därmed antalet personer med demenssjukdom. De bor kvar i sina hem längre, då ökar även ansvaret på distriktssköterskorna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att vårda och ha vårdansvaret för personer med demenssjukdom i hemsjukvård. Metoden som valdes var kvalitativ intervju studie och innehållsanalys användes vid databearbetning. I resultatet framkom fem kategorier: Samarbete med andra yrkesgrupper och anhöriga, att kunna utvecklas i yrket, ett tidskrävande arbete, otillräcklighet och oro och att skapa trygghet för personen med demenssjukdom.</p>

<p>Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad.</p> / <p>About 90 000 people die every year in Sweden. Some of them die in their homes. In the community, the district nurse has responsibility for palliative care. This study is based on nine interviews with district nurses working in community home care in three different communities. Its aim is to describe district nurses’ experiences of communication with patients in palliative home care. A comprehensive theme evolved which was named The multifaceted communication could be described on the basis of two categories: The simple communication and The difficult communication. The analysis resulted in following seven subcategories: To be successful in communication, Patients’ acceptance of their situation, To be there for the patients, To communicate with patients when relatives are on the same level, Failure in communication, Patients’ lack of acceptance of their situation and Meeting relatives and people close to the patient when they are not on the same level. As student district nurses and authors, we hope that this study will increase the awareness of how district nurses experience communication in palliative care and thereby increase our knowledge and improve communication between district nurses and patients in palliative care.</p>

<p>Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. Datainsamling gjordes genom intervjuer med fyra BVC-sjuksköterskor. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskan upplevde att föräldrastöd var något som utfördes varje gång hon träffade föräldrarna. Genom att finnas till för familjen och stärka föräldrarnas egna resurser kunde hon stödja dem i föräldraskapet. Ett förändrat samhälle krävde dock en förändrad barnhälsovård och de resurser som gavs påverkade det stöd som kunde erbjudas föräldrarna.</p> / <p>Becoming a parent is an overwhelming experience. It is important to have support available for those who need it in order for parents to safely meet the needs of their child, and to strengthen the development of their child. The Child Health Nurse has a central role in supporting parents with childen aged 0-6 years. The aim of this study was to describe Child Health Nurses experiences of supporting parents. The method being used was a qualitative content analysis with an inductive approach described by Lundman and Hällgren Graneheim. The data was collected through interviews with four Child Health Nurses. The result shows that the Child Health Nurses experienced that parenting support was something which took place each time they met with the parents. By being there for the family and by strengthening the own resources of the parents, she could support their parenting. A changed society demanded a change in child health care and the conditions given influenced the support available for parents.</p>

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet. Materialet analyserades utifrån ett arbetsätt för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien redovisas utifrån tre kategorier som framkom vid analysen: Utmanande förutsättningar i mötet, Att skapa förtroende och Att ta sitt yrkesmässiga ansvar.  Resultatet visar att distriktssköterskorna ansåg att tid och resurser var en av förutsättningarna i mötet och för att kunna nå fram till närstående för att skapa goda relationer. Distriktssköterskorna ansåg också att det var viktigt att ha ett öppet förhållningsätt och att vara närvarande i varje möte. Det framkom också att distriktssköterskorna ville vara professionella i sitt arbetsätt och de såg sig som en ledare som fanns för att underlätta och tydliggöra situationen för patient och närstående i hemmet. / The palliative care is by the World Health Organization defined as an approach to improve the quality of life for patients and their families that struggles with problems that can appear when a member of the family has got a life-threatening disease. It´s becoming increasingly common for people with incurable illnesses being cared for in their homes at the end of life. Of course, some of the conditions for being cared for at home is that there are effective assistance from home care and that related parties are being involved in the care. The aim of the study was to describe the district nurses reflections and perceptions of their own role in relation to related parties in palliative care at home. The study has a descriptive design with qualitative approach. There was an interview conducted with eight district nurses who worked with home care and palliative care in the home. The material was analyzed based on the working methods of qualitative content analysis. The results of the study are reported based on the three categories that emerged from the analysis: challenging conditions in the meeting, building confidence and to take professional responsibilities. The result shows that the district nurses felt that the time and resources was one of the preconditions of the meeting and being able to reach relatives in order to create good relationships. District nurses also felt that it was important to have an open attitude and to be present at each meeting. It also emerged that the district nurses wanted to be professional in their ways of preforming their job and saw themselves as leaders who was to facilitate and clarify the situation for the patient and family in the home.

Bakgrunden visar att hembesök till nyblivna föräldrar är en bra och väletablerad metod för personal vid barnavårdscentralen och är en del av det nationella Barnhälsovårdsprogrammet som erbjuds alla barn och deras föräldrar. Syftet med föreliggande studien var att genom intervjuer med distriktssköterskor vid barnavårdscentraler belysa deras arbete med och reflektioner kring hembesök hos nyblivna föräldrar. Metoden var en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Åtta distriktssköterskor som arbetar vid barnavårdscentraler runt om i ett län intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga av de intervjuade distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med hembesök till nyblivna föräldrar, då det gav en möjlighet att skapa en relation på ett helt annat sätt än vid enbart besök på mottagningen. Andra fördelar med hembesöket var att distriktssköterskan fick en chans att se familjens hem och relationen mellan såväl föräldrarna som mellan förälder och barn. Det som oftast försvårade arbetet med hembesök var tidsbrist eller brist på kollegor eller färdmedel. Resultatet av intervjuerna utmynnade i ett tema för de tre första kategorierna; Viljan finns att genomföra hembesök, men vissa svårigheter finns för att lyckas. Slutsatsen av denna studie är att de distriktssköterskor som arbetar med BVC-verksamhet och hembesök till nyblivna föräldrar anser att besöken är väldigt viktiga för att kunna etablera en bra relation med familjerna. Det som ibland försvårar arbetet är hur hembesöken prioriteras av såväl ledning och chefer, men även av distriktssköterskorna själva. Andra hinder i arbetet är brist på tid, kollegor och färdmedel. / The background shows that home visits to new parents is a good and well-established method for the staff at the child care center and is part of the National Child Health program offered to all children and their parents. The aim of the present study was through interviews with district nurses at the child health centers highlight their work and reflections on home visits to new parents. The method was qualitative with descriptive design. Eight district nurses working at Child Care Centers around a county were interviewed using semi-structured interviews. The results showed that all of the interviewed district nurses felt that it was important to do home visits to new parents, as it gave an opportunity to create a relationship in a completely different way than the mere visit to the clinic. Other advantages of the home visit were that the district nurse had a chance to see the family´s home and the relationship between the parents and between parents and child. Lack of time, colleagues that could fill in at the center and transportation hindered home visits. The result of the interviews yielded a theme for the first three categories; The desire is to carry out home visits, but some difficulties are present that hindrance full success. The conclusion of this study is that the district nurses who works at the Child Care Centers, and who conduct home visits to new parents, believe that the visits are very important to establish a good relationship with the families. What sometimes complicates the work is how home visits is prioritized by both management and executives, but also by district nurses themselves. Other obstacles in the work are lack of time, colleagues and transport.

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld. Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.