Spelling suggestions: "subject:"distriktssköterskor.""
261 |
Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter om och reflektioner av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård - En intervjustudieAndersson, Anna, Berglund, Maria January 2014 (has links)
Sammanfattning (MB och AA) Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för deltagarna med kort yrkeserfarenhet ledde fram till följande fem kategorier: faktorer som påverkar arbetsbelastningen, faktorer som påverkar samarbetet, relationer och etiska dilemman,organisatoriska förutsättningar och ledarskap samt bristande kommunikation bidrar till minskad patientsäkerhet. Arbetet upplevdes fysiskt varierande samt att ett ökat antal patienter och tidsbrist ledde till stress. Arbetet upplevdes även glädjefullt med goda relationer till patienter och närstående. Etiska dilemman kunde uppstå vid olika syn på patientens vårdbehov.I resultatet för deltagarna med lång yrkeserfarenhet framkom fyra kategorier: att vårda i hemmiljö, faktorer som påverkar kommunikation och samarbete, att kommunalisera hemsjukvården är en omställningsprocess samt bristande ledarskap. Arbetet beskrevs somfysiskt tungt men varierande. Brister vid informationsöverföring medförde att tillgång tillviktig patientinformation saknades samt att distriktssköterskorna upplevde sin specialistkompetens underskattad. Slutsatsen är att deltagarna oavsett yrkeserfarenhet upplevde positiva och negativa aspekter på sin arbetsmiljö. Arbetet upplevdes meningsfullt men ökad förståelse och stöd för arbetssituationen från chefer önskades. Vid arbete i hemsjukvård kan det vara svårt att påverka olika faktorer av betydelse för arbetsmiljöneftersom arbetet sker i patienternas hem. / Abstract (MB och AA) District and registered nurses work with various tasks and in different services includinghome care. The patient’s home becomes the nurse’s workplace. The aim of the study was to describe district nurses’/registered nurses’ perceptions and experiences of the work environment in municipalized home care, among those with short and long professional experience. Descriptive design and qualitative approach was used. Five participants with shortand six with long professional experiences were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. The results for participants with short work experience led to fivecategories: factors influencing workload, factors affecting collaboration, relationships and ethical dilemmas, organizational conditions and leadership, and lack of communicationreduce patient safety. The work was experienced physically diverse increased number ofpatients and time constraints led to stress. The work also felt joyful with good relationships to patients and families. Ethical dilemmas arose from divergent views of the patient’s health care needs. The results among participants with long professional experience revealed four categories: nursing in home environment, factors affecting communication and collaboration, tomunicipalize home care is a conversion process and a lack of leadership. The work was described as physically demanding but varied. Shortcomings of communication and information meant that important patient information was missing. District nurses felt theirspecialist competence undervalued. The conclusion is that regardless short or long professional experience, the participants witnessed of positive and negative aspects in their work environment. The work was perceived sensed but increased understanding and supportfrom managers about the work situation was desired. When working in home care, it can be difficult to affect work environment factors of importance because the work is performed inpatients’ homes.
|
262 |
Distriktsköterskans arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma : En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala länAndersson Kraft, Emelie January 2014 (has links)
Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma. I behandlingen av övervikt och fetma var motiverande samtal, tvärprofessionellt arbete, fysisk aktivitet på recept och kostråd centrala delar. Liksom de stöd som distriktssköterskan utgjorde för patienten i beteendeförändringen. Patientens brist på motivation eller vilja kunde försvåra samarbetet mellan patient och distriktssköterska. Slutsatsen av studien visade att distriktssköterskorna hade en betydande roll i patientens beteendeförändring mot en hälsosammare livsstil och viktminskning. Distriktssköterskorna hade kunskap och kompetens att hjälpa patienten i arbetet med beteendeförändringen men mer kunskap behövdes för att kunna utveckla vården. Riktlinjer för hur övervikt och fetma ska tas om hand och behandlas inom vården var viktiga och hjälpte distriktssköterskorna att motivera sitt arbete hos verksamhetschefer. Distriktssköterskorna följde delvis vårdprogrammet för fetma hos vuxna i Uppsala län.
|
263 |
Distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavvänjning i gruppElsrud, Alexandra January 2014 (has links)
Tobaksbruk är förknippat med ohälsa, stor risk finns att drabbas av följdsjukdomar. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavväjning i grupp. En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Åtta distriktssköterskor som arbetar med tobaksavväjning i grupp har intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatets första kategori ”Viktigt med tydliga arbetsrutiner vid tobaksavvänjning i grupp” beskrevs exempelvis arbetsrutiner såsom att hemuppgifter gavs mellan grupptillfällena, tobaksstoppdatum planerades och uppföljningar gjordes. Dock beskrevs svårigheter att rekrytera deltagare till tobaksavvänjningsgrupperna, vilket innebar att personerna hänvisades till individuell tobaksavväjning. Det rapporterades vara psykiskt påfrestande att leda grupper om deltagare hade psykisk ohälsa och komplexa sociala problem. Andra kategorin ”Möjligheter och svårigheter vid gruppbehandling” beskrev att motiverande samtal användes och deltagarnas motivation ansågs avgörande för tobaksstoppet. Tobaksavväjningen uppgavs fungera när distriktssköterskan inte ”föreläste” utan uppmuntrade alla till att bli hörda, så att erfarenheter delades och stöd gavs åt varandra. Distriktssköterskorna upplevde arbetet stimulerande men även frustrerande, möjligheter till stöd av tobakssamordnare eller kollegor fanns, dock saknades stöd av läkare. Önskvärt enligt distriktssköterskorna vore att vara två som genomförde gruppträffarna tillsammans, ha tillräckligt med administrativ tid samt ha tid för fortbildning. Slutsatsen är att distriktssköterskorna arbetade efter tydliga arbetsrutiner. De upplevde både möjligheter och svårigheter med att genomföra gruppbehandling. Dock behövs mer fokus läggas på att rekrytera personer till grupperna så att grupper inte behöver ställas in, samt att ökad möjlighet till vidareutveckling av tobaksavvänjnings arbete i grupp bör ges till distriktssköterskorna.
|
264 |
Barnmisshandel : Distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera barn som far illa / Child abuse : District nurse`s experience of seeing and identifying child abuseLindroth, Theres, Johansson, Sara January 2014 (has links)
Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn. Metod: En induktiv ansats valdes och fyra distriktssköterskor i Hallands län med erfarenhet av ämnet intervjuades. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att arbeta som distriktssköterska innebar att vara barnets ombud och alltid se till barnets bästa och arbeta utifrån barnperspektivet samt att främja dess hälsa. Det var av stor vikt att så tidigt som möjligt få inblick i barnets familjesituation samt att skapa en bra relation till föräldrarna för att kunna identifiera ett misshandlat barn så tidigt som möjligt. Slutsats: Med ökad kunskap om kännetecken och symtom på barnmisshandel och kunskap om hur en tidig upptäckt av barnmisshandel kan ske, ökar barnets möjlighet till tidig stöttning och hjälp. Med fortsatt forskning, utbildning och utveckling av redskap ökar chanserna att upptäcka de misshandlade barnet i ett tidigt skede.
|
265 |
VÅGA FRÅGA! : Prostatacancerdrabbade mäns nöjdhet med sjuksköterskans omvårdnad och informationEriksson, Maria, Larsson, Helena January 2014 (has links)
No description available.
|
266 |
Distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst / District nurses’ experiences of conveying consolationSpjut, Ulrika, Sandberg, Karin January 2014 (has links)
Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och är i behov av tröst. Tröst är ett samspel som kräver att både distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vårdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvård intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskors erfarenhet av att förmedla tröst framträdde i tre icke hierarkiska kategorier. Tröstens källa beskriver orsaken till att distriktssköterskan förmedlar tröst och har två underkategorier: Tröst ges utifrån ett lidande och En grundpelare för god omvårdnad. Tröstens förmedlingsvägar beskriver hur distriktssköterskorna ger tröst till patienten och har två underkategorier: Tröstande relation och Tröstande kommunikation. Tröstens inverkan beskriver hur patienten och distriktssköterskan påverkas av trösten och har två underkategorier: Tröst kan ge ökat välbefinnande och Trösta är en meningsfull syssla som både ger och tar kraft. Slutsats: Förmedla tröst är en betydelsefull del i distriktssköterskans yrkesroll och har stor betydelse för patientens välbefinnande. Även distriktssköterskan påverkas av att förmedla tröst. / District nurses often meet suffering patients who need consolation. Consolation is an interaction that requires participation from both the nurse and the patient. The aim of the study was to study district nurses´ experiences of conveying consolation. Method: A qualitative interview study was carried out. District nurses (n=11) working at health care centers or in community health care were interviewed about their experiences of conveying consolation. A content analysis was used to analyze data. Results: District nurses´ experiences of conveying consolation appeared in three nonhierarchical categories. The source of consolation describes why district nurses give consolation and has two subcategories: Consolation is given because of suffering and A keystone for good nursing. The ways of conveying consolation describes how the district nurses give consolation to the patient and has two subcategories: A consolatory relation and Consolatory communication. The effect of consolation describes how the consolation affects the patient and the district nurses and has two subcategories: Consolation can give increased well-being and Consolation is an important task which both gives and takes energy. Conclusion: Conveying consolation is a meaningful part of the district nurses´ professional role and has important implications for patients´ comfort. Conveying consolation also affects the district nurses.
|
267 |
Distriktssköterskans upplevda stress : i förhållande till arbetssituationenLund, Ewa-Marie, Simonson, Charlotta January 2015 (has links)
Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.
|
268 |
Distriktssköterskans erfarenheter av smärtbehandling hos patienter som vårdas den sista tiden i livet i kommunal hemsjukvård : -En intervjustudie / The district nurse’s experiences of pain management in patients in end of life in municipal home care : -An interview studySvensson, Ida, Hollsten, Joanna January 2018 (has links)
Introduktion: Smärta är ett vanligt symtom hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet. Obehandlad smärta leder till onödigt lidande för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen inspirerades av Kritisk Incident Teknik. Data samlades in genom intervjuer med elva distriktssköterskor verksamma i kommunal hemsjukvård. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Hällgren Granheim. Resultat: Resultatet redovisades utifrån tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: Att bedöma och utvärdera smärta, Att behandla smärta samt Att samarbeta vid behandling av smärta. Smärtbedömningen gjordes med skattningsinstrument, kliniska blicken eller utifrån patientens egna ord. Distriktssköterskan erfarenhet var att det fanns brister vid utvärdering. Morfin ansågs som den vanligaste och effektivaste behandlingen vid smärta. Ett gott samarbete med andra professioner samt anhöriga ansågs vara av betydelse för smärtbehandlingen hos patienter som vårdas palliativt. Konklusion: Studiens resultat visar att distriktssköterskan hade en viktig roll vid smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet. / Introduction: Pain is a common symptom in patients in palliative care. Untreated pain has a profound impact on quality of life and causes unnecessary suffering. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse’s experiences of pain relief in end of life in municipal home care. Method: The study is a qualitative interview study where the data collection was inspired by Critical Incident Technology. Data was collected through interviews with eleven district nurses employed in municipal home care. The analysis was performed in line with qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Granheim. Result: The results were presented in three main categories and eight subcategories. The main categories were: assessment and evaluation of pain, management of pain and cooperation in the management. The pain assessment was carried out using estimation instruments, clinical views or based on the patient's own words. The district nurse experienced a lack of evaluation. Morphine was considered the most common and effective treatment of pain. Good cooperation with other professions and relatives was considered to be important for pain management in patients in palliative care Conclusion: The study's findings show that the district nurse had an important role in pain management in patients in end of life care.
|
269 |
Distriktssköterskors handhavande av och kunskaper om svårläkta sår : En enkätstudieAppelqvist, Amanda, Sjögren, Anette January 2018 (has links)
Bakgrund: Svårläkta sår är ett hälsoproblem världen över. Kontinuitet, personcentrerad vård, korrekt sårbedömning och tillämpad kunskap om sårläkningsprocessen och bakomliggande faktorer ligger till grund för god sårläkning. Distriktssköterskans handhavande och kunskaper är betydelsefulla faktorer i vården av patienter med svårläkta sår. Tvärprofessionell vård och personcentrerad vård är viktiga komponenter i vårdplanen av patienter med svårläkta sår. Syfte: Syftet är att undersöka distriktssköterskans handhavande av och kunskaper om svårläkta sår. Metod: Denna enkätstudie är en empirisk tvärsnittsstudie med analys av kvantitativ data och deskriptiv design. Urvalsgruppen bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetsverksamma inom primärvården och den kommunala hemsjukvården i två län i sydöstra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra framträdande fynd. De mest framträdande fynden är: kollegor, arbetslivserfarenhet och fortbildning är de främsta kunskapskällorna angående svårläkta sår och fortbildning i sårvård erbjuds sällan. Distriktssköterskor graderar sina kunskaper om svårläkta sår högre än sjuksköterskor, det finns skillnader mellan arbetsplatser och län i vilka läkningshämmande faktorer som arbetas aktivt med samt att det tvärprofessionella samarbetet skiljer sig mellan arbetsplatser och län. Slutsats: Det finns skillnader i utbildningen inom sårvård mellan sjuksköterskeutbildningen och distriktssköterskeutbildningen, därav har kunskapsbyte mellan kollegor och fortbildning blivit en viktig faktor för högre kompetens inom sårvård. I dagsläget finns det inga nationella riktlinjer och rutiner i hur sårvården bör utformas utan det skiljer sig mellan olika län, primärvård och kommunal hemsjukvård. / Background: Chronic wounds are a health problem all over the world. Continuity, person-centered care, proper wound assessment and applied knowledge of the wound healing process and underlying factors underpin good wound healing. District nurses handling and knowledge are important factors in the care of patients with chronic wounds. Cross-professional care and person-centered care are important components of the care plan of patients with chronic wounds. Purpose: The purpose is to investigate the district nurse disposal and knowledge of severe wounds. Method: This survey is an empirical cross-sectional study with analysis of quantitative data and descriptive design. The selection group consisted of general nurses and district nurses employed in primary care and community home care in two counties in southeast Sweden. Results: The analysis resulted in four prominent findings. The most prominent findings are: colleagues, work experience and continuing training are the main sources of knowledge regarding chronic wounds and wound care training is rarely offered. District nurses grade their knowledge of chronic wounds higher than general nurses, there are differences between workplaces and counties in which anti-healing factors are actively working whit and that cross-professional cooperation differs between workplaces and counties. Conclusion: There are differences in education in wound care between nursing education and district nursing education, hence the exchange of knowledge between colleagues and continuing education has become an important factor for higher wound care skills. Today there are no national guidelines and procedures in how wound care should be designed, there are differences between counties, primary care and community home care
|
270 |
”Varje samtal är unikt” Sjuksköterskans specifika samtal som stöd för patienten att uppnå en god död utifrån 6 S:n - En kvalitativ studieForsberg, Karin, Richardsson, Åsa January 2018 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0918 seconds