<p>Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit.</p> / <p>The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.</p>

Background: Type 2-diabetes is now a public health problem, which constitutes 85-90 percent of diabetes care. The district nurse´s role in treating a diabetic (/person with diabetes) does not only comprise pure medical treatment but also support, advice and training to the individual. In our profession as nurses, we have found that medical knowledge in patients with Typ 2-diabetes is not always enough to obtain changes in lifestyles. Aim: The purpose of this study was to investigate the illness perceptions in patients with Type 2-diabetes and their impact on health behavior. Method: This qualitative study used grounded theory as a method. Results: The informants described in the interviews, their perceptions of living with Type 2-diabetes. The analysis revealed the main category periodic health behavior built up on and related to five categories developed in data: preventive health awareness, guilt, confidence in medical treatment, motivational problems and periods of insight. Conclusion: This study contributes to understanding of patients with Type 2 - diabetes their beliefs about illness and how it affects everyday lives. Keywords: Believes, District nurses, Groundey Theory, Illness perception, Type 2-diabetes

Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta. / Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit. / The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i ett tema: Positivt och enkelt, men ändå svårt att följa receptet och förändra sin livsstil. Fyra kategorier framkom: Att se fysisk aktivitet/förändring som en möjlighet, Att se fysisk aktivitet/förändring som ett hinder, Att bli medveten om behovet av fysisk aktivitet och Att ta kontroll eller inte över sin fysiska aktivitet. De flesta av deltagarna i studien var positivt inställda till FaR. Många upplevde FaR som en "kick" för att börja motionera. Några hade även ändrat sina levnadsvanor gällande kosten. Olika hinder och omständigheter framkom varför ordinationen inte följdes. Slutsatsen är att patienterna i stort är positiva till FaR, men det kan vara svårt att följa ordinationen och förändra sin livsstil på grund av bristande motivation. Nyckelord: Distriktssköterska, FaR (fysisk aktivitet på recept), motivation, patient, upplevelse / Abstract The purpose of this study was to describe patients' experiences of receiving physical activity prescribed by the district nurse, and the possibility of adhering to the prescription. The study had a descriptive design and a qualitative method was used. Ten women and ten men who received physical activity on prescription from two different medical centers in central Sweden participated in the study. Data was collected through semi-structured interviews. The interviews were analyses with a qualitative content analysis. The analysis resulted in one theme: Positive and simple, yet difficult to adhere to the prescription and change their lifestyles. The analysis resulted in four categories: To see physical activity and changes as an opportunity, To see physical activity and changes as an obstacle, To become aware of the need for physical activity and To take control or not over their physical activity. Most of the participants in the study were in favor of the prescription. Many experienced the physical activity prescribed as a motivation to start exercising, some had even changed their lifestyle habits and diets. Various obstacles and circumstances contributed to why prescriptions were not adhered to. The conclusion is that the patients in general proved positive to physical activity on prescription, however it may sometimes be difficult to adhere to the prescription and change lifestyles due to lack of motivation. Keywords: District nurse, physical activity on prescription, motivation, patient, experience

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät. Observationerna utfördes av distriktssköterskestudenter och genomfördes vid nio vårdcentraler i Uppsala. Observationsstudien visade att distriktssköterskorna hade god följsamhet till rådande hygienrutiner gällande klädregler, att hålla långt hår uppfäst och fingernaglar kortklippta samt till att inte använda färgat nagellack, lösnaglar och att inte bära ring. Det finns behov av förbättring av distriktssköterskornas följsamhet till handdesinfektion, att inte bära armbandsur samt korrekt användning av handskar och skyddskläder. Enkätstudien visade att distriktssköterskor inte har tillräckliga kunskaper om basala hygienrutiner. Det finns behov av förbättring inom den enskilda distriktssköterskans hygienarbete och inom arbetsgivarnas ansvarsområden gällande hygien. För att distriktssköterskan skall kunna arbeta med att förebygga smittspridning, behövs uppdaterade kunskaper och mer utbildning inom området. Arbetet med hygien bör lyftas fram och uppmuntras inom primärvården, i större utsträckning än vad som görs idag. / Approximately 1500 people dies, every year in Sweden, as a result of healthcare associated infections (Socialstyrelsen, 2011). The most important action for preventing healthcare associated infections is compliance to hygiene routines (Socialstyrelsen, 2006). Today there is scarce knowledge about the compliance to hygiene routines within the area of primary healthcare and among district nurses in Sweden. This study aimed to examine the compliance to hygiene routines among district nurses in primary healthcare. Data was collected through observations and a questionnaire. The observations were carried out by nurses currently studying to become district nurses and were implemented on nine primary healthcare centers in Uppsala. The study showed that the district nurses had good compliance to the prevailing hygiene regulations concerning, clothing, hair, finger nails and to not carrying fingerings. There are however needs of improvement in the district nurses compliance to handdesinfection, not carrying wristwatches and correct use of gloves and protective aprons. Data from the questionnaire shows that district nurses don’t have sufficient knowledge about basic hygiene routines. There are needs of improvement within the individual district nurse's hygiene work and within the employers' area of responsibility concerning hygiene. In order to making it possible for the district nurse to work with preventing transmission of infectious diseases, more education within the area is needed. The work with hygiene routines should be encouraged within primary healthcare, in a bigger extent than its done today.

Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling. Metoden var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Urvalet omfattade sju klienter som sökt reflexologisk behandling pga rygg- och/eller nackvärk och identifierades genom tre olika reflexologer i Skåne län. I resultatet identifierades kategorin Vardagen med underkategorierna Smärta och värk, Försök till anpassning samt Söka vård och behandling. I Kategorin fysiska och psykiska sensationer sågs underkategorierna Personligt bemötande, Zonsmärta, Cirkulationsökning samt Avslappning. I Kategorin Förändring av vardagen ingick Symtomlindring, Hjälp till självhjälp samt Arbete och idrott. Slutsatsen dras att reflexologisk behandling kan erbjuda bra smärtlindring för människor med rygg- och nackvärk samt erbjuder en chans till avslappning, bättre sömn, vara aktiv i arbetslivet och få ny energi. Mer forksning inom reflexologisk behandling behövs. / People with back- and neck pain are common in primary care. Lot of patients don´t get the help needed. Meanwhile the public´s interest in Complementary Alternative Medicine (CAM) is growing. Need was identified to in the Healthcare system increase the knowledge about CAM´s options of treatment. The aim of this study was describing peoples experiences associated with back-and neck pain and reflexological treatment. The method was qualitative approach with semistructured interviews that analysed with contentanalysis. Sample included seven clients soughted reflexological treatment for back-and/or neck pain, wich identified through three flexologists in South Sweden. In The result the category Everyday life was identified with subcategories Pain and ache, Attempts to adapt and also Seek care and treatment. In the category Physically and mentally sensations subcategories Personal treatment, Zone pain, Increasing of circulation and also relaxation was identified. In the category Change in everyday life subcategories Symptom relief, Help to self-help and also work and sports were observed. Conclusion is that Reflexological treatment relief pain for people with back- and neck pain, it also provides chance for relaxation, better sleep, be able to work and to get new energy. More research about reflexological treatment is needed.

Sammanfattning Titel:                                  Distriktsköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården Fakultet:                             Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs:                                  OMA 312. Examensarbete i omvårdnad 15hp Författare:                           Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Handledare:                        Anna Nordin Examinerande lärare:          Maria Harder Examinator:                        Birgitta Bisholt Sidor:                                  31 Datum för examination:     oktober 2018 Svenska nyckelord:             Hemsjukvård, distriktssköterska, delegering, säker vård, kompressionslindning   Bakgrund: Hemsjukvården idag innebär alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser vilket ställer höga krav på distriktssköterskans kunskap och ledarskap. Distriktssköterskan överlämnar olika medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen och utgår då från olika författningar och riktlinjer. Det handlar även om att distriktssköterskan har en central ledarroll och ska arbeta för en säker vård. I Sverige ses en ökning av kroniska bensår vilket påverkar både det dagliga livet och livskvaliteten hos de drabbade. En viktig del i behandlingen av bensår är kompressionslindning. Distriktssköterskan i hemsjukvården delegerar kompressionslindning till omvårdnadspersonalen. Syfte: Beskriva distriktssköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 12 distriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård intervjuades från sex olika kommuner. Resultat: Det framkom två generiska kategorier, Distriktssköterskors tillvägagångssätt vid delegering och Distriktssköterskors erfarenhet av vilka konsekvenser delegering kan leda till. Dessa beskrivs med tre subkategorier vardera. Konklusion: Studien visade att distriktssköterskorna utförde delegering av kompressionslindning till omvårdnadspersonalen på olika sätt, personlig eller generell delegering. Vid generell delegering innebär det att verksamheterna inte följer lagar, författningar och riktlinjer fullt ut och att patientens säkerhet kan påverkas negativt. Deras erfarenhet var att kunskap samt arbeta evidensbaserat ligger till grund för att delegera säkert. Patientens säkerhet och livskvalitet påverkades av omvårdnadspersonalens kunskap och intresse för att utföra den delegerade uppgiften. / Abstract Title:                                   District nurses experience of delegation for compression therapy in home healthcare Faculty:                               Health, Science and Technology Course:                               OMA 312 Degree project - nursing,15 ECTS Authors:                              Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Supervisor:                          Anna Nordin Examiner:                           Maria Harder Examiner:                           Birgitta Bisholt Pages:                                 31 Date for the examination:   October 2018 Key words:                         Home Health Care, District Nurse, Delegation, Safe care, Compression Therapy   Background: Home healthcare today means increasingly advanced healthcare efforts which place high demands on district nurses' knowledge and leadership. The district nurse handles various medical information to nursing staff based on different regulations and guidelines. The district nurse's also have a central leadership role and will work for a safe care. In Sweden, an increase in chronic leg ulcer is seen which affects both the daily life and the quality of life for the victims. An important part of the treatment of leg ulcers is compression therapy. The district nurse's delegates compression therapy to nursing staff in home care. Purpose: Describe district nurses experience of delegating compression therapy in the home health care. Method: Qualitative interview study with inductive approach that was conducted and analyzed based on qualitative content analysis. 12 district nurses from six different municipalities working in municipal home healthcare were interviewed. Result: Results are presented within two generic categories which were, District nurse's approach to delegation and District nurse's experiences the consequences delegation can lead to. These are described with six subcategories each. Conclusion: The study showed that district nurses performed delegation of compression wound care to nursing staff in different ways, personal or general delegation. In general delegation, the activities do not fully comply with laws, regulations and guidelines and the patient's safety can be adversely affected. Their experience is that knowledge, as well as evidence-based work, is the basis for a safe delegation. The patient's safety and quality of life are influenced by the nursing staff's knowledge and interest in performing the delegated task.

Bakgrund: Behovet av förändrade levnadsvanor är stort i dagens samhälle. Ett av distriktssköterskans arbetsområden är att arbeta hälsofrämjande genom att möta, stödja, hjälpa, råda, vårda, förebygga samt behandla i livets olika skeden. En metod som möjliggör detta arbete och som används inom primärvården vid hälsofrämjande arbete är motiverande samtal (MI). Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal (MI) som metod i sitt hälsofrämjande arbete inom primärvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes som metod. Datainsamlingen genomfördes med tolv semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier. MI-metodens utmaningar, där distriktssköterskorna beskrev att metoden underlättade deras arbete. De beskrev att MI-metoden lyfte fram patientens egna resurser och skapade delaktighet. Patientens motivation hade stor betydelse för den hälsofrämjande förändringen. Det professionella förhållningssättet hos distriktssköterskan, där distriktssköterskorna beskrev vikten av att vara öppen, närvarande och ödmjuk genom att de lyssnade aktivt på patienten för att få kännedom om dennes situation. Förutsättningar för att använda MI-metoden i verksamheten, där det framkom att distriktssköterskor hade behov av repetition och mer utbildning i MI-metoden samt att det fanns behov av stöd från organisationen i användandet av MI-metoden. Slutsats: MI-metoden används framgångsrikt av distriktssköterskor och skapar stora möjligheter att motivera patienter till förändringar. Studien påvisar även att det finns behov för uppföljning av utbildning samt återkoppling mellan kollegor. / Background: The need for changing living habits is very common in today's society. One of the district nurses' work areas is health promotion through meeting, supporting, helping, advising, cherishing, preventing and treating the different stages of life. A method that enables this work and which is used in primary health care for health promotion is Motivational Interviewing (MI). Aim: The purpose of the study was to highlight district nurses' experiences of using Motivational Interviewing (MI) as a method in their health promotion work in Primary health care. Method: A qualitative design with inductive approach was used as a method. The data collection was conducted with twelve semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three categories. The MI- method's Challenges, where district nurses described that the method facilitated their work. They described that the MI-method highlighted the patient's own resources and created participation. The patient's motivation was of great importance to the health-promoting change. The professional approach of the district nurse , where district nurses described the importance of being open, present and humble by actively listening to the patient to get to know their situation. Preconditions for using the MI method in the business, where it was found that district nurses needed repetition and more training in the MI method and that there was a need for support from the organization in the use of the MI method. Conclusion: The MI method is used successfully by district nurses and creates great opportunities to motivate patients for change. The study also shows that there is a need for follow-up of education and feedback between colleagues.

Influensa är en vanligt förekommande sjukdom i hela världen. Äldre över 65 år är en riskgrupp där det föreligger ökad risk för komplikationer, sjuklighet och dödlighet till följd av insjuknande i influensa. Forskning visar att det mest effektiva sättet att skydda sig mot sjukdomen är genom vaccination. Vaccinationstäckningen för influensa bland äldre personer är låg och behöver öka. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkar äldre i deras val om att motta eller avböja influensavaccination. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie där resultatet baserades på 18 artiklar. Fem kategorier identifierades: uppfattningen om effekt och biverkningar, tillgänglighet och kostnader, kunskap och brist på kunskap, omgivningens påverkan och preventivt hälsobeteende. Litteraturstudien bidrar med förståelse och kunskap om vad som kan påverka äldre i valet om att motta eller avböja influensavaccination som distriktssköterskan sedan kan använda i arbetet för att främja ett ökat vaccinationsupptag. Dock behövs vidare forskning kring vilka insatser äldre upplever att distriktssköterskan kan bidra med för att äldre personer skall kunna ta välgrundade beslut om influensavaccination. / Influenza is a common disease throughout the world. Older people over the age of 65 are a risk group in which there is an increased risk of complications, morbidity and mortality as a result of infected influenza. Research shows that the most effective way of protecting against the disease is by vaccination. The vaccination cover for influenza among elderly people is low and needs to increase. The purpose of the literature study was to investigate what affects elderly people in their choices to receive or reject influenza vaccination. The study was conducted as an integrative literature study based on 18 articles. Five categories were identified: perception of effects and side effects, availability and costs of the vaccine, knowledge and lack of knowledge, environmental impact and preventive health behavior. The literature study contributes with understanding and knowledge of what can affect elderly in their choices to receive or reject influenza vaccination that the district nurse can use in the work to promote an increased vaccination intake. However, research is needed on what efforts elderly people believe that the district nurse can contribute with to making informed decisions about influenza vaccination.