Bakgrund: Vikten av hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård speglas tydligt i forskning, litteratur, riktlinjer och lagar. Distriktssköterskan förväntas ha ett grundläggande hälsofrämjande fokus. På sikt kan detta leda till en bättre folkhälsa och spara lidande och resurser för samhälle och individ. Ändå verkar fokus ofta ligga på att behandla sjukdom. Enligt tidigare forskning upplever distriktssköterskor som arbetar i primärvård olika hinder trots att de har viljan att arbeta mer hälsofrämjande. Syfte: Belysa distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete i primärvården.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av material insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer genomfördes i Göteborg med omnejd. Deltagarna skulle ha arbetat minst ett år som distriktssköterska. Resultat: Analysen resulterade i temat; Det är enklare att gå en upptrampad stig än att gå genom snår för att komma till en glänta framkom. Temat byggde på kategorierna; Det inre drivet, Finns det tid finns det hopp, En spindel i nätet, Sprickan mellan teori och praktik. Slutsats: Distriktssköterskorna hade en positiv inställning och vilja till hälsofrämjande arbete och ansåg att det innefattade personcentrerad vård. Det hälsofrämjande arbetet beskrevs i termer av små insatser invävda i det dagliga arbetet. Det framkom att de huvudsakliga arbetsuppgifterna är sjukdomsorienterade, vilket huvudsakligen beskrevs som att det saknas resurser för hälsofrämjande insatser. / Background: The importance of health promotion within nursing and health care is clearly reflected in science, literature, guidelines and regulations. The district nurse is expected to have an underlying focus on health promotion. In the long run this can lead to a better public health and spare the society and individual suffering and resources. Despite this, it appears that the focus often remains on threating disease. According to previous studies district nurses in the primary care are experiencing obstacles despite having the will and intention to work more towards health enhancement. Aim: Illuminate district nurses experiences of health promotion within the primary health-care system. Method: The study has been performed using a qualitative content analysis of material gathered by semi-structured interviews. A total of seven interviews has been performed in Gothenburg and surrounding areas. The participants of the interviews had worked as a district nurse for a period of at least one year. Results: The analysis resulted in the theme; "It is easier to walk upon a trail than find ones way though the thickets to get to the glade" was noticed. The theme was constructed out of the categories; The inner drive, If there is time there is hope, A spider in the web, The divergence between theory and practice. 'Conclusion: The district nurses in the study had a positive attitude towards health promotion and considered it involved in person-centered care. The health promoting work was described in terms of small efforts woven into the daily work. It emerged that the main duties is focused on disease treatment, which mainly related to resources lacking for health promoting efforts.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har ökat bland äldre. Distriktssköterskor har viktiga ansvarsområden i kommunen som t.ex. att tillhandahålla säker vård och förhindra komplikationer hos äldre patienter som bor hemma med diabetes typ 2, samt att ge stöd och samordna med andra vårdgivare. Syfte: syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes typ 2 i hemmet. Metod: Sex distriktssköterskor från fem olika kommuner i Sverige deltog i en enkät undersökning. För att analysera data materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna upplevde brist på stöd från diabetessköterskan och allmänläkare från primärvård men fick hjälp från sina kollegor i kommunen, de upplevde svårigheter att få tillgång till patientjournaler samt hade hinder vid kompetensutveckling. Patienter saknade motivation och förväntade sig att distriktssköterskan ska ta ansvar för deras situation vilket upplevdes som en utmaning hos distriktssköterskorna. Erfarenhet av att jobba i team och att arbeta självständigt påverkade distriktssköterskorna positivt. Slutsats: Distriktssköterskor har många ansvarsområden och de behöver ett bra samarbete med sina kollegor för att kunna ge patientsäker vård. Forskning om relationen mellan patienten och distriktssköterskan, journal tillgång och patientperspektiv om sjukdomen behövs . / Background: Diabetes type 2 has increased among the elderly. The district nurse has a role by providing safe healthcare treatment and preventing long-term complications among elderly patients’ living at home with diabetes type 2. They even give support and coordinating with other caregivers. Aim: To illuminate district nurse’s experiences of providing home care to elderly patients’ with diabetes type 2. Method: Six district nurses from five different municipalities in Sweden were chosen to do a survey research. Data was analyzed using qualitative content analysis. Findings: The district nurses experienced lack of support from diabetes nurses and general practitioners (GP) from primary care, but received assistance from their colleagues in the municipality, had difficulties accessing patient’s records, and experienced hindrances to further their education. Patients lacked motivation and expected district nurses to take responsibility of their situation. An experience of teamwork and working independently made a positive impact to the district nurses. Conclusion: The district nurses have many areas of responsibility and need good collaboration with other colleagues to offer a quality care. Research on the relationship between the patient and the district nurse, medical record access and patient perspective on the disease is needed.

Bakgrund: Vaccinering mot allvarliga, smittsamma sjukdomar är en av de mest effektiva åtgärderna till god folkhälsa i världen. Det förhindrar många dödsfall och svåra komplikationer av sjukdomarna varje år. Sverige har en hög vaccinationstäckning, och en av distriktssköterskans roller är att nå ut till tveksamma föräldrar med information om varför barnvaccinering är viktig. Syfte: Att belysa vilka strategier distriktssköterskor tillämpar i mötet med föräldrar som tvekar till att vaccinera sina barn enligt vaccinationsprogrammet. Metod: Studiedesignen var en semistrukturerad intervjustudie med enskilda eller gemensamma intervjuer, och metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev att det viktigaste i mötet med tveksamma föräldrar var att vara påläst, att inte stressa utan låta det ta den tid det tar. Att de först bygger på en relation och skapar förtroende, och sedan genom att vara lyhörd och respektfull kunna få förmedla en anpassad information. Viktigt var också att ha stöd och hjälp av kollegor och BHV-team. Diskussion: Det distriktssköterskorna beskrev visar på att det regionalt finns ett bra nätverk och fortbildning, samt nationellt kunskapsunderlag, som stöd som de kan ta del av för att anpassa sina strategier, oavsett vilken erfarenhet de har av möten med tveksamma föräldrar. Slutsats: Denna studie visar på olika tips och strategier som en distriktssköterska kan ha användning av i sitt arbete oavsett vilket BVC de arbetar på. / Background: Vaccination against serious, contagious diseases is one of the most effective interventions for public health in the world. It prevents many deaths and serious complications of these diseases every year. Sweden has a high vaccination rate, and one of the roles of the Community Health nurse (CH nurse) is to reach hesitant parents with information about the importance of child vaccination. Aim: To illustrate which strategies CH nurses use in meeting parents who hesitate to vaccinate their children according to the National Child Vaccination Program. Method: Design of the study was a semi-structured interview study containing single and joint interviews, and the method was a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The CH nurses described that what was most important in the meeting with hesitant parents was to be well informed, not to stress but to take the required time necessary. The nurses found that by first building a relationship and a trust, by being responsive in listening and respectful, they could receive permission to give individualized information. Also of importance was to have support and help from colleagues and the regional Child Health Care Team. Discussion: What the CH nurses described show that they have a working regional network and access to further education, and also that there is a national base of knowledge, as support to adjust their strategies, no matter what experience they have in meeting hesitant parents. Conclusion: This study presents different tips and strategies that a CH nurse may have of use, no matter which Child Health Care Center they work on.Keywords: / <p>Godkännandedatum: 2019-11-12</p>

No description available.

Bakgrund: Distriktssköterskan har ett ansvar att utveckla vården i alla led för att det skall gynna säkerhet, kontinuitet och relationer som genererar i personcentrerad vård. Att främja hälsa genom telefonrådgivning kan vara både stimulerande och utmanande beroende på samtalets karaktär och arbetssituation. Att vara styrd av tid kan skapa stress. Forskning menar att beslutstöd kan öka kvaliteten på samtalen och agera hjälpmedel som ett komplement till distriktssköterskans egna erfarenheter. En adekvat bedömning kan vara avgörande för den vårdsökande och det visar sig att felaktiga beslut minskar vid användning av beslutstöd. Dock beskriver forskning också att samtalen blev för styrda vilket resulterade i att det personcentrerade samtalet ibland kom i skymundan. Det beskrivs som komplicerat att kombinera teknologi med ett personcentrerat förhållningssätt. Distans skapas i samtalet med den vårdsökande vilket genererar i en krånglig omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka beslutstödets inflytande på det personcentrerade samtalet i telefonrådgivningen, samt möjligheter och utmaningar som detta innebär för distriktssköterskan. Metod: För att besvara frågan användes semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen frambringade fem olika kategorier och 12 underkategorier. Studien visade att majoriteten av deltagarna inte använde beslutstödet mer än som ett komplement vid ärenden av mer akut karaktär. Däremot användes kollegor och andra digitala plattformar som hjälpmedel. Ett personcentrerat förhållningssätt infann sig trots utmaningar i det dagliga arbetet med vissa reservationer, och trots att beslutstödet inte användes. Slutsats: Denna studie belyser telefonrådgivningens komplexa arbete och att det personcentrerade förhållningssättet förekommer trots avsaknad av beslutstöd. Resultatet speglar det dagliga arbetet och kan bidra till en kännedom om arbetsuppgiften och vad som bör förbättras och anpassas till verksamheten. Nyckelord: beslutstöd, distriktssköterska, erfarenhet, hjälpmedel, patient, personcentrerat samtal, personcentrerad vård, primärvård, rådgivningsstöd, sjuksköterska, telefonrådgivning, vårdcentral, vårdsökande

Bakgrund: Sjuksköterskor ska kommunicera med patienter och närstående på ett lyhört, respektfullt och empatiskt sätt. Felaktigheter i kommunikation inom hälso- och sjukvården kan vara direkt livshotande och med det ökande antalet immigranter där vårdpersonal och patienten inte talar samma språk finns det stor sannolikhet för brister i kommunikation. Som distriktssjuksköterska inom hälso- och sjukvård är det mycket troligt att man kan komma att träffa på just patienter som talar ett annat språk. Motiv: Få studier om distriktssköterskans erfarenheter av språksvårigheter i hemsjukvården har hittats. Detta är ett viktigt ämne varvid författarna anser att studera detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa och beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål i hemsjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie. Data analyserades med hjälp av en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Ovisshet, Finna nya vägar och Vilja göra rätt. Det framkom att distriktssköterskorna känner en ovisshet och otillräcklighet vid vårdandet av patienter med annat modersmål men att de även hittat vägar för att underlätta omvårdnaden. Det framkom också att distriktssköterskorna ville göra patienten delaktig och ge en lika vård men att detta försvårades på grund av språkförbistringar. Konklusion: Något som står klart efter intervjuerna med distriktssköterskorna är att det är svårt att bedriva en personcentrerad omvårdnad då man inte kan tala samma språk. Fler studier behövs på ämnet. / Background: Nurses must communicate with patients and relatives in a responsive, respectful and empathetic manner. Errors in communication in health care can be directly life-threatening and with the increasing number of immigrants where care staff and the patient do not speak the same language, there is a high probability of shortcomings in communication. As a district nurse in health care, it is very likely that you may come across patients who speak another language. Motive: Few studies on the district nurse's experiences of language difficulties in home care have been found. This is an important topic and the authors consider studying this. Aim: The purpose of the study was to shed light on and describe district nurses' experiences of communicating with patients with another native language in home care. Methods: Qualitative interview study. Data was analyzed using a content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in three main categories: Uncertainty, Finding new paths and Willingness to do the right thing. It emerged that the district nurses feel an uncertainty and inadequacy in the care of patients with another native language, but that they have also found ways to facilitate the care. It also emerged that the district nurses wanted to involve the patient and provide equal care, but that this was made more difficult due to language difficulties. Conclusion: Something that is clear after the interviews with the district nurses is that it is difficult to conduct person-centered nursing as you cannot speak the same language. More studies are needed on the subject.

Bakgrund: Inkontinens beskrivs som ett folkhälsotillstånd som ökar i relation till en åldrande befolkning och kan skapa olustkänslor, skam, isolering och depression. Tillståndet ökar med stigande ålder men orsak eller form av inkontinens utreds sällan bland äldre. Insatser görs för att bevara värdighet inom inkontinensvård, parallellt som kunskapsbrist, dålig kommunikation och avsaknad av teamarbete begränsar möjligheten för värdig inkontinensvård. Syftet var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att främja en värdig inkontinensvård för äldre personer på särskilt- och ordinärt boende med insatser från kommunal hälso- och sjukvård. Metoden var tematisk analys med induktiv ansats med två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer. Resultat: Fyra teman identifierades: Bemötande, Kommunikation, Individanpassad omvårdnad och Tid. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor belyste värdet av kunskap om utredning, bedömning och uppföljning för värdig inkontinensvård. Undersköterskor och vårdbiträden betonade att tiden har stor betydelse och är begränsande faktor. Ett empatisk och respektfullt bemötandet av patienten var en grundläggande förutsättning för att främja integritet och bevara patientens autonomi och värdighet. Kommunikation var viktigt för att uppnå en värdig och individanpassad inkontinensvård och resultatet visar att värdig inkontinensvård behöver belysas generellt inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: Incontinence is described as a public health condition that increases in relation to an aging population and can create feelings of unease, shame, isolation and depression. The condition increases with age. Incontinence in the elderly is rarely noticed and investigated. Efforts is done to preserve the dignity of the elderly in incontinence care, at the same time a lack of knowledge, poor communication and lack of teamwork are factors that limit the possibility of providing dignified incontinence care. Aim: The aim of the study was to highlight the experience of healthcare professionals in promoting dignified incontinence care for elderly people in special and ordinary housing with interventions from municipal health care. Method: A thematic analysis with an inductive approach including two focus group discussions and four individual interviews. Result: Four themes where identified: Conduct, Communication, Personalized Nursing and Time. Conclusion: Nurse practitioners and registered nurses highlight the value of knowledge about investigation, assessment and follow-up for dignified incontinence care. Assistant nurses and care assistants emphasized that time is of great importance. Communication as well as empathetic and respectful conduct of the patient was a basic precondition for promoting integrity and preserving the patient´s autonomy and dignity, and after all the results show that dignified incontinence care needs to be highlighted in general in municipal health care.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 bekräftade World Health Organisation att världen drabbats av en pandemi. Tidigare forskning visade att distriktssköterskan ställdes inför en utmaning genom nya riktlinjer dagligen och omorganisationer av arbetsuppgifter med en ökad arbetsbelastning som följd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av arbetskrav och resurser under Covid-19 pandemin inom primärvården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats valdes som metod. Semistrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Tio distriktssköterskor som var verksamma inom primärvården Region sydöstra Sverige intervjuades. Insamlade data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett tema: ”En tillvaro präglad av konstant förändring och att befinna sig i ett sammanhang” och två huvudkategorier: ”Stress, otrygghet och osäkerhet när arbetet blir oförutsägbart” samt ”stabilitet och trygghet med inre och yttre resurser för att hitta nya lösningar”. De väsentligaste fynden av arbetskrav som framkom i studien var osäkerheten och otryggheten som uppstod på grund av ovissa och oförutsägbara förändringar som Covid-19 innebar. Resurserna fanns i den stabilitet som stöd av kollegor, ledning och inre personliga resurser gav för att ta sig vidare. Detta bidrog till en känsla av trygghet och stabilitet i arbetsmiljön, trots ovisshet och oförutsägbarhet. Slutsats: Chefer inom Region Kalmar måste ta ett övergripande ansvar för distriktssköterskans arbetsmiljö när distriktssköterskan ställs inför extraordinära händelser som en pandemi. Pandemier skapar stress, otrygghet och en känsla av att tappa kontrollen, där ett aktivt och tydligt ledarskap hjälper distriktssköterskan till en trygg och stabil arbetsmiljö. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared a world pandemic. Previous research showed that the district nurse was faced with challenges through new daily guidelines and reorganizations of tasks with an increased workload as a result.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse's experiences of work requirements and resources during the Covid-19 pandemic in primary care.  Method: The method was qualitative with inductive approach. Semi-structured interviews formed the basis for the data collection. Ten district nurses active in the Primary Care Region in south-eastern Sweden were interviewed. Collected data were analyzed in a qualitative content analysis.  Results: Resulted in a theme: "A life characterized by constant change and being in a context" and two main categories: “Stress, insecurity and uncertainty when work becomes unpredictable and stability” and “security with internal and external resources to find new solutions”. The most significant findings of work requirements that emerged in the study were the uncertainty and insecurity that arose due to uncertain and unpredictable changes that Covid-19 entailed. The resources were in the stability that support from colleagues, management and internal personal resources provided to move forward. This contributed to a feeling of security and stability in the work environment, despite uncertainty and unpredictability.  Conclusion: Managers within Regions must take overall responsibility for the district nurses work environment when district nurses are faced with extraordinary events such as a pandemic. Pandemics create stress, insecurity and a feeling of losing control, where active and clear leadership helps the district nurse to a safe and stable work environment.

BAKGRUND: Enligt den nationella vårdgarantin ska tillgängligheten till primärvård vara 100 procent och att patienten därmed har rätt till kontakt med primärvården samma dag. Telefonrådgivningen är ofta vägen in till vården och distriktssköterskan skapar här en relation med patienten. Tillit till distriktssköterskan gör ofta att patienten lättare kan beskriva sina symtom. Distriktssköterskan förlitar sig på patientens röst och endast hörseln används för bedömning vid telefonrådgivning. Bedömningen blir, på grund av resursbrist, ofta en balansgång mellan patientens upplevda behov och en medicinsk bedömning. Tidigare studier visar att viktig information kan missas och felbedömningar sker lätt.  SYFTE: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av patientsäkerhet vid telefonrådgivning inom primärvård. METOD: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats som genomfördes med nio distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ latent innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Komplex arbetsuppgift, Kommunikation, Erfarenhet väger tungt, och Resurser. Distriktssköterskorna beskrev telefonrådgivningen som en väldigt komplex arbetsuppgift. Mycket ska hinnas med på kort tid och det är många faktorer som påverkar bedömningen. Kommunikationen med patienten är central men många gånger bristfällig. Förutom kommunikationen är det flera faktorer som spelar in för möjligheten att säkerställa patientsäkerheten i telefon. Bland annat väger erfarenhet tungt och den erfarna distriktssköterskan menar att magkänslan har en viktig roll. Även vårdcentralens resurser styr patientsäkerheten.  SLUTSATS: Arbetet i telefonrådgivning inom primärvård är komplext. Vårdcentralens resurser styr ofta patientsäkerheten. Många gånger får distriktssköterskan vända ut och in på sig själv för att säkerställa patientsäkerheten när resurserna är få. Erfarenhet och magkänsla har ofta en stor roll i bedömningen. / BACKGROUND: The national care guarantee mandates the primary care accessibility to be 100 percent and that the patient has the right to get in touch with primary care on the same day. Telephone triage is often the way in and the district nurse here creates a relationship with the patient. The patients’ trust in the district nurse often helps the patient to describe its symptoms. The district nurse relies on the patients’ voice and only hearing can be used for assessment. The assessment, because of a lack of resources, often becomes a balance act between the patients’ experienced needs and the medical assessment. Previous studies show that important information can get lost. Incorrect assessments can easily be made. AIM: Primary care district nurses experience of patient safety in telephone triage.  METHOD: Qualitative semi-structured interview study with an inductive approach completed with nine district nurses. The material was analyzed with a qualitative latent content analysis. RESULT: The result leans on four categories: Complex work assignment, Communication, Experience weighs heavy, Resources. The district nurse describes telephone counseling as a very complex work assignment. A lot must be done in a short time and many factors affect the assessment. Communication with the patient is central but many times deficient. Besides communication, multiple factors play a role for upholding patient safety over the phone. Amongst these are care center resources, the use of counseling support and the personal experience of the district nurse, where the gut feeling plays an important role. CONCLUSION: Primary care phone triage is complex. Patient safety often depends on the care centres’ resources. Many times, the district nurse will have to turn herself inside out to ensure patient safety when resources are scarce. Personal experience and gut feeling often plays a big role in the assessment.

Bakgrund: Folkhälsa innebär en god hälsa som ska vara jämnt fördelad bland de olika samhällsgrupperna. Folksjukdomar förekommer i en utsträckning som har stor inverkan på folkhälsan. De påverkar samhällets funktioner och ekonomi på grund av många individers nedsatta arbetsförmåga och stora insatser från hälso- och sjukvården. Primärvården och distriktssköterskan spelar här en viktig roll genom förebyggande och hälsofrämjande insatser, och i detta har egenvård en central funktion. Behov finns att hitta hållbara, lättillgängliga och kostnadseffektiva sätt för att öka välmående och aktivering. Syfte: Syftet är att undersöka vilka hälsorelaterade effekter skogsbad kan bidra till, och utifrån resultatet reflektera kring distriktssköterskans möjlighet att ge egenvårdsråd. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Positiva resultat som direkt kan kopplas till folkhälsa och folksjukdomar lyftes fram, bland annat en ökad återhämtning, avslappning och kraftkänsla samt minskade tendenser till trötthet, ångest och depressivitet. Fysiologiska faktorer som lägre blodtryck och puls, förbättrad lungfunktion och stelhet i artärer samt en ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet respektive lägre aktivitet i sympatiska nervsystemet sågs. Slutsats: De positiva effekterna på såväl den fysiska som psykiska hälsan indikerar att skogsbad kan vara en effektiv intervention att införa i distriktssköterskans arbete i primärvården, som enskild åtgärd eller tillsammans med andra hälsofrämjande åtgärder. / Background: Public health means good health that should be evenly distributed among society's various groups. Public diseases occur to an extent that has a major impact on public health. They affect the functions and finances of society due to affected individuals' reduced ability to work and the major efforts required from health care. Primary care and district nurses have an important role in efforts concerning prevention measures and promotion of healthy behavior, and in this context, self-care is a fundamental aspect. There is a need to find sustainable, accessible and cost-effective ways to increase well-being and physical activity.  Aim: The aim is to investigate which health-related effects forest bathing can entail, and based on the result reflect on the district nurse's ability to provide self-care advice. Method: A systematic literature study was conducted, in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Positive results that are directly linked to public health and diseases were highlighted such as an increased feeling of recovery, relaxation and vigor, as well as reduced tendencies towards fatigue, anxiety and depression. Physiological factors included lowered blood pressure and heart rate, improved lung function, stiffness of the arteries as well as an increased activity of the parasympathetic nervous system and decreased activity in the sympathetic nervous system. Conclusion: The positive effects on both physical and mental health implies that forest bathing could be an effective intervention to be introduced into the district nurse's work in primary care, either as an isolated measure or as an addition to other health promotion measures.