Bakgrund: Personer påverkas olika av arbetsstress. Särskilt som ny sjuksköterska kan arbetsstress vara mer påtagligt. En viktig arbetsuppgift som distriktssköterska är att främja patientens hälsa. Då kan ens egen hälsa kan lätt glömmas bort. Motiv: Att gå från sjuksköterska till distriktssköterska kan upplevas som en identitetskris. En av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning under 2016-2018 var stress. Därav är det viktigt att belysa arbetsstress hos distriktssköterskan. Syfte: Att undersöka om upplevd självskattad stress var relaterat till hur länge man arbetat som distriktssköterska Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett bekvämlighetsurval. Enkäten som användes var The Work Stress Questionnaire (WSQ), där deltagarna skattade sin upplevelse av stress utifrån deras arbetssituation. 68 enkäter skickades ut till distriktssköterskor i Region Västerbotten. Resultat: Jämförelse har gjorts mellan de som arbetat som distriktssköterska <10 år och ≥10 år. Huvudfynden i studien var att majoriteten av deltagarna upplevde att de trots ökad arbetsbelastning hinner med sina arbetsuppgifter. Många ställer höga krav på sig själv och vissa upplever att de har svårt att säga nej till extra arbetsuppgifter. Konklusion: Arbetsstress upplevs olika från person till person. Att någon arbetat länge som distriktssköterska betyder inte att hen upplever mindre arbetsstress. / Background: People are affected differently by work stress. Especially as a new nurse, work stress can be more noticeable. An important task as a district nurse is to promote the patient's health. Then one's own health can easily be forgotten. Motive: Shifting from being a registered nurse to a community health nurse can be experienced as an identity crisis. One of the most common causes of long-term sick leave during 2016-2018 was stress. Therefore, it is important to highlight the work stress of the community health nurse. Aim: To investigate whether perceived self reported stress was related to how long you worked as a community health nurse Methods: A quantitative cross-sectional study with a convenience sample. The questionnaire used was “The Work Stress Questionnaire” (WSQ),where participants rated their experience of stress based on their work situation. 68 questionnaires were sent out to community health nurses in “Region Västerbotten”. Result: Comparisons have been made between those who worked as district nurses <10 years and ≥10 years. The main findings of this study were that the majority of the participants felt that despite increased workload, they had time for their tasks. Many place high demands on themselves and some find it difficult to say no to extra work tasks. Conclusion: Work stress is experienced differently from person to person. The fact that someone has worked for a long time as a community health nurse does not mean that they experience less work stress.

Användandet av e-hälsa har ökat både nationellt och internationellt de senaste åren. Under SARS-CoV-2-pandemin har nyttjandet i Sverige varit explosionsartat, då icke-fysiska möten minimerar risken för smittspridning. Tidigare forskning visar att e-hälsa har positiva effekter, men ses också som ett hot av distriktssköterskor. Studien belyser därför distriktssköterskans upplevelse av arbetet med e-hälsa under den pågående pandemin och är en kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades med hjälp av bekvämlighetsurval och begränsades till legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom primärvården. Den totala svarsfrekvensen var 48 %. Analysen av enkäterna genomfördes med hjälp av IBM SPSS Statistics. De analyser som utfördes var Spearmans rangkorrelation och Kruskal-Wallis icke-parametriska test. Resultatet visade att det fanns en brist i utbildning kring e-hälsa hos informanterna. E-hälsotjänsterna var inte användarvänliga och de var tidskrävande för informanterna. Tid avsattes inte heller för arbetet med e-hälsa på arbetsplatserna. Det fanns potential för minskad smittspridning av SARS-CoV-2 genom arbetet med e-hälsa förutsatt att den vård som gavs genom e-hälsa var av god kvalitet. Ytterligare studier bör genomföras för att få en djupare förståelse för vad som kan och bör förbättras med e-hälsotjänsterna.

Bakgrund: Distriktssköterskan har med sin breda kompetens en viktig roll inom primärvården. Distriktssköterskan besitter goda ämneskunskaper i omvårdnad, vårdpedagogik, medicin, och folkhälsovetenskap. Många länder i världen har valt att tillåta läkemedelsförskrivning till distriktssköterskor, vilket leder till en effektivare vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelsförskrivning inom primärvården. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ induktiv design har genomförts. Till datainsamlingen gjordes systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Pubmed. Totalt användes 11 artiklar som svarade på studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med manifest analys användes. Resultat: Dataanalysen mynnade ut i tre huvudkategorier. 1. Ökad självständighet och ansvar, 2. Förbättrad omvårdnad genom förskrivningsrätten med följande underkategorier: effektivare vård med kostnadseffektivitet och personcentrerad och holistisk vård. 3. Orsaker som påverkar hur förskrivningsrätten används i praxis med tre underkategorier: Viljan att hålla sig uppdaterad, behov av tillgång till stöd och begränsad förskrivning. Konklusion: Även om vården har förändrats har distriktssköterskans förskrivningsrätt inte utvecklats i samma utsträckning i Sverige som i andra länder. Litteraturstudiens resultat bekräftas av tidigare forskning att distriktssköterskornas läkemedelsförskrivning gav ökad självständighet, ökad status och ökad respekt bland kollegor och patienter. Resultatet visar att distriktssköterskorna önskar mer utbildning, fortbildning och träning för att öka kompetensen inom läkemedelsförskrivning.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir äldre och därmed sjukare, vilket gör att behovet av vård ökar, i kombination med att allt fler äldre har önskemål att få bo kvar hemma. Samtidigt skrivs patienter ut från sjukhus snabbare, och har ofta komplexa hälso- och sjukvårdsbehov som ska hanteras i hemsjukvården, som därmed blivit mer avancerad. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en viktig roll som omvårdnadsledare, och ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård är en modell i framfart internationellt, och syftar till att öka patienters inflytande och delaktighet, där vården planeras och genomförs med personen i fokus. Syftet med denna studie var att belysa personcentrerad vård inom hemsjukvården, ur patienters, närståendes samt personalens perspektiv. Metoden som användes var en systematisk integrativ litteraturstudie. Sökningar gjordes i både CINAHL och PubMed och totalt hittades 16 artiklar. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; att involvera patient och närstående, att bygga och bevara relationer, professionellt förhållningssätt och värdefullt att bo kvar hemma. Slutsats: Resultatet visar att involvering av patienter och närstående är betydelsefullt, men att det inte alltid fungerar som önskat. Relationen mellan patient/närstående och vårdpersonal var en annan viktig del av den personcentrerade vården i hemmet, och en god relation var beroende av kommunikation och samtal, men även kontinuitet och tid.

Bakgrund: Barn som far illa, delades in i fyra olika kategorier. Fysiska-, psykiska- och sexuella övergrepp samt försummelse. Föräldrarna var ansvariga för att säkerställa barnets utveckling och trygghet, om detta inte gjordes skulle staten tillhandahålla skydd. Det var viktigt att vårdpersonal lärde känna tidiga tecken. Ju yngre ett barn var, desto mindre var chansen att barnet har skadat sig själv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att möta familjer inom primärvård, där det finns misstanke om att barn far illa. Metod: En litteraturstudie utfördes. För att finna rätt sökord för syftet, användes en ancestry approach. Resultat: Tre stycken kategorier framkom. Misstankar som leder till anmälan, som handlade om de distriktssköterskor som i slutändan gjorde anmälan till socialtjänsten. Misstankar som inte leder till anmälan byggde på de distriktssköterskor som ansåg att det var deras ansvar att göra en anmälan men att de av olika anledningar ändå inte gjorde detta. Behovet av stöd var den sista kategorin som handlade om distriktssköterskornas upplevda svårigheter i mötet med familjerna och vad de behövde för att bli bättre inom området. Slutsats: Misshandel av barn skedde i familjer oberoende av utbildning, etnicitet samt socioekonomisk status. Genom att veta hur distriktssköterskor upplevde mötet med dessa familjer samt anledningarna till tankebanor och deras slutliga agerande, fanns en enastående möjlighet att förändra framtiden för barn som levde under otrygga familjeförhållanden. / Background: Children whom are suffering from abuse and maltreatment can be categorized into four different categories. Physical-, psychological- and sexual abuse and neglect. The parents were responsible for securing the children’s development and safety, if they can’t do that the state would provide protection. Health professionals should learn to recognize early signs. The younger the child, the less is the chance that the child had hurt itself. Aim: The purpose with this literature review was to describe how district nurses experience meeting families where there is a suspicion that the child is being abused. Method: A literature review was performed. To find the right keywords for the aim, an ancestry approach was used. Results: Three categories were emerged. Meeting families where they suspect a child is being abused and the suspicion leads to report, is about the district nurses who report to the Social service. District nurses experience of suspicion that a child is being abused but no report is being filed, is based on the district nurses who feel that it is their responsibility to report to social service but in the end, for different reasons, do not. What do district nurses believe could help them in the meeting when they suspect a child is being abused, is the final category which is about the district nurses experience with the meeting with families and what they need further more to evolve in the area. Conclusion: Abuse of children was occurring in all types of families with no regard of education, ethnicity or socioeconomic status. Knowing how the district nurse was experiencing the meeting with these families, could be a unique possibility to change the future for children who lived in unhealthy family relationships. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-18</p>

Bakgrund: Distriktssköterskan möter i sitt arbete ofta en åldrande befolkning i deras hem, och ska arbeta för att främja deras trygghet och välbefinnande. Fall hos äldre personer är ett stort folkhälsoproblem då skadorna ofta blir stora och rehabiliteringen omfattande. Distriktssköterskan är en nyckelperson i fallpreventionsarbetet och ska arbeta med en helhetssyn kring den äldre personen, när omvårdnadsåtgärder sätts in för att förebygga fall. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans fallpreventiva omvårdnadsåtgärder i äldre personers hem. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativt- och kvalitativt innehåll. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Psykinfo och Pubmed, och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Tre kategorier framkom; fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram, fallriskutredning och samverkan, samt utbildning leder till välbefinnande. Diskussion: I resultatet framkom att distriktssköterskan bör samverka med andra yrkesprofessioner inom vårdteamet för att informera och utbilda äldre personer om fallrisker. Riskbedömningsinstrument var ett bra screeningverkyg. Resultatet diskuterades med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori om vårdandets idé. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att distriktssköterskans olika fallpreventiva omvårdnadsåtgärder framgångsrikt förebygger fall hos äldre personer och det viktigaste är att förebygga det första fallet. / Background: In her work, the district nurse often meets an aging population in their homes where she should work for the improvement of their safety and well-being. Fall accidents of elderly people form a major public health problem as injuries often are complicated and rehabilitation is extensive. The district nurse is a key person in fall-prevention and should work with a holistic view of the older person, in situations where care measures are taken to prevent falls. The purpose of this study is to describe the district nurse's fall preventative care measures in the homes of older people. Method: A literature review based on an inductive approach was conducted, comprising 14 scientific articles with both quantitative and qualitative content. The articles were found in the databases Cinahl, Psykinfo and Pubmed, and were quality assured using a review template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Results: Three categories emerged: Fall-related injuries can be reduced with fall prevention programs, fall risk assessment and cooperation, and how education leads to well-being. Discussion: The result indicates that the district nurse should work with other occupational professionals within the health care team to inform and educate older people about fall risks. Risk assessment methods proved to be a good tool for screening. The result was discussed with the support of “Katie Eriksson's nursing theory” on the idea of care. Conclusion: This literature review showed that the district nurse's various fall preventative care measures successfully prevent fall accidents of elderly people, and that preventing the first fall is most important. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>

Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk och komplex folkhälsosjukdom. Det är en av de vanligaste diabetestyperna som drabbar främst vuxna och äldre. Globalt anses 500 miljoner människor ha någon form av diabetes. Flera faktorer höjer risken för att drabbas av DM2 och kräver förändring av livsstil för att den ska vara hanterbar och för att minska risken för komplikationer. Distriktssköterskan har möjlighet att agera tidigt i sjukdomsförloppet och kan på så vis förebygga lidande. Distriktssköterskan har en central roll i patientens vård med att hjälpa patienten att utveckla sin egenvårdsförmåga på bästa sätt. Genom att studera distriktssköterskans levda erfarenheter och hur de upplevs vill författarna upptäcka variationer i deras förebyggande arbete samt hur diabeteskomplikationer kan minskas för den enskilda patienten. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av det förebyggande arbetet med patienter som har DM2. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med ett livsvärldsteoretiskt perspektiv. Sex distriktssköterskor med diabeteskompetens deltog i studien. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier. Distriktssköterskan kan genom sin kompetens och erfarenhet se patienten ur ett helhetsperspektiv. De kunde identifiera svaga och utsatta patientgrupper och med genuint engagemang stötta och uppmuntra till en god omvårdnad. Lyhördhet och relationsskapande hjälper distriktssköterskan att sätta patienten i centrum. Förebyggande arbetet är omfattande och kräver att distriktssköterska ska vara kreativ och flexibel i sitt utövande. / Diabetes mellitus type 2 (DM2) is a chronic and complex public health disease. It is one of the most common types of diabetes that mainly affects adults and the elderly. Globally, 500 million people are thought to have some form of diabetes. Several factors increase the risk of suffering from DM2 and require a change in lifestyle for it to be manageable and to reduce the risk of complications. The district nurse can act early in the course of the disease and can thus prevent suffering. The district nurse has a central role in the patient's care in helping the patient to develop his or her self-care ability in the best way. By studying the district nurse's lived experiences and how they are experienced, the authors want to discover variations in their preventive work and how diabetes complications can be reduced for the individual patient. The purpose of the studies is to describe district nurses' experiences of the preventive work with patients who have DM2. The method used was a qualitative interview study with a life world theoretical perspective. Six district nurses with diabetes skills participated in the study. Data analyzers using qualitative content analysis, which contributes to three main categories. Through her competence and experience, the district nurse can see the patient from a holistic perspective. They were able to identify weak and vulnerable patient groups and with genuine commitment support and encourage good care. Sensitivity and relationship building help the district nurse put the patient at the center. Preventive work is extensive and requires the district nurse to be creative and flexible in her practice.

Flera studier fokuserar på kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter som får palliativ vård men inte på samtalen i sig. Det är vanligt att svårt sjuka patienter vårdas i hemmet vilket ställer krav på distriktssköterskors kompetens och deras sätt att samtala med dessa patienter. Syftet med denna studie var att utforska hur distriktssköterskor upplever samtalen med patienter som får palliativ vård inom kommunal hemsjukvård. Samtalen utforskas så att distriktssköterskor uppnår fördjupad kunskap kring fenomenet. Åtta distriktssköterskor i två kommuner i mellersta Sverige deltog i intervjustudien. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv design valdes för att besvara syftet. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna benämndes; Lyhördhet i samtalen, Aspekter som påverkar samtalen, Aspekter som ger meningsfulla samtal. Efter bearbetning ledde analysen slutligen fram till det latenta, underliggande meningarna i intervjutexterna som blev ett tema; Intuition som färdighet. Det framkom att distriktssköterskor inte upplevde samtalen med patienter som får palliativ vård som svåra utan ofta tvärtom upplevdes samtalen meningsfulla och givande. Slutsatsen blev att distriktssköterskor som utvecklat medicinsk kunskap och hade längre arbetslivserfarenhet använde intuition som färdighet i större utsträckning. / Several studies focus on the communication between nurses and the patients who received palliative care but not on the conversations as such. It is common for severely ill patients to be cared for at home, which calls for high requirements on the district nurse's skills. The purpose of this study was to explore how district nurses experienced conversations with patients who received palliative care within home care services. The conversations are investigated to achieve in-depth knowledge of the phenomenon. Eight district nurses from two municipalities in the middle of Sweden participated. A qualitative content analysis with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were named; Responsiveness in the conversations, Aspects affecting the conversations, Aspects leading to meaningful conversations. After processing, the analysis finally led to the latent underlying meaning in the interview texts thus eventually becoming a theme; Intuition as a skill. District nurses did not experience the conversations as difficult, and often the conversations were meaningful and rewarding. The conclusion was that district nurses who developed medical knowledge and had longer work experience used intuition as skill to a greater extent.

Bakgrund: Valmöjligheten att få vård i livets slutskede i sin hemmiljö ses som en rättighet. Tidigare studier visar att arbetet med palliativ vård i hemmet ses av distriktssköterskor som givande men utmanande. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Tio intervjuer hölls med distriktssköterskor i fyra olika kommuner i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att arbeta med individanpassad omvårdnad, Att arbeta i team och Att hantera svåra situationer och utvecklas i sin profession. Dessa delades in i sex subteman. Konklusion: Studien visade på att distriktssköterskors erfarenheter och kunskaper varierar. Det framkom även att den organisatoriska uppbyggnaden med resurser och stöd varierade mellan kommunerna vilket ansågs av författarna kunna leda till en ökad risk för ojämlik vård. / Background: The choice to receive end-of-life care in one's home environment is seen as a right. The work with palliative care in the home is seen by district nurses as rewarding but challenging. Aim: The aim was to investigate district nurses' experiences of caring for patients with palliative care at home. Method: A qualitative method was selected and data were collected through semi-structured interviews. Ten interviews were held with district nurses in four different municipalities in Sweden. The data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three themes: Working with individualized nursing, Working in teams and Dealing with difficult situations and developing in one's profession. These were divided into six sub-themes. Conclusion: The study showed that district nurses' experiences and knowledge vary. It also emerged that the organizational structure with resources and support varied between the municipalities, which was considered by the authors to lead to an increased risk of unequal care.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i Sverige i dag. Ett BMI över 30 ökar markant risken för följdsjukdomar och för tidig död. Inom primärvården är det ofta distriktssköterskan som möter och initierar behandling av denna patientgrupp. Forskning visar att patienter som har övervikt eller fetma upplever diskriminering, skam och brist på värdighet och empati i kontakten med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att belysa distriktssköterskors attityder till vuxna patienter som har övervikt eller fetma inom primärvården.Metod: I examensarbetet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor som arbetade inom primärvården. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Att skapa en vårdande relation, att se kroppen och att förändra. Under dessa tre teman beskrevs den vårdande relationen som en förutsättning för förändring. Genom att se kroppen kunde distriktssköterskorna få information angående patienternas levnadsvanor. Det visade sig även finnas hinder för viktnedgång. Konklusion: Detta examensarbete beskriver komplexiteten i att som distriktssköterska vårda patienter som har övervikt eller fetma. Detta utifrån att övervikt och fetma är ett känsligt ämne att samtala om. En fungerande vårdande relation är förutsättningen för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Utifrån denna kunskap finns möjligheten att utveckla vården och mötet med denna patientgrupp. / Background: Overweight and obesity are on the rise in Sweden today. A BMI over 30 significantly increases the risk of consequential diseases and premature death. It is often the primary care nurse who meets and initiates treatment of this patient group in the primary care. Research shows that patients who are overweight or obese experience discrimination, shame and lack of dignity and empathy in contact with the health care system.Aim: The aim of this thesis was to highlight primary care nurses' attitudes towards adult patients who are overweight or obese in the primary care.Method: The degree project used a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were conducted with nine primary care nurses who worked in primary care.Results: The results revealed three themes: Creating a caring relationship, looking at the body and to changing. Under these three themes, the caring relationship was described as a prerequisite for change. By seeing the body, the informants were able to obtain information about the patients' living habits. There were also obstacles to patients losing weight. Conclusion: This thesis describes the complexity of caring for patients who are overweight or obese as primary care nurse. This is on the basis that overweight and obesity is a sensitive topic to talk about. A functioning caring relationship is the prerequisite for successful health promotion work. Based on this knowledge, there is anopportunity to develop care and the meeting with this patient group.