Bakgrund: Med en befolkning som blir allt äldre är det betydelsefullt att försöka bevara en god hälsa och minska funktionsnedsättningar. Riktade hälsosamtal är en svensk modell som syftar till att främja hälsa genom att kombinera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier. Riktade hälsosamtal med äldre utförs inte jämlikt i Sverige vilket innebär att alla inte erbjuds samma förutsättningar för hälsa. Få studier har undersökt distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med äldre. Syfte: Att utforska distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med personer 70 år och äldre. Metod Kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor och fem sjuksköterskor i södra Sverige inom primärvård. Kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Huvudkategorierna var erfarenheter av åldersgruppen, erfarenheter av metodstöd, erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor och erfarenheter av utförda hälsosamtal med tre underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att riktade hälsosamtal kan bidra till att identifiera sjukdomar och riskfaktorer hos äldre, men även resurser som kan uppmuntra, inspirera och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Små förändringar i levnadsvanor bidrar till hälsa på lång sikt. Mer forskning behövs som undersöker vilka åldersgrupper riktade hälsosamtal gör mest nytta i ur person- och folkhälsoperspektiv i relation till samhällskostnad på kort och lång sikt. / Background: With a population that is getting older, it is important to try to preserve good health and reduce functional impairments. Targeted health talks are a Swedish model that aims to promote health by combining health promotion and disease prevention strategies. Targeted health talks with the elderly are not carried out equally in Sweden, which means that everyone does not have the same conditions for health. Few studies have investigated district nurses' experiences of targeted health talks with the elderly. Aim: To explore district nurses' experiences of targeted health talks with people aged 70 and above. Method: Qualitative interview study with seven district nurses and five registered nurses in southern Sweden in primary care. Qualitative content analysis was performed. Results: The main categories were experiences of the age group, experiences of method support, experiences in promoting healthy habits and experiences of performed health talks with three subcategories. Conclusion: The results show that targeted health talks can help to identify diseases and risk factors in the elderly, but also resources that can encourage, inspire and motivate healthy lifestyles. Small changes in lifestyle can contribute to health in the long term. More research is needed that examines which age groups targeted health talks benefit the most from a personal and public health perspective in relation to societal costs in the short and long term.

Bakgrund: Patienter med svårläkta sår förväntas öka. Svårläkta sår medför långvarigt lidande för patienter. Evidensbaserad vård är viktigt för sårläkning. Distriktssköterskan möter ofta patienter med svårläkta sår på hälsocentral. Humanistic nursing theory beskriver olika delar av distriktssköterskans möte med patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med svårläkta sår på hälsocentral och undersöka hur de motsvarar definitionen av evidensbaserad vård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design. Material insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Innehållsanalys av materialet utfördes induktivt utifrån Graneheim och Lundman (2004) och deduktivt utifrån Elo och Kyngäs (2007). Socialstyrelsens definition av evidensbaserad vård användes som ramverk vid det deduktiva förhållningssättet. Resultat: Distriktssköterskans omvårdnadshandlingar var viktiga i vården av patienter med svårläkta sår. Kunskap och utbildning hade betydelse för sårvården. Det svårläkta såret beskrevs som mer än bara ett sår som påverkas av många olika faktorer. Svårläkta sår beskrevs orsaka lidande hos patienter och evidensbaserad vård ansågs vara viktigt för att främja sårläkning. Diskussion: Begreppsförklaringen av evidensbaserad vård och flera källor visade på likheter med studiens resultat att evidensbaserad vård var viktigt i vården av patienter med svårläkta sår. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenheter föll inom ramen för de delar som Socialstyrelsens begreppsförklaring av evidensbaserad vård innefattar. Resultatet visade på likheter med det beskrivna vårdförloppet för svårläkta sår. Förslag på framtida forskning var att undersöka om implementering av nationella vårdförlopp för svårläkta sår kan bidra till att tydliggöra den komplexitet som finns inom begreppsförklaringen evidensbaserad vård. / <p>2023-05-31</p>

Introduktion: HBTQI-personer har genom historien blivit diskriminerade och kränkta, och har sämre erfarenheter av vården jämfört med heterosexuella och cis-personer. Distriktssköterskans uppdrag är bland annat att arbeta för god och säker vård, och ska ha god kännedom om de kulturella och sociala skillnader som påverkar hälsan. Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskans uppfattningar om att möta HBTQI-personer. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där distriktssköterskor intervjuades, och där datan sedan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom i dataanalysen - Förutsättningar för ett gott bemötande, Ett personcentrerat bemötande, och Distriktssköterskans perspektiv på HBTQI-patienten.  Konklusion: Det finns goda intentioner hos distriktssköterskan kring att ge ett gott bemötande och en personcentrerad vård till HBTQI-personer. Dennes egenskaper, arbetssätt och språk har stor betydelse. Det krävs specifik kompetens och kunskap för att ge ett gott bemötande till HBTQI- personer, något som saknas både kliniskt och i utbildningar. / Introduction: Throughout history, LGBTQI individuals have faced discrimination and mistreatment, experiencing poorer healthcare outcomes compared to heterosexual and cisgender individuals. One of the district nurse's responsibilities is to work towards providing good and safe care, requiring a thorough understanding of the cultural and social differences that impact health. Aim: The study aimed to explore district nurses' perceptions of interacting with LGBTQI patients. Method: The study was conducted as an empirical investigation, involving interviews with district nurses. The collected data were then analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged from the data analysis - Preconditions for a good reception, A person-centered approach, and The district nurse's perspective on LGBTQI patients. Conclusion: District nurses express positive intentions towards providing a welcoming and person-centered care for LGBTQI patients. The nurse's qualities, approach, and language play a significant role. Specific competence and knowledge are required to ensure a positive interaction with LGBTQI patients, an aspect currently lacking in both clinical practice and education.

Introduktion: Inom de närmsta åren kommer fler personer att behöva hemsjukvård i Sverige och den blir alltmer avancerad. Detta ställer höga krav på all vårdpersonal. Distriktssköterskan som ansvarar för patientens sjukvård i hemmet delegerar mer än hälften av sjukvårdsuppgifterna till omvårdnadspersonal. För att detta ska fungera, inte minst patientsäkert, behöver hen ha ett fungerande ledarskap. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att leda omvårdnadspersonal i hemsjukvård. Metod: Litteraturstudien utfördes på ett systematiskt sätt med stöd av Polit och Beck´s nyckelsteg och hade en induktiv design. Totalt framkom tolv artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Data analyserades genom en tematisk analys efter Braun och Clarke´s beskrivning. Resultat: Huvudtemat Personrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Förtroendefull relation, Samarbete, Kommunikation samt Stress och oro. Huvudtemat Organisationsrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Fördela omvårdnadsuppgifter, Utbildning och kompetens samt Arbetsmiljö. Konklusion: Känna tillit och ha en förtroendefull relation till omvårdnadspersonalen underlättade ledarskapet för distriktssköterskan liksom ett fungerande samarbete dem emellan. Det behövs utbildad omvårdnadspersonal samt mer tid avsatt för distriktssköterskan till att träffa omvårdnadspersonalen, detta skulle underlätta ledarskapet. / Introduction: Within the next few years more people will need home health care in Sweden, and it will become increasingly advanced. This places high demands on district nurses and nursing staff. The district nurse who is responsible for the patient´s healthcare at home delegates more than half of the healthcare tasks to nursing staff. For this to work, not least for the safety of the patient, the district nurse needs to have an effective leadership. Purpose: To describe district nurse´s experiences of leading nursing staff in home health care. Method: The literature review was carried out in a systematic way with the support of Polit and Beck´s key step and had an inductive design. A total of twelve articles were found which were searched in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The data was analyzed through a thematic analysis according to Braun and Clark´s description. Results:  The main theme Person-related factors was built up by the following subthemes: Trusting relationship, Cooperation, Communication and Stress and anxiety. The main theme Organization-related factors was built up by the following subthemes: Allocating nursing tasks, Education and competence and Work environment. Conclusion: Feeling trust and having a trusting relationship with the nursing staff, as well as a functioning collaboration, facilitated leadership for the district nurse. There is a need for trained nursing staff and more time need to be set aside for the district nurse for meetings with the nursing staff, this would facilitate the leadership.

Background: Urinary incontinence occurs in 30-40% of the Swedish population over 65 years. Urinary incontinence has a major impact on people's quality of life and many older people find it difficult to talk about it. Urinary incontinence can be alleviated and cured, but there is a perception among both patients and healthcare professionals that urinary incontinence is part of normal aging. Severe urinary incontinence is one reason why the elderly are in need for special nursing accommodation. The district nurse is responsible for prescribing incontinence aids after the investigation, nursing measures and other treatments have been tried and evaluated. Aim: Describe district nurses' and nurses' experiences of nursing for urinary incontinence in people over 65 years of age in municipal health care Method: Systematic literature review of qualitative articles that were analyzed with conventional content analysis with an inductive approach. Results: The analysis is presented with three main categories; Investigation with two subcategories, Identify and assessment. Plan and implement with three subcategories, dignified person-centered care, individual testing, and education and support. Prerequisites with two subcategories, the team's competence and collaboration and financial resources. Conclusion: The literature review showed that in nursing care for urinary incontinence, the goal should always be to work person-centered and preserve integrity and dignity. The district nurse and the nurse's competence regarding urinary incontinence is of value to be able to provide a person-centered care. / Bakgrund: Urininkontinens förekommer hos 30–40% av den svenska befolkningen över 65 år. Urininkontinens har stor påverkan på personers livskvalitet och många äldre personer har svårt att prata om det. Urininkontinens kan lindras och botas men det finns en uppfattning hos både patient och vårdpersonal att urininkontinens tillhör det normala åldrandet. Svår urininkontinens är en orsak till att äldre personer blir i behov av särskilt boende. Distriktssköterskan ansvarar för att förskriva inkontinenshjälpmedel efter att utredning, omvårdnadsåtgärder och annan behandling provats och är utvärderade. Syfte: Beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnad vid urininkontinens hos personer över 65 år inom kommunal hälso- och sjukvård Metod: Systematisk litteraturöversikt av kvalitativa artiklar som analyserades med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats Resultat: Analysen presenteras med tre Huvudkategorier; Utredning med två underkategorier, Identifiera samt bedömning. Planera och genomföra med tre underkategorier, värdig personcentrerad omvårdnad, individuell utprovning samt utbildning och stöd. Förutsättningar med två underkategorier, teamets kompetens och samverkan samt ekonomiska resurser. Slutsats: I litteraturöversikten framkom att i omvårdnadsarbetet vid urininkontinens bör målet alltid vara att arbeta personcentretat och bevara integritet och värdighet. Distriktssköterskan och sjuksköterskans kompetens rörande urininkontinens är av värde för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Distriktssköterskans arbetsområde syftar till att förebygga och främja hälsa. Henkan verka inom flera olika områden som primärvård, hemsjukvård och elevhälsovård.Utgångspunkten i distriktssköterskans förhållningssätt är att se till hela individen och beaktamänniskan ur ett hälso-, socioekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Inom barnhälsovårdenoch i elevhälsans medicinska insats är uppdraget att stödja både barn, unga och föräldrar samtatt genomföra hälsoundersökningar och vaccinationer. Under de senaste 40 åren har överviktblivit till en pandemi och i Sverige är den största orsaken till detta ohälsosamma kostvanor ochminskad fysisk aktivitet. År 2017 var siffran på övervikt hos barn 0–5 år 38 miljoner.Konsekvenserna av övervikt kan bli ödesdigra och leda till bland annat diabetes typ 2, olikaformer av cancer och för tidig död. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans hälsopreventivaåtgärder hos barn och ungdomar med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie somgenomfördes med hjälp av Polit &amp; Becks (2017) modell. Databaserna där artiklar söktes varCINAHL och PubMed. Data analyserade med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatetutgjordes av fyra kategorier; Identifiera överviktsproblem, Ge stöd, Ge information samtGenomföra interventioner med två underkategorier; Kostintervention och Motionsintervention. Slutsats: Att prata om övervikt och fetma ansågs som utmanande och komplext. Åtgärder somför att främja hälsa och förhindra övervikt krävde föräldrars närvaro och engagemang. Ett stortbehov av utbildning bland distriktssköterskor framkom. / Introduction: The work of a district nurse aims to prevent and promote healthcare issuse. Thedistrict nurse can work in different areas such as primary care, home healthcare, childrenhealthcare and school healthcare. The district nurse has to see the whole person and think aboutthe person from a health, socio-economic and socio-cultural perspective. In child healthcareand in school healthcare it is important to support both children and parents as well as tocomplete the health examinations and vaccinations. Over the past 40 years, obesity has becomea pandemic. In Sweden the biggest reason is unhealthy eating habits and reduced physicalactivity. In year 2017, the figure for obesity in children 0-5 years old was 38 million. Theconsequences of being overweight can be fatal and lead to, among other things, type 2 diabetes,various forms of cancer and premature death. Aim: To describe the districtnurse’s preventivehealth care with obese children and adolecents. Method: A systematic literature study usingPolit &amp; Beck's (2017) model. The study is based on articles found in CINAHL and PubMed.Data was analyzed by a manifest content analysis. Results: The results revealed four categoriesin which the district nurse works to promote health with children at risk of developing obesity:identifying obesity problems, providing support, providing information and providing advice.Under the fourth theme two subcategories emerged that specified what the informationcontained: dietary intervention and exercise intervention. Conclusion: Talking aboutoverweight and obesity was considered challenging and complex. Efforts to promote health andprevent obesity required a parent that was participated and dedicated. A great need for educationamong district nurses revealed.

Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett hälsoproblem som påverkar ca 5% av jordens befolkning och upplevs ofta som ett tabubelagt och skamfullt problem. UI påverkar hälsa och livskvalitet hos personer som drabbas. Många lider i det tysta och väntar länge innan de söker vård. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter är att behandla personer med UI och arbeta med ett hälsofrämjande arbetssätt. Behandlingen av UI riktar sig främst mot livsstilsförändringar och egenvård, den personcentrerade vården spelar en viktig roll i mötet med personen.   Motiv: Det finns forskning som beskriver patientens upplevelse av UI men det saknas uppdaterad forskning som beskriver distriktsköterskans upplevelse att behandla personer som har UI och därför är studien betydelsefull.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att behandla personer med urininkontinens.  Metod: Data inhämtades genom semistrukturerade individuella intervjuer (N=10) med sjuksköterskor/distriktsköterskor som arbetade med UI inom primärvård i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i tre följande kategorier: ”förutsättningar och utmaningar”, ”att se personens lidande” och ”inkontinenssköterskans arbetssätt”.  Konklusion: Ny kunskap som studien har tillfört är inkontinenssköterskans personcentrerade förhållningssätt och upplevelsen av att behandla personer med UI. Inkontinenssköterskorna sympatiserade med de yngre kvinnorna och upplevde att det var svårt att prata om vissa känsliga ämnen, som till exempel sexuell hälsa och könsstympning. Vidare är studien viktig för att uppmärksamma för verksamheten inkontinenssköterskans upplevelse av brist på tid och kunskap.

Bakgrund: Amning har hälsofördelar för både moder och barn, dock ses det en minskning av helamning i Sverige de senaste åren. En anledning till denna minskning är bland annat bristande stöd. Det är distriktssköterskor inom barnhälsovården som har en viktig och i många fall avgörande roll i att erbjuda amningsstöd till familjer så att amningen främjas och så att helamning i Sverige ökar. Syfte: Syftet var att inom barnhälsovården belysa distriktssköterskors upplevelse av att ge amningsstöd till föräldrar. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Det var åtta distriktssköterskor som intervjuades och samtliga arbetar inom barnhälsovården på Närhälsan i västra delen av Sverige. Resultat: Analysen resulterade i tre innebördselement; Amningsstöd en utmanande och viktig arbetsuppgift, Relationen mellan föräldrar och distriktssköterskor påverkar amningsstödet och Amning är ett gemensamt ansvar. I resultatet framkom det att det finns flera utmaningar som distriktssköterskan behöver bemästra för att kunna ge ett individanpassat amningsstöd och som främjar amning. Konklusion: En av de upplevda utmaningarna var att föräldrar inte alltid är mottagliga för information och stöd. Om distriktssköterskornas upplevda utmaningar kring amningsstöd reduceras och uppmärksammas kan det tänkas minska den negativa amningstrenden i Sverige. / Background: Even though breastfeeding has health beneficial effects for both mother and child, exclusive breastfeeding has been in a declining trend in Sweden for the past few years. One reason for this decline is deficient support. District nurses within the pediatric health care have an important and in many ways vital role when it comes to offering exclusive breastfeeding support to families, in order for its use to be encouraged and increased in Sweden. Aim: The aim was to highlight the experience of the district nurse in pediatric health care, providing breastfeeding support to parents. Method: For the study a qualitative method with a phenomenological approach was used. In total there were eight district nurses interviewed, all of them working in the pediatric health care at Närhälsan in West of Sweden. Findings: The analysis resulted in three components; Breastfeeding support is a challenging and important assignment, The relation between parents and district nurses affects the breastfeeding support, and Breastfeeding is a shared responsibility. The findings revealed that there are several challenges the district nurse has to master, in order to provide personalized breastfeeding support that encourages breastfeeding. Conclusion: One of the perceived challenges was that parents are not always receptive to information and support. If the district nurses' perceived challenges regarding breastfeeding support are reduced and recognized, it may be possible to reduce the negative breastfeeding trend in Sweden.

Background: There is an increasing flow of patients seeking care at various facilites, such as Healt Centers, Family Doctor Emergency services, and emergency departments, where the pressure is already high. Through triage and urgent assessments, patients can be prioritized to the appropriate level of care so that those requiring immediate medical attention receive it promtly.  Aim: The aim of this study was to describe district nurses´experiences and perceptions of triage and urgent assessments.  Method: This study employs a descriptive design with a qualitative approach. Data collection was conducted through semi-structured interviews guided by an interview guide developed by the authors. The collected data were analyzed using qualitative content analysis. A total of nine district nurses participated.  Main results: Several participants reported that work experience, clinical acumen, education, and various triage systems facilitate the process of triage and assessments. However, some participants encountered various difficulties and challenges during assessment. With the right skills, experience, and knowledge, the duration of care and wait time can be reduced, thereby minimizing the risk of incorrect assessments. Conclusion: Several participants felt that the high patient flow and lack of time were challenges and could sometimes be experienced as stressful when performing accurate triage. The study described that district nurses with extensive experience, broad knowledge, and a clinical perspective felt confident in making assessments independently. However, the majority of participants stated that ongoing education is necessary to maintain good competence. / Bakgrund: Det förekommer ett ökat flöde av patienter som söker sig till olika delar av vården, såsom Hälsocentral, Familjeläkarjour och akutmottagning där trycket redan är högt. Genom akuta bedömningar och triage, kan patienterna prioriteras till rätt vårdnivå för att den patient som behöver snabbast vård ska få det.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av triage och akuta bedömningar.  Metod: Denna studie har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide sammanställd av författarna. Insamlade data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog nio distriktssköterskor.  Resultat: Flera av deltagarna berättade att med arbetslivserfarenhet, klinisk blick, utbildning och olika triagesystem kan triageringen och bedömningarna underlätta för den distriktsköterska som utför det. Dock upplevde några av deltagarna olika svårigheter och utmaningar vid bedömningarna. Med rätt kompetens, erfarenhet och kunskap kan vårdtider och vårdköerna kortas ner, och minska risken för felbedömningar.  Slutsats: Flera av deltagarna ansåg att det höga patientflödet samt tidsbrist var en utmaning och ibland kunde upplevas som stressigt för att utföra en korrekt triagering av patienten. Studien beskrev att distriktssköterskor med lång erfarenhet, bred kunskap samt en klinisk blick kände sig trygga i att göra bedömningar på egen hand. Flertalet av deltagarna uppgav dock att utbildning är nödvändigt för att bibehålla god kompetens.