Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och bör uppmärksammas av distriktssköterskorna. Palliativ hemsjukvård innebär att distriktssköterskor ger patienten en smärtfri och god livskvalitet i livets sista dagar i hemmet med familj och vänner närvarande. Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid palliativ vård, därför är det viktigt att smärtbedömningen grundar sig på ett personcentrerat förhållningsätt och att distriktssköterskor gör en adekvat smärtbedömning.    Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter i att bedöma smärta i ett sent skede vid palliativ vård i hemsjukvården med fokus på användning av smärtskattningsinstrument.    Metod: För att få fram distriktssköterskors erfarenheter användes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med en induktiv ansats. Studien resulterade i elva intervjuer. Bearbetningen av intervjuerna genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Studiens resultat visade att distriktsköterskorna upplevde att utbildning skapade trygghet i att bedöma smärta, men uppgav att de saknade engagemang från organisationen gällande fortbildning i smärtbedömning. I de fall patienten inte själv kunde verbalt uttrycka sin smärta bedömde distriktssköterskorna smärtan med sin kliniska blick. Distriktssköterskorna uppgav att när den kliniska blicken och smärtskattningsinstrument kombinerades fick patienten den mest optimala smärtbedömningen.   Slutsats: Samtliga distriktssköterskor i studien poängterar att den mest gynnsamma bedömningen av smärta tillhandahålls genom att smärtskattningsinstrument används i kombination med en erfaren klinisk blick. För att uppnå detta måste ledningen skapa riktlinjer så att smärtskattningsinstrument implementeras i det vardagliga arbetet för distriktssköterskorna. / Background: Pain is a subjective experience and should be attended by the district nurse. Palliative home care means that the district nurse gives the patient a pain free and good quality of life in the last days of life at home with family and friends present. Pain is a common symptom of palliative care, so it is important that the pain assessment is based on a person-centered approach and that the district nurse makes an adequate pain assessment.  Aim: The aim was to highlight the experience of the district nurse in assessing pain at a late stage in palliative care in home care, focusing on the use of pain assessment instruments. Method: In order to obtain the district nurse's experience, a qualitative interview study was used with semi structured questions with an inductive approach. The study resulted in eleven interviews. The processing of the interviews was conducted through a qualitative content analysis. Result: The results of the study showed that the district nurses felt that education provided confidence in assessing pain, but stated that they lacked commitment from the organization regarding continuing education in pain assessment. In cases where the patient could not express his pain verbally, the district nurses assessed the pain with their clinical eye. District nurses stated that when the clinical eye and pain assessment instrument was combined, the patient received the most optimal pain assessment. Conclusion: All district nurses in the study emphasize that the most favorable assessment of pain is provided by using pain assessment instruments in combination with an experienced clinical eye. To achieve this, management has to establish guidelines so that pain assessment instruments are implemented in the everyday work of the district nurse.

Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i samhället och bland de äldre. Många av dessa har ett behov av omvårdnadsinsatser i form av hemsjukvård. Hemsjukvården är en vårdform som ökar i takt med att sjukhusen får ett minskat antal vårdplatser. Detta innebär ett ökat krav på hemsjukvården och dess resurser. Egenvård är en central del inom diabetesvården och när den fungerar väl kan den minska risken för diabetesrelaterade komplikationer. Dock har äldre svårare att upprätthålla en god egenvårdsförmåga relaterat till det naturliga åldrandet och andra eventuella sjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att främja egenvårdsförmågan hos äldre patienter med diabetes typ 2 i hemsjukvården.Metod: Data analyserades med en induktiv ansats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård.Resultat: Ur analysen framträdde temat Betydelsen av att möjliggöra för små diabetesrelaterade livsstilsförändringar, samt tre kategorier; Den äldres begränsningar för egenvård, Individanpassad egenvårdsrådgivning och Samverkan mellan olika yrkesgrupper med sju underkategorier.Konklusion: Studien påvisar att distriktssköterskorna har en stödjande roll i att främja patienternas egenvårdsförmåga. De tar hjälp av andra professioner för att förse patienterna med de verktyg och insatser som behövs för att på bästa sätt främja deras självständighet och möjlighet att utföra egenvård. / Background: Diabetes type 2 is a disease which is growing in the society and among elders. Many of these need care in the form of home healthcare. Home healthcare is a care form which is increasing as the hospitals have lesser hospital beds. This increases the demands of home healthcare and its resources. Self-care is a central part within the diabetes-care and when well-functioning it can reduce the risk of diabetes-related complications. Elderly though, have a more difficult time to maintain good self-care abilities due to the natural ageing and other possible diseases.Aim: The aim of this study was to illustrate district-nurses experiences of promoting self-care abilities among elderly patients with diabetes type 2 in home health-care settings. Method: Data were analyzed with an inductive approach by a qualitative content analysis. The data collection was made through interviews with ten district-nurses active in home health-careResults: From the analysis appeared a theme; the importance of enabling small diabetes-related lifestyle changes, and three categories; The elderlies limitations to self-care, Individualized self-care-guidance and Cooperation between different professions with seven subcategories.Conclusion: The study shows that the district-nurses have a supportive role in promoting patients self-care abilities. They cooperate with other professions to provide tools and measures needed for promoting their independency and opportunities for self-care.

Bakgrund: Antalet ammande mammor sjunker i Sverige, en bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen kan vara bristen på tillit till sin förmåga att amma. Det är viktigt att identifiera mammor med låg tillit till sin förmåga att amma för att göra det möjligt att vända den sjunkande amningsfrekvensen och för distriktssjuksköterskan att kunna stärka kvinnan i rollen som ammande mamma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och jämföra mammors tillit till sin förmåga att amma. Metod: Med enkäten, The breastfeeding self-efficacy scale - short form (BSES-SF) som mäter tillit till sin förmåga att amma, samlades data in för att kunna identifiera mammor med låg eller hög tillit. Resultat: Mammorna i åldersgrupperna 18-25 år och 35-45 år, oberoende av barnets ålder, skattade den lägsta tilliten till sin förmåga att amma gällande att de alltid kunde genomföra varje amning på ett för dem tillfredställande sätt. Den högst skattade tilliten hos samtliga mammor, oberoende av deras egen ålder eller barnets ålder, var att de alltid kan komma fram till att de vill fortsätta att amma. Mammor som ammade barn mellan 10 veckor (v) – 17 v + 6 dagar (d) skattade totalt enligt BSES-SF sin tillit till sin förmåga att amma signifikant högre än mammor som ammade barn mellan 0 v – 9 v + 6 d. Slutsats: Mammorna i föreliggande studie som ammade barn mellan 10 v – 17 v + 6 d skattar sin tillit till sin förmåga att amma högre, än mammorna som ammade barn mellan 0 v – 9 v + 6 d. Nyckelord: Amning, distrik / Background: The number of breastfeeding mothers is reducing in Sweden, a contributing factor to the decrease can be the lack of confidence in their ability to breastfeed. It is important to identify mothers with low confidence in their ability to breastfeed in order to make it possible to reverse the declining number of breastfeeding mothers, and for the primary care nurse to strengthen the woman in the role of a breastfeeding mother. Aim: The purpose of the study was to describe and compare mothers’ confidence in their ability to breastfeed. Method: With the survey, the breastfeeding self-efficacy scale - short form (BSES-SF) that measures trust in its ability to breastfeed, data was collected to identify mothers with low or high confidence. Results: The mothers’ of the age groups 18-25 years and 35-45 years, regardless of the age of the child, estimated the lowest confidence in their ability to breastfeed that they could always perform each breastfeeding in a satisfactory manner. The highest ranked trust of all mothers, regardless of their own age or child's age, was that they could always come to the conclusion that they would want continue to breastfeed. Mothers who breastfeed children in the higher age group, 10 weeks (w) – 17 w + 6 days (d), estimated in total according to BSES-SF, their confidence in breastfeeding significantly higher than mothers who breastfeed children between 0 w – 9 w + 6 d. Conclusion: The mothers’ in this study who breastfeed babies between 10 w – 17 w + 6 d estimate their ability to breastfeed higher than the mothers who breastfeed children between 0 w – 9 w + 6 d.

Bakgrund: Telefonsjuksköterskors arbetsuppgifter är att råda, stötta och göra bedömningar i en komplex situation. Studier har gjorts på telefonsjuksköterskors erfarenhet i telefonrådgivning men få har inkluderat observation. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva hur telefonsjuksköterskor använder webbaserat beslutsstöd i telefonrådgivning på vårdcentral och deras erfarenheter av detta. Metod: Studien är kvalitativ med beskrivande design. Observationer och halvstrukturerade intervjuer utfördes på vårdcentral. Sex distriktssköterskor som hade arbetat minst ett år i telefonrådgivning deltog. Analys: Data från observationerna och intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Telefonsjuksköterskorna använde dataprogrammet Rådgivningsstödet Webb (RGS Webb) som en stödjande funktion vilket skapade trygghet. För stora textmassor med långa sökvägar försvårade arbetet. Faktorer som organisatorisk tidspress, avsaknad av hjälpmedel för kommunikation med patienter som talar annat språk och lång erfarenhet minskade användandet av RGS Webb.  Diskussion: Telefonsjuksköterskorna upplevde stöd i att RGS Webb gav mycket och korrekt information som kunde ges till vårdtagare. Detta ledde till säkrare bedömningar som ökade patientsäkerheten. RGS Webb upplevdes svårarbetat med mycket textmassor. Utbildning behövs inom informationsteknik eftersom sjuksköterskorna idag förväntas vara stora användare av IT. Slutsats: RGS Webb stödjer, påminner, skapar trygghet och ger ny kunskap. Svårigheter som fanns utgjorde hinder i användandet och RGS Webb användes i mindre utsträckning eller inte alls. / Background: The telephone nurse's duties are to advise, support and make assessments in a complex situation. Studies have been conducted on the telephone nurse's experience in telephone counseling, but few have included observation. Aim: This study aims at describing how telephone nurses use computer decision support system in telephone counseling at the health center and their experiences with this. Method: The study is qualitative with descriptive design. Observations and semi-structured interviews were conducted at the health center. Six district nurses who had worked for at least one year in telephone consulting participated. Analysis: The data from the observations and interviews were processed using qualitative content analysis. Result: The telephone nurse used the computer decision support system (RGS Webb) as a supportive feature, which created security. Too large text pads with long paths made work difficult. Factors such as organizational time pressure, lack of tools for communication with patients who speak other languages and long experience reduced the use of RGS Webb. Discussion: The telephone nurse found support in the fact that RGS Webb provided very accurate information that could be given to caregivers. This leads to safer assessments that increase patient safety. RGS Webb was experienced hard-working with a lot of text masses. Education is needed in information technology because nurses today are expected to be major users of IT. Conclusion: RGS Webb supports, reminds, creates security and provides new knowledge. Difficulties that existed were barriers to use and RGS Webb was used to a lesser extent or not at all.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för individen. Att skapa arbetsplatser med en tillfredsställande arbetsmiljö är både svårt och utmanande, men med kunskap och utbildad personal kan det skapas goda arbetsmiljöer och främja hälsan hos personalen. Syftet: Var att beskriva och jämföra hur ambulanspersonalen skattade sin psykosociala arbetsmiljö samt om det fanns skillnad i skattning mellan män och kvinnor inom ett verksamhetsområde i en region inom hälso-och sjukvården. Metod: En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att faktorerna arbetskrav, låg kontroll i arbete, rollförväntningar, förutsägbarget i arbetet, social interaktion, ledarskap, kommunikation, organisationskultur/klimat, grupparbete, skicklighet i arbetet, arbetets centralitet och interaktion mellan arbete och privatliv/stress innefattade den påverkade psykosociala arbetsmiljön. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor av de beskrivna områdena arbetsnivå, social och organisationsnivå samt individnivå. Slutsatser: Distriktsjuksköterskans preventiva arbete kan förse arbetsplatser med hälsofrämjande kunskap angående den psykosociala arbetsmiljön. Att uppmärksamma och bibehålla faktorer på arbetsplatsen som gör den till en god och hälsosam arbetsplats är viktigt. Känslan av att känna ett sammanhang är betydelsefullt för både individen och gruppen. / Background: The psychosocial work environment is important for the individual. Creating workplaces with a satisfactory working environment is both difficult and challenging, but with knowledge and trained staff good working environments can be created and health promotion for the staff. Aim: To describe and compare how ambulance staff estimated their psychosocial work environment and whether there was a difference in estimation between men and women within an operation area in a healthcare region. Method: A descriptive and comparative study with quantitative approach. Main results: The result showed that factors such as work demands, control at work, role expectations, predictability, social interactions, leadership, communication, organization culture/climate, group work and skills at work, centrality of work, interactions between work and private life/stress were factors that included the affected psychosocial work environment. There were no significant differences between men and women in the described areas of work level, social and organizational level and individual level.    Conclusion: The district nurse´s preventive work can provide workplaces with health promotion knowledge regarding the psychosocial work environment. Attention and maintaining factors in the workplace that make it a good healthy workplace is important. The feeling of feeling a context is important for both individual and group.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och fler önskar vårdas och dö i hemmet. Idag vårdas många inom allmän palliativ vård med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vård i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vården beskrivits. Få studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och närstående inom allmän palliativ vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess närstående vid allmän palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Intervjuer mellan 35 till 45 minuter. Texten transkriberades och kategoriserades. Resultat: Sex kategorier bildades: Att skapa förtroende i mötet, att vara närvarande och vårdande i mötet, att vara familjefokuserad i mötet, förutsättningar i mötet, erfarenheter vid frustration och etiska dilemman i mötet, att pendla mellan bekräftelse och motgång i mötet. Det var viktigt att bygga relationer med patienter och närstående, skapa förtroende. Närvaro var förutsättningen för ett bra möte. Distriktssköterskorna visade hänsyn till närstående som genomgick en svår tid, närstående kunde ha svårt att hantera situationen. Patienterna hade behov av längre hembesök och prioriterades. Tillfredsställande att vara nära familjen, få deras förtroende. Distriktssköterskorna räckte inte alltid till, känslan av att inte räcka till var svår. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheter visade att närvaro var en förutsättning för ett bra möte. Det var betydelsefullt att skapa förtroende hos patienten och dess närstående. Det fanns ökat behov av stöd och omvårdnad. Inga extra resurser var avsatta trots att patienter inom palliativ vård skall prioriteras enligt prioriteringsordningen för svensk sjukvård. Klinisk betydelse: Distriktssköterskors arbete inom allmän palliativ vård behöver uppmärksammas för att säkra likvärdig vård till alla i livets slut. / Background: The population in Sweden is getting increasingly older and more elderly people wish to be nursed and to die in their homes. Today many people receive health care within the public palliative health care with support from district nurses. In earlier research within palliative health care at home has above all has the specialized palliative health care been described. Few studies have explored the encounter between district nurses and patients family members within public palliative health care. Aim: To describe experiences of the district nurses and their encounter with patients and family members related to palliative health care at home. Method: Empiric qualitative study, descriptive design. Semi-structured interviews were carried out with eight district nurses. Interviews lasted between 35 and 45 minutes. The text was transcribed and categorized. Result: Six categories were created all related to the encounter: to build confidence, to be present and caring, to be family focused, conditions of the encounter, experiences of frustration and ethical dilemmas, to vacillate between confirmation and setback. It was important to build relations with patients and family members, create confidence. Presence was a condition for a good encounter. The district nurses showed respect to family members who went through a difficult time, family members might have difficulties to handle the situation. The patients needed longer visits and this was prioritized. It was satisfying to be close to the family, to get their confidence. The district nurses sometimes had a feeling of insufficiency, which was hard to accept. Conclusion: The experiences of the nurses showed that presence was a condition in order to achieve a good encounter. It was important to build confidence towards the patients and family members. There was an increased need of support and care. No supplementary resources were allocated even though patients in the palliative health care should be prioritized according to the rule of prioritization of Swedish health care. Clinic signification: More attention should be drawn to the work of the district nurses within the palliative health care in order to ensure equal health care to all individuals at the end of life.

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå. / Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years.  Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.

Syftet med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder. / The purpose of the study is to identify urinary incontinence work with quality registry Senior Alerts urinary incontinence module in two municipalities over a fixed period January to June 2014 and from January to June 2015. The method was to use the registry data that is later held by the Depositary of the Senior Alert. The result showed that more than half of the individuals in risk assessments were conducted on municipal G had any form of urinary incontinence in both periods. The municipality M proportion was even higher, about 80%. Underlying causes of urinary incontinence was found to be the aspects mentioned in the Senior Alerts module except constipation problems and loss of sensation in the genital area that is not revealed as clearly as the other aspects. Using Senior Alert, a pattern emerged, and it is possible to provide individually tailored measures for people with incontinence problems. With simple measures, can patients with feces regime, toilet assistance, testing of incontinence aids can the scale of Senior Alert be helpful. The scale demonstrates what assistance may be needed for patients, health professionals then perform the action.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett globalt problem och innebär ökade kostnader för samhället. Sårvård är en stor del av distriktssköterskans arbete och innebär samverkan med patient och andra yrkeskategorier. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av samverkan vid vård av patienter med svårläkta sår i hemsjukvård. Metod: Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom elva kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med distriktssköterskor som har arbetat med sår inom kommunal hälso- och sjukvård. Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskans upplevelse av samverkan vid sårvård kan liknas vid ett lagspel, där det finns möjligheter och hinder under spelets gång. Samverkan vid sårvård påverkas av olika spelregler, vilka som deltar och i vilken grad de tar sitt ansvar. Distriktssköterskornas kunskap skapar möjlighet till utveckling. Slutsats: Vilka möjligheter och hinder som distriktssköterskan stöter på under samverkan kring sårvård är avgörande för hur utgången blir för patienten med såret. Hinder kan vara både prövande och tidskrävande processer. Möjligheter skapas genom kunskap och kännedom om varandra som personer bakom vår yrkesroll. / Background: Wound Care is a global problem and involves increased costs for society. Wound care is a major part of the district nurse's work in the home care setting and involves collaboration with patients and other occupational categories. Aim: To describe the district nurse's experiences of collaboration in the care of patients with difficult-to-heal wounds in home health care. Method: A qualitative method was used in the study and the result was analyzed according to meaning analysis. Eleven district nurses were interviewed. The thesis used qualitative content analysis. Results: The result shows that the district nurse's experience of cooperation in wound care can be compared to a team game, where there are opportunities and obstacles during the course of the game. Collaboration in wound care is influenced by different rules of play, who participate and the degree to which they take their responsibility. The district nurses' knowledge creates opportunities for development. Conclusion: The opportunities and obstacles that the district nurse encounters during collaboration on wound care are decisive for how the outcome will be for the patient with the wound. Obstacles can be both trying and time-consuming processes. Opportunities are created through knowledge and knowledge of each other as people behind our professional role.