Bakgrund: Patienter med svårläkta bensår har komplexa vårdbehov och är en stor del av distriktssköterskans arbete och ställer krav på kunskap inom flera olika områden. Sårvården är resurskrävande och innebär ökade kostnader för hälsosjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta evidensbaserat med patienter med svårläkta bensår inom primärvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor på fyra olika vårdcentraler i Västra Götalandsregionen inom offentlig sektor. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna hade en positiv inställning till evidensbaserad vård samt ansåg sig vara självständiga i vårdandet av patienterna med svårläkta bensår. Organisatoriska hinder sågs i form av kunskapsbrist hos läkarna, tidbrist och otydliga rutiner samt svårigheter med kunskapsinhämtning. Evidensbaserad vårdkultur framkom i samverkan med patienten och kollegor inom samma profession. Slutsats: Distriktssköterskorna strävar efter att arbeta evidensbaserat samt stärka och utveckla professionen. Distriktssköterskan strävar även efter att ge en god och säker vård till patienterna och möta deras behov och önskemål. Organisationens bristande stöd påverkade distriktssköterskans möjligheter att utveckla och implementera evidensbaserad vård inom verksamheten

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den största dödsorsaken globalt och den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män i Sverige. Primärvården och således distriktssköterskan har en viktig funktion när det gäller att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom, och med ett hälsofrämjande synsätt utgöra ett stöd för alla människor oavsett ålder, bakgrund och sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom inom primärvården. Metod: Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en sammanställd intervjuguide med öppna frågor. Totalt deltog åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska som arbetade inom primärvården. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna upplevde det förebyggande arbetet som väldigt viktigt samtidigt som det var utmanande och begränsades av olika hinder och skillnader i förutsättningar. Deltagarna beskrev att innebörden att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom handlade om att identifiera levnadsvanor, samtala om livsstilsförändring, motivera till livsstilsförändring samt följa patienter över tid och hålla koll på deras parametrar och prover. Deltagarna beskrev vidare att de mest fördelaktiga förutsättningar att arbeta förebyggande fanns om arbetet skedde på en specialistmottagning, såsom en diabetes- eller hypertonimottagning där det fanns mer tid samt möjlighet att lägga upp arbetet mer fritt. Slutsats: Deltagarna i föreliggande studie beskrev det förebyggande arbetet som viktigt men utmanande. Hinder i det förebyggande arbetet beskrevs som tids- och resursbrist samt kunskapsbrist. Föreliggande studie kan bidra genom att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom och på sikt förbättra deras förutsättningar. / Background: Cardiovascular disease is the biggest cause of death globally and the most common cause of death in both women and men in Sweden. Primary care and thus the primary health care nurse have an important function when it comes to health prevention work with cardiovascular disease, and with a health-promoting approach provide support for all people regardless of age, background and illness. Purpose: The purpose of this study was to describe the primary health care nurses' and nurses` experiences of health prevention work with cardiovascular disease in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Data has been collected through semi-structured interviews based on a compiled interview guide with open questions. A total of eight primary health care nurses and one nurse who worked in primary care participated. Main findings: The study showed that the participants felt that it was very important to work with health prevention, at the same time as it was challenging and limited by various obstacles and differences in conditions. The participants described that the meaning of health prevention work with cardiovascular disease was about identifying lifestyle habits, talking about lifestyle change, motivating lifestyle change and following patients over time and keeping track of their parameters and samples. The participants further described the most favourable conditions for working with health prevention were if the work took place in a specialist reception, such as a diabetes- or hypertension reception where there was more time and the opportunity to schedule the work more freely. Conclusion: The participants in the present study described that working with health prevention was important but challenging. Obstacles in working with health prevention were described as lack of time and resources as well as a lack of knowledge. The present study can contribute by highlighting the experiences of primary health care nurses`  and nurses in health prevention work with cardiovascular disease and in the long term improving their conditions.

Introduktion: Antalet personer som insjuknar i kognitiv sjukdom ökar varje år. Detta betyder att anhöriga får en betydande roll i vårdandet av sina närstående med kognitiv sjukdom i hemmet. Anhöriga önskar få stöd i hur deras närstående kan tas hand om och distriktssköterskan behöver därför veta hur stödet kan ges. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan inom hemsjukvården kan stödja anhörig som vårdar sin närstående med kognitiv sjukdom i hemmet. Metod: Metoden utgick från Polit och Beck’s. Den valda metoden för litteraturstudien är en integrativ litteraturstudie med induktiv design. I Cinahl och Pubmed genomfördes databassökningar vilket resulterade i 12 artiklar. Dataanalys baserades på Whittemore och Knafl. Resultat: Tre huvudteman framkom vilka var Att skapa en god relation, Att använda samtal som stöd och Att möta utmaningarna. Slutsats: En god relation som innebär delaktighet och kontinuitet är av vikt för hur distriktssköterskan kunde stödja anhöriga. Kommunikationen mellan distriktssköterska och anhörig ska vara stödjande och rådgivande. Distriktssköterskan är också en viktig del i förmedling av kunskap och kan på så sätt stödja anhöriga som vårdar närstående med kognitiv sjukdom i hemmet genom strategier för att hantera sjukdomen och komplexa vårdsituationer. / Introduction: The number of people suffering from cognitive disorders increases every year. This means that relatives have a significant role in caring for their loved ones with cognitive illness at home. Relatives wish to receive support in how their loved ones can be cared for, and the district nurse therefore needs to know how support can be provided. Purpose: The purpose of the study was to explore how the district nurse in home health care can support relatives who care for their loved one with cognitive illness at home. Method: The method was based on Polit and Beck's. The chosen method for the literature study is an integrative literature study with an inductive design. Cinahl and Pubmed were searched, and 12 articles were found through analysis based on Whittemore and Knafl. Results: Three main themes emerged which were To create a good relationship, Using conversations as support and Meeting the challenges. Conclusion: A good relationship that involves participation and continuity is important for how the district nurse can support relatives. The communication between the district nurse and the relative must be supportive and advisory. The district nurse is also an important part of imparting knowledge and can support relatives who care for family members with cognitive illness at home through strategies for managing the illness and complex care situations.

Demenssjukdomen är en globalt ökande sjukdom med betydande påverkan på individer. I Sverige drabbas 130.000–150.000 personer med 20.000–25.000 nya insjuknanden varje år. Demenssjukdom börjar med försämring av kognitiva förmågor som gradvis på verkarminnet, intellektuella färdigheter som språk, tidsuppfattning och omdöme. Demens har ingen bot, vård fokuserar på livskvalitet, och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) kan hanteras med personcentrerad omvårdnad. Studiens syfte är att beskriva distriktsköterskors erfarenheter av personcentrerad demensvård inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod valdes kvalitativ induktiv insats. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där deltog tio distriktssköterskor och två av dem genomgått fördjupade utbildningar i demensvård. Analysarbetet har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom de tre huvudkategorierna; Strategier för att träda in i personens livsvärld, Att skapa partnerskap och trygghet och Möjligheter och hinder i strävan att ge en personcentrerad vård. Distriktssköterskorna och demensspecialister beskriver hur viktig det är att jobba patientcentrerad inom demensvård och att lära känna personen. De beskriver vikten att ha kunskaper om patientens tidigare liv och erfarenheter, skapa trygga relationer med patienter och närstående samt hur vårdmiljö har stor påverkan. Det visar också i resultatet att ge en individ anpassad vård ökar välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Bristande kunskap, tid och brist på personal kan påverka vården att erbjuda en personcentrerad vård. Vidare ses distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor roll att kunna påverka vården och främja ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund: Andelen äldre över 60 år ökar och förväntas öka ytterligare framöver. Kognitiv svikt är en av de vanligaste åkommorna samt ett hälsoproblem över hela världen. En viktig riskfaktor för kognitiv svikt är åldrande. Ett annat tillstånd hos äldre som lätt förbises är ortostatisk hypotension (OH). Det finns studier som påvisar samband mellan OH och kognitiv svikt, likväl studier som inte påvisar något samband, vilket gör att det råder delade meningar. Ytterligare kunskap behövs för att stärka det vetenskapliga underlaget till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete när det gäller patientutbildning och egenvårdsråd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ortostatisk hypotension har ett samband med kognitiv svikt hos yngre äldre för att bidra med vetenskapligt underlag till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Metod: Designen var en kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge. Urvalet inkluderade yngre äldre (60-78år). Variabler som kön, ålder, utbildning, blodtrycksvärden samt resultat på Mini-Mental State Examination (MMSE) valdes ut. Analysen gjordes i statistikprogrammet SPSS och började med deskriptiv statistik. För att se signifikant skillnad genomfördes Mann-Whitney U-test och Chi-2. Till sist utfördes en logistisk regression för att undersöka vad som påverkade den kognitiva förmågan mest. Resultat: Hos yngre äldre påvisades ingen statistisk signifikans när det gäller sambandet mellan OH och kognitiv svikt. Däremot sågs en tendens som pekade på att av de som har kognitiv svikt så var det fler som hade OH. 72-åringarna hade lägst medelvärde på MMSE. Kvinnor hade i högre utsträckning både kognitiv svikt och låg utbildning än män. Lågutbildning var en riskfaktor för kognitiv svikt. Det sågs en markant ökning av OH där 14% av 60-åringarna hade OH och 36,7% av 72-åringarna. Generellt hade män i högre utsträckning OH än kvinnor.  Slutsats: Inget samband påvisades mellan OH och kognitiv svikt, däremot sågs en visuellt synlig skillnad i alla grupper utom 60 år. Prevalensen av OH ökade efter 60 år. Låg utbildningsnivå var en riskfaktor för kognitiv svikt. Genom ökad kunskap kan distriktssköterskan ge egenvårdsråd och säker hälsovägledning till patienter och närstående för att främja hälsan hos äldre individer

Kognitiv sjukdom är en globalt växande folksjukdom som påverkarpersonens kognitiva förmågor. Långa väntetider och platsbrist till hyreslägenhet påsärskilt boende gör att fler personer vårdas i ordinärt boende. Distriktssköterskan haren viktig roll i omvårdnaden att hantera oförutsägbara utmaningar hos personer medkognitiv sjukdom. För att möta det ökade omvårdnadsbehovet behövs det kunskapsom täcker den befintliga kunskapsluckan. Syfte: Var att belysa distriktssköterskanserfarenheter av att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i hemmet.Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats.Sammanställningen har utförts i enighet med Polit och Becks niostegsmodell. Elvaartiklar svarar på studiens syfte. Artiklarna analyserades enligt Braun och Clarkestematiska analys. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev olika erfarenheter vilketresulterade i två huvudteman: Skapa en individanpassad omvårdnad samt Mötabrister och risker och ge omvårdnad mot personens vilja. Möjligheterna till att ge enindividanpassad omvårdnad är att lära känna individen, hemmets betydelse, samarbetei team och kunskap. Utmaningarna är tid, personalbrist samt brist på kontinuitet.Vidare utmaningar är risker i hemmiljön, göra intrång i hemmet och möta närståendesmisstro. Det används tvångsåtgärder och omvårdnad mot personens vilja. Slutsats:Distriktssköterskan slits mellan viljan att ge individanpassad omvårdnad samt debrister och utmaningar som hen ställs inför. / Introduction: Cognitive disease is a growing global disease that affects a person’s cognitive abilities. Long waiting times and a lack of places for rental apartments in nursing homes mean that more people are cared for at home. The district nurse has an important role in nursing to deal with unpredictable challenges in people with cognitive disease. To meet the increased need for nursing, knowledge is needed that covers the existing knowledge gap. Aim: Where to shed light on the district nurse´s experience of caring for people with cognitive disease at home. Method: A qualitative systematic literature study with an inductive approach. The compilation has been carried out in agreement with Polit and Beck’s nine-step model. Eleven articles answer the aim of the study. The articles were analyzed according to Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: District nurses described different experiences, which resulted in two main themes: Create individually tailored care and Face shortcomings and risk and provide care against the person´s will. The possibilities for providing individualized care are getting to know the person, the importance of the home, cooperation in teams and knowledge. The challenges are time, staff shortages and lack of continuity. Further challenges are risks in the home environment, trespassing in the home and meeting distrust from relatives. Coercive measures and care are used against the person´s will. Conclusion: The district nurse is torn between the desire to provide individualized care and the shortcomings and challenges that are faced.

Bakgrund: Personer som drabbas av diabetes utgör ett stort hälsoproblem världen över och förekomsten ökar. En stor del av anledningen till den globala diabetesepidemin är förändrade livsstilsfaktorer, framför allt avseende människors kost och motionsvanor som leder till övervikt. En tidig upptäckt av personer som är i riskzon och även att påbörja livsstilsbehandling kan både fördröja och förebygga att personer utvecklar diabetes typ 2 samt kardiovaskulär sjukdom. Vinsten är både att minska mänskligt lidande och ekonomiska besparingar.Syfte: Syfte med litteraturöversikten var att belysa patienter och personals erfarenheter av hindrande och främjande faktorer avseende livsstilsförändringar hos patienter med prediabetes i primärvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt genom en systematisk, metodisk och kritisk granskning av 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för datainsamling. Artiklarna analyserades i en trestegsmetod.Resultat: Utifrån analysen av resultaten i de granskade artiklarna framkom fyra huvudteman: Erfarenheter och upplevelser av att få en prediabetesdiagnos med undertema Information, Livsstilsförändringar med underteman motivation, ekonomi och fysisk aktivitet, Socialt stöd med undertema matkultur och Vårdpersonalens roll med undertema olika hanteringar och stöd som påverkade patienternas hindrande och främjande faktorer till livsstilsförändringar. Främjande faktorer för att göra livsstilsförändringar var att få information om diagnosen och om vilka livsstilsförändringar som behövs utföras för att undvika att utveckla diabetes typ 2 samt stöd både från närstående och vårdpersonalen. Hindrande faktorer för att göra livsstilsförändringar var brist på att ta diagnosen på allvar, oförmåga att ha ekonomi för hälsosam kost, möjlighet till fysisk aktivitet, kulturella matpreferenser samt brist på stöd från både närstående och vårdpersonal.Slutsats: Genom att hälso- och sjukvårdspersonal blir medvetna om vilka hinder och främjande faktorer som finns kan detta ligga till grund för hur man bemöter och upprättar en relation i enlighet med Travelbees omvårdnadsteori till en patient med prediabetes i primärvård. Förhoppningsvis kan studien användas som en kunskapskälla för hälso- och sjukvårdspersonal vid önskvärda livsstilsförändringar. Nyckelord: Prediabetes, motivation, livsstilsförändringar, distriktssköterska, primärvård / Background: People suffering from diabetes constitute a major health problem worldwide and the incidence is increasing. A large part of the reason for the global diabetes epidemic is changed lifestyle factors, above all regarding people's diet and exercise habits that lead to obesity. An early detection of people who are at risk and also starting lifestyle treatment can both delay and prevent people from developing type 2 diabetes and cardiovascular disease.The benefit is both a reduction in human suffering and financial savings.Purpose: The purpose of the literature study was to shed light on patients' and staff's experiences of hindering and promoting factors regarding lifestyle changes in patients with prediabetes in primary care.Method: The study was conducted as a literature review through a systematic, methodical and critical review of 16 scientific articles. The databases PubMed and Cinahl have been used for data collection. The articles were analyzed in a three-step method.Results: Based on the analysis of the results in the reviewed articles, four main themes emerged: Experiences and experiences of receiving a prediabetes diagnosis with the subtheme Information, Lifestyle changes with the sub-theme motivation, finances and physical activity, social support with the sub-theme food culture and the role of the healthcare staff with the sub-theme different handling and support which affected the patients' hindering and promoting factors to lifestyle changes.Conclusion: Promoting factors for making lifestyle changes were getting information about the diagnosis and about which lifestyle changes need to be made to avoid developing diabetes type 2, as well as support both from relatives and the healthcare staff. Obstructing factors for making lifestyle changes were lack of taking the diagnosis seriously, inability to have finances for a healthy diet, opportunity for physical activity, cultural food preferences and lack of support from both relatives and healthcare professionals. By making healthcare professionals aware of the barriers and promoting factors that exist, this can form the basis of how to treat and establish a relationship in accordance with Travelbee's nursing theory with a patient with prediabetes in primary care. Hopefully, the study can be used as a source of knowledge for healthcare professionals in the case of desirable lifestyle changes.Key words: Prediabetes, motivation, lifestyle changes, district nurse, primary care.

Introduktion: Ett ökat vårdbehov, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka, kräver ett gott samarbete mellan primärvård och hemsjukvård, där distriktssköterskor är nyckelpersoner. För att möta framtidens utmaningar och förbättra vårdkoordinationen behövs insikter om distriktssköterskors upplevelse av samarbete. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan den egna professionen inom primärvården och hemsjukvården, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå. Metod: Studien genomfördes genom som en empirisk studie med kvalitativ design. Semistruktuerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom primärvård och kommunal hemsjukvård genomfördes. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat:  Distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan primärvård och hemsjukvård redovisas i tre olika kategorier: Upplevelsen av kommunikation. Upplevelsen av den organisatoriska inverkan i samarbetet. Upplevelsen av ömsesidig tillit. Konklusion: Samarbete mellan distriktssköterskor i primärvård och kommunal hemsjukvård krävs, men studien visar på brister och hinder. Särskilt inom kommunikation och organisatoriska faktorer. Att övervinna dessa utmaningar är avgörande för att förbättra vården. Framtida forskning och initiativ behövs för att främja individanpassad, evidensbaserad och personcentrerad vård i primärvården och hemsjukvården. Distriktssköterskors samarbete har en nyckelroll för att möta dessa framtida behov. / Introduction: An increased need for healthcare, especially among the elderly and those with chronic illnesses, demands effective collaboration between primary care and home healthcare, with district nurses playing a key role. To address future challenges and enhance care coordination, insights into district nurses' experiences of collaboration are needed. Aim: The aim was to describe District Nurses experiences of collaboration between their own profession in primary care and home healthcare: as well as the opportunities and limitations that may arise Method: The study was conducted as an empirical study with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses in primary care and municipal home care. Data was analyzed using qualitative content analysis following the approach of Graneheim & Lundman. Results: The district nurse's experience of collaboration between primary care and home healthcare is presented in three different categories: The experience of communication. The experience of organizational impact in collaboration. The experience of mutual trust. Conclusion: Collaboration between district nurses in primary care and municipal home healthcare is essential, but the study reveals deficiencies and obstacles, particularly in communication and organizational factors. Overcoming these challenges is crucial to improve healthcare. Future research and initiatives are needed to promote individualized, evidence-based, and person-centered care in primary care and home healthcare. District nurses' collaboration plays a pivotal role in addressing these future needs.

Bakgrund: I Mars 2020 infördes restriktioner i samhället på grund av covid-19 pandemin och detta påverkade distriktssköterskors arbete med förlossningsdepression. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av arbetet med förlossningsdepression hos nyblivna mödrar under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; förändrat arbetssätt och ökad arbetsbelastning samt underkategorierna screening, digitala och fysiska bedömningar, förändrat teamarbete, ökad psykisk ohälsa hos mödrarna och ökat stödbehov hos mödrarna. Konklusion: Arbetet med förlossningsdepression upprätthölls av samtliga distriktssköterskor. Arbetet såg dock olika ut beroende på förutsättningar som fanns och för att få en mer likvärdig vård för denna patientgrupp, om en ny pandemi uppstår, behöver gemensamma riktlinjer upprättas. Studien kan användas i sjuksköterskors specialistutbildningar för att uppmärksamma ämnet och förbättra vården för nyblivna mödrar. Bibehåller mödrar sin hälsa kan de i sin tur ge barnen en trygg uppväxt. Vidare forskning kan inriktas på hur teamet kring distriktssköterskan påverkar arbetet med förlossningsdepression. / Background: In March 2020, restrictions were introduced in society due to the covid-19 pandemic and this affected district nurses who working with postpartum depression. Purpose: The purpose of the studies was to describe district nurses´ experiences of working with postpartum depression in new mothers during the COVID-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with ten semistructured interviews. Data analysis was performed using a qualitative content analysis. Results: In the results, two categories emerged; changed working methods and increased workload as well as the subcategories screening, digital and physical assessments, changed teamwork, increased mental illness among the mothers andincreased need for support among the mothers. Conclusion: The work with postpartum depression was maintained by all district nurses. However, the work differed depending on the conditions that existed, and to achieve more equal care for this patient group, if a new pandemic occurs, common guidelines need to be established. The study can be used in nurses' specialist training to draw attention to the subject and improve care for new mothers. If mothers maintain their health, they can, in turn, give their children a safe upbringing. Further research can focus on how the district nurse team affects the work with postpartum depression.

Bakgrund: Klimakteriet är en övergångsperiod i kvinnans liv då hon går från att vara reproduktiv till icke reproduktiv. Kvinnans upplevelse är individuell men vanliga symtom är oregelbundet blödningsmönster, värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Primärvården bör utgöra första instans för kvinnor som söker för klimakteriebesvär och distriktssköterskan utgör därmed en viktig roll för kvinnor i klimakteriet. Syfte: Syftet med studien var att i primärvårdsperspektiv beskriva distriktssköterskors arbete med klimakteriebesvär hos kvinnor. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. 12 intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor upplever att på grund av kunskapsbrist, tidsbrist och organisatoriska hinder kan de ej ge kvinnor i klimakteriet en god och adekvat vård. Kvinnor med klimakteriebesvär beskrivs känna sig nonchalerade av vården och önskar information och kunskap om klimakteriet för att bättre kunna hantera de besvär som kan uppkomma. Slutsats: Distriktssköterskor behöver förbättrad kunskap om klimakteriet, klimakteriebesvär, hormoner samt om de östrogenpreparat som de har förskrivning på. För en bättre och jämlik klimakterievård kunde det vara bra med nationella riktlinjer för detta område. / Background: The climacteric is a transitional period in a woman's life from being reproductive to non-reproductive. The woman's experience is individual, but common symptoms include irregular bleeding patterns, hot flashes, sweating and sleep problems. Primary care should be the first instance for women seeking treatment for climacteric symptoms, and the district nurse thus plays a vital role for women in the climacteric. Aim: This study aimed to describe district nurses' perception of climacteric symptoms in women from a primary care perspective. Method: Qualitative inductive approach in the form of semi-structured questions. 12 district nurses were interviewed, and data was analyzed based on qualitative content analysis. Results: District nurses fell that they cannot give women in climacteric a reasonable and adequate care due to lack of knowledge, time and organisational obstacles. Women with climacteric symptoms feel neglected by the healthcare system and want information and understanding about the climacteric to be able to handle the problems that may arise. Conclusion: District nurses need improved ability about the climacteric, climacteric symptoms, hormones and the estrogen preparations they have the right to prescribe. For better and equal climacteric care, it could be good to have national guidelines for this area.