Bakgrund: Folksjukdomarna i Sverige består av livsstilsrelaterade åkommor, som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Genom hälsofrämjande arbete kan uppkomsten av icke smittsamma sjukdomar förebyggas och detta görs främst inom primärvården, där har distriktssköterskorna en stor roll. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande.  Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide innefattande öppna frågor.  Totalt deltog tio distriktssköterskor ifrån en region i mellersta Sverige. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev det hälsofrämjande arbetet som ett positivt arbete och en intressant utmaning, där kompetensen inom ämnet uttrycktes vara viktig. Det efterfrågades därför förutsättningar för yrkesutveckling i form av utbildning. Förutsättningar på arbetsplatsen som till exempel tid, personal eller samarbete med andra professioner styrde hur mycket preventivt arbete som kunde genomföras. Patientens motivation och önskan att vara delaktig i sin vård, var förutsättningar som också styrde det hälsofrämjande arbetet. Att avsätta tid för organisering av arbete, fokus på hälsofrämjande, skapa enighet i arbetsgruppen och gemensamma mätbara mål på arbetsplatsen, var förslag på åtgärder som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde det hälsofrämjande arbetet som en spännande, intressant utmaning och hade en vilja att arbeta med det.  Dock var det förutsättningar på arbetsplatsen, hos patienten samt från ledningen som styrde hur mycket distriktssköterskorna kunde arbeta hälsofrämjande. / Background: Non-communicable diseases in Sweden consists of lifestyle-related disorders, such as cardiovascular disease and diabetes. Through health promotion non-communicable diseases can be prevented and this is done primarily in the primary health care, where the district nurses play a major role. Purpose: The purpose of this study was to describe district nurses ´experience of health promotion in primary health care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data collection implemented with semi-structured interviews based on an interview guide which included open questions, with ten district nurses who agreed to participate. The analysis was done with qualitative content analysis. Main findings: The district nurses described the health promotion as positive and an interesting challenge, where the expertise in the subject was expressed as important. Therefore they requested conditions for professional development thru education. Conditions in the workplace such as time, staff or collaboration with other professions controlled how much preventively work could be implemented. The patient´s motivation and desire to be involved in their care was conditions of the patient who also controlled health promotion. Several actions where proposed that could improve the preventively work, such as more time to organize the work, more focus on preventively work, unity in the work group and a common measurable goal in the workplace. Conclusion: The district nurses had a desire to do health promotion work and experienced the work to be an exciting challenge, but the conditions controlled their work.

Telefonrådgivning inom primärvård och vid sjukvårdsrådgivningen är en vanlig arbetsuppgift för distriktssköterskor. Distriktssköterskor ska genom icke-visuell kommunikation göra patientssäkra bedömningar och hänvisa uppringaren till rätt vårdnivå, ibland via information i andra hand. Tidigare forskning visar att distriktssköterskan har en viktig roll när det gäller att omdirigera och frigöra resurser i vården, men att hen upplever svårigheter att förstå och tolka den icke-visuella kommunikationen och fördela resurserna rätt i en organisatorisk miljö som är präglad av tidspress och begränsade resurser. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivning inom primärvård och vid sjukvårdsrådgivningen 1177. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt genomfördes och elva artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys nio stegs modell. Av analysen framkom huvudkategorin Balansen mellan patientsäkerhet och förutsättningarna för vårdande samtal tycks påverka patienten eller närståendes livsvärld, som sedan urskilde fyra kategorier: 1) Utmanande samtal, 2) faktorer som försvårar bedömningen vid telefonrådgivning, 3) tillvägagångssätt för att hantera svåra samtal och 4) Organisationens inflytande på upplevelsen av telefonrådgivning. Resultatet belyser att distriktssköterskor upplever utmaningar för att säkerställa en patientsäker bedömning och samtidigt genomföra ett vårdande samtal som utgår från uppringarens livsvärld. Faktorer som tidsbrist, riktlinjer, rutiner och kommunikationssvårigheter var bidragande till att distriktssköterskorna upplevde osäkerhet. Av resultatet framkommer behov av utbildning inom kommunikation samt utveckling av rutiner och riktlinjer för telefonrådgivning, för att säkerställa patientsäkra bedömningar som bygger på vårdande samtal som utgår ifrån patientens eller närståendes livsvärld. / Telephone advice within primary healthcare and the healthcare advisory service 1177 is a common task for district nurses. District nurses are tasked with making patient-safe assessments through non-visual communication and guiding the caller to the appropriate level of care, occasionally relying on information from other sources. Previous research shows that district nurses play a crucial role in redirecting and allocating resources within healthcare. However, they may encounter difficulties in understanding and interpreting non-visual communication and allocating resources correctly in an organizational environment characterized by time constraints and limited resources. The purpose of the study was to highlight district nurses’ experiences of telephone advice in primary health care and at the healthcare advisory service 1177. A qualitative systematic literature review was conducted, and eleven articles analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry’s nine-step model. The analysis revealed the main category ‘balancing patient safety and conditions for caring conversations, which appears to affect the patient’s or relative’s lifeworld´. This resulted in four categories: 1) Challenging conversation, 2) factors complicating assessments in telephone advice, 3) approaches to managing difficult conversations and 4) the organizaton’s influence on the experience of telephone advice. The results highlight that district nurses face challenges in ensuring a safe patient assessment while conducting a caring conversation based on the caller’s lifeworld. Factors such as time constraints, guidelines, routines and communication difficulties contribute to district nurses’ feelings of uncertainty. The results indicate the need of education in communication, as well as the development of routines and guidelines for telephone advice, to ensure safe assessments based on caring conversations that take the patient’s or relative’s lifeworld into account.

Bakgrund: Distriktssköterskans yrkesroll har en lång historia och kompetensbeskrivningen är omfattande och ställer stora krav, samtidigt som den innefattar mycket av det som finns i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor. Hur arbetsuppgifterna skiljs åt mellan rollerna kan vara svårt att definiera och det varierar också beroende på arbetsplats. Att läsa en specialistutbildning och byta titel kan vara en mångfacetterad omställning för många sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av sin nya yrkesroll vid återgång till samma arbetsplats efter fullföljd distriktssköterskeutbildning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor som var anställda på vårdcentraler i sydöstra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna var: En ny titel, där den nya titeln medförde olika känslor samt beskrev upplevelsen av hur distriktssköterskorna värdesattes. Professionell utveckling, en tydlig känsla av självständighet och ett nytt förhållningssätt gentemot patienterna. En motsägelsefull specialistkompetens, det framkom motstridiga beskrivningar av hur distriktssköterskorna hade samma arbetsuppgifter som sjuksköterskorna, men ändå hade specifika ansvarsområden. Slutsats: Att återgå till samma arbetsplats efter slutförd distriktssköterskeutbildning kan upplevas på många olika vis. Hur arbetsplatsen är strukturerad och hur fördelningen kring arbetsuppgifter fungerar påverkar hur stor förändring distriktssköterskan upplever när hen kommer tillbaka. Kollegors reaktioner och förväntningar på den nya titeln gör dem både stolta och lite besvärade. Att ha fått utbildningen betald gör att upplevelsen är mer positiv och bidrar till att känna sig värdesatt. / Background: The professional role of the district nurse has a long history, and the competence description is extensive and sets great demands, at the same time it includes much of what is in the competence description for nurses. How the tasks are separated between the roles can be difficult to define and varies depending on the workplace. Studying and becoming a specialist nurse and changing titles can be a multifaceted adjustment for many nurses. Aim: The study examined the district nurse´s experience of her new professional role when returning to the same workplace after completing district nursing training.  Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eleven district nurses who were employed at health centers in south-eastern Sweden. The material was analyzed using a qualitative content analysis.  Results: The analysis resulted in three categories with seven subcategories. The categories were: A new title, where the new title entailed conflicting feelings and the experience of how the district nurses were valued. Professional development, a clear sense of independence, and a new approach towards patients emerged. A contradictory specialist competence, there were conflicting descriptions of how the district nurses had the same tasks as the nurses but still had specific areas of responsibility.  Conclusion: Returning to the same workplace after completing district nurse training can be experienced in many ways. How the workplace is structured, and the distribution of tasks affects how much change the district nurse experiences when she returns. Colleagues´ reactions and expectations of the new title make them both proud and troubled. Having the education paid for makes the experience more positive and contributes to feeling valued.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård som ges till patienter vid livets slutskede med syftet att ge bästa möjliga vård och lindra lidande. I takt med att den åldrande befolkningen ökar så ökar även den palliativa vården som ges i hemmet. Tidigare forskning visar att distriktssköterskor som vårdar äldre patienter med palliativa behov i hemmet upplever vårdandet som krävande och komplex.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda äldre patienter med palliativa behov i hemmet.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor i en kommun i södra Sverige. Insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; en meningsfull och viktig roll, utmaningar och möjligheter med palliativ vård i hemmet, upplevelsen av teamsamverkan inom palliativ vård och betydelsen av egen kompetens och erfarenhet.  Slutsats: Distriktssköterskor upplever att arbetet med palliativ vård är givande och meningsfullt både på ett personligt och professionellt plan. Trots detta är arbetet med palliativ vård i hemmet utmanande och krävande på grund av olika utmaningar såsom tidsbrist. Distriktssköterskor bär ett stort ansvar för genomförandet av en god palliativ vård och även ett ansvar att utbilda vårdpersonal. Viktiga faktorer för en god palliativa vård är teamsamverkan, betydelsen av egen erfarenhet och kunskap inom ämnet.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka personer vårdas i hemmet vilket ställer högre krav på personalen som arbetar i hemsjukvården. Forskning visar att patienterna har en positiv uppfattning av hemsjukvården, då de har möjlighet att erhålla en vård de har behov av i hemmet, när de inte kan ta sig till en vårdenhet. I hemsjukvården arbetar flera yrkesgrupper i team och de behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt till patienten. I teamet arbetar distriktssköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal, samordnare, enhetschef för hemtjänst samt biståndshandläggare.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av teamarbete i hemsjukvården.Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor enskilt och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004).  Resultat: Resultatet visar att det förekommer olika typer av möten mellan teammedlemmarna i hemsjukvården. Kommunikationen är av betydelse för ett fungerande teamarbete. Det finns bristande samsyn i teamet där teammedlemmarna har distans mellan varandra, vilket försvårar samarbetet i teamet. Däremot visar resultatet att arbeta parallellt och över gränserna i teamet främjar god teamsamverkan.  Slutsats: När teamet arbetar tillsammans mot gemensamma mål fungerar hemsjukvården som allra bäst. Teamet behöver ha ett personcentrerat förhållningssätt och göra patienten mer delaktig i teamet. Teammedlemmarna behöver utveckla goda relationer och skapa en förståelse för varandra för att öka vårdkvaliteten. / Background: More seriously ill people are cared for in their own home, which puts higher demands on the staff working in home healthcare. Patients have good experience of home health care because they have the opportunity to receive the care they need at home when they can ́t get to a care unit. In home healthcare, several professionals work in teams with a person-centred approach. The team includes district nurse/registered nurse, occupational therapist, physiotherapist, nursing assistant, coordinator, head of unit for home care and case worker.  Aim: The purpose of the study is to describe district nurses experiences of teamwork in home health care.Method: The method used was a qualitative interviewstudy with an inductive approach. Eight semi-structured interviews of district nurses were carried out individually and then analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004).  Results: The results show that there are several different types of meetings between the team members. Communication is important for teamwork. There is a lack of consensus in the team where the team members have distance between each other. Working together by each other's side in the team promotes good team collaboration.  Conclusion: When the team works together towards common goals, home health care works at its very best. The team needs to have a person-centred approach and make the patient more involved in the team. The team members need to develop good relationships and create an understanding of each other in order to increase the quality of care.

Våld mot barn är ett internationellt och nationellt problem. Antal barn som utsätts för våld i Sverige är svårt att uppskatta då mörkertalet anses vara stort. Att som barn bli utsatt för våld påverkar hälsan negativt på många sätt och kan leda till livslånga konsekvenser. Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande och inom barnhälsovården är det barnets hälsa, utveckling och livssituation som är centralt. Vid kännedom, oro eller misstanke om att ett barn är utsatt för våld har distriktssköterskan anmälningsskyldighet till socialtjänsten. Forskning visar dock att distriktssköterskorna inom barnhälsovården inte anmäler alla misstänkta fall av våld mot barn och underrapportering är ett problem i Sverige. Detta leder till att alla barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda. Syftet med examensarbetet var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att möta barn inom barnhälsovården som misstänks- eller blivit utsatta för våld i hemmet. Kvalitativ metod med individuella intervjuer användes för att belysa fenomenet. Sex distriktssköterskor deltog i intervjuerna. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet resulterade i följande övergripande tema vilket summerade kategorierna och underkategorierna ”Att se till barnets bästa”. Fyra kategorier identifierades:1) Ett samhällsansvar, 2) Möten med våldsutsatta barn och deras föräldrar, 3) Vårdande möten samt 4) Organisatoriska förutsättningar och samverkan. Resultatet visar vilken roll personliga värderingar spelar i arbetet kring barn och våld. Det belyser också betydelsen av den vårdande relationen till familjen samt behovet av organisatoriska förutsättningar och kollegialt stöd. För att nå framgång i arbetet med våldsutsatta barn behöver också alla som arbetar inom hälso- och sjukvården ta ett gemensamt ansvar.

Bakgrund: Telefonrådgivning till föräldrar som ringer in för deras barn är vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på hälsocentral. Att ge råd till föräldrar via telefonär en komplex situation som innebär att en person talar för någon annans räkning om dennes mående och symtom. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid telefonrådgivning med föräldrar om deras barn, vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. För att distriktssköterskan ska kunna ge korrekt och adekvat hjälp till föräldrar när de ringer in för barnets räkning är det av betydelse att öka kunskapen inom området. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter av telefonrådgivning med föräldrar om deras barn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Omständigheter som utgör svårigheter och utmaningar och Omständigheter som skapar förutsättningar för ett framgångsrikt samtal. Till dessa kategorier presenteras sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att komplexitet i telefonrådgivning med föräldrar ställer höga krav på den kommunikativa förmågan hos föräldrar och distriktssköterskor. Att stärka föräldrarnas empowerment kan verka hälsofrämjande för barnet. Ökad förståelse fördistriktssköterskors erfarenheter av utmaningar och förutsättningar för ett framgångsrikt samtal med föräldrarna kan bidra till förbättrat stöd i klinisk praxis. Fler studier behövs för djupare kunskap om distriktssköterskors erfarenhet i området.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har påverkat samhället, hälso- och sjukvården samt befolkningen. Hälso- och sjukvården har varit hårt belastad där primärvården fick en nyckelroll i vaccineringen. Mötet mellan distriktssköterskan och personer som vaccineras med första dosen covid-19-vaccin har upplevts komplext och inte alltid helt lätt att genomföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser i mötet med personer som vaccinerades med första dosen Covid-19-vaccin inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor inom primärvården i en region i sydöstra Sverige. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer som underlättade och försvårade mötet. Sju subkategorier uppkom, glädje hos distriktssköterskan och personerna som vaccinerade sig, informationsflöde samt distriktssköterskans erfarenhet och tillgänglighet, missnöje hos personerna som vaccinerade sig, stress och resursfördelning i distriktssköterskans arbete, rädsla hos personerna som vaccinerade sig, oklart informationsflöde samt olika sorters vaccin och indelning av åldersgrupp. Slutsats: Covid-19 pandemin är en ny företeelse och mötet mellan distriktssköterskan och personen som vaccineras med första dos covid-19-vaccin är ännu outforskat. Vaccinering är en viktig del i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Distriktssköterskan utgör en central roll och mötet med personen som ska vaccineras är komplext. Distriktssköterskorna upplevde yrkeserfarenhet, tillgänglighet för befolkningen, uppdaterad informationen och glädje som bidragande till att mötet underlättades. Vidare upplevde distriktssköterskorna att när informationen var oklar, personerna var rädda eller missnöjda och när det fanns många olika sorters vaccin att välja på försvårades mötet. / AbstractBackground: The covid-19 pandemic has affected society, health and medical care as well as people. Health and medical care have been heavily burdened with primary care given a key role in vaccination. The meeting between the district nurse and the individuals to be vaccinated was perceived as complex and not always easy to carry out.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse´s experiences of meeting with people who were to be vaccinated with the first dose of covid-19 vaccine in primary care.  Method: The study was conducted by using a qualitative design with an inductive analysis. Data was collected with semi-structured interviews. Eleven district nurses in primary care in south-eastern Sweden participated. The data was then analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two categories, factors that facilitated andcomplicated the meeting. Seven subcategories arose, joy among the district nurseand the people who vaccinated, information flow and the district nurse's experience and availability, dissatisfaction among the people who vaccinated, stress and resource allocation in the district nurse's work, fear in the people who vaccinated, unclear information flow and different kinds of vaccines as well as the age group division. Conclusion: The Covid-19 pandemic is a new phenomenon and the meeting between the district nurse and the person who is vaccinated with the first dose of COVID-19 vaccine is still unexplored. Vaccination is an important part of preventive nursing work. The district nurse plays a central role and the meeting with the person to be vaccinated is complex. The district nurses experienced professional experience, accessibility for the population, up-to-date information and joy as contributing to the facilitation of the meeting. Furthermore, the district nurses felt that when the information was unclear, the people were afraid or dissatisfied and when there were many different types of vaccine to choose from, the meeting was made more difficult.

Palliativ vård är till för att förbättra patienters och närståendes livskvalitet när patienten har drabbats av en obotlig sjukdom. Vid palliativ vård i hemmet är närstående en resurs som ofta utför en stor del av vården. Till följd av detta riskerar de att själva drabbas av ohälsa. Distriktssköterskans uppgift är bland annat att stödja och handleda patienten och närstående med ett hälsofrämjande perspektiv. Om patient och närstående görs delaktiga i vården skapas förutsättningar för en vårdande relation. Genom att ge stöd och avlasta närstående kan distriktsköterskan påverka situationen för närstående men även för patienten. Syftet med den här studien var att belysa närståendes upplevelse av relationen med vårdpersonal vid palliativ vård i hemmet. En litteraturöversikt med systematisk sökning har valts som metod där kvalitativa data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultatet framkom huvudtemat en trygg relation som i sin tur utgjordes av tre teman: tillit, partnerskap och kommunikation. Närstående kände att de hade större tillit till den palliativa vården när vårdpersonal var tillgängliga, utförde kontinuerlig vård och hade egenskaper och färdigheter som var lämpliga. Partnerskapet skapades genom nära relationer, involvering av närstående och att vårdpersonal lättade på bördan. Upplevelsen av en välfungerande kommunikation uppnåddes genom att närstående var välinformerade och fick hjälp med vägledning. En trygg relation vid palliativ vård i hemmet är en pågående process. Distriktssköterskan behöver vara medveten om vad som krävs för att kunna skapa en trygg relation med närstående då det även är betydelsefullt för patientens vård.

In January 2020 a new Coronavirus was identified, which gained momentum and wasclassified as a pandemic. The working methods of the district nurses were affected by a heavyload and a changed work environment with increased tasks. Aim: The purpose of the studywas to explore the district nurse’s experiences of caring for the elderly in home health care in connection with the Covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with eight district nurses in home health care in northwestern Skåne. Manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Two main categories; changed work environment and changed way of working with six subcategories and quotes from informantsthat confirm the results. Conclusion: All district nurses highlight that this pandemic providedexperience and lessons for future pandemics that should be used for an improved workenvironment. They point out the importance of being more individuals who keep an eye onthe outside world to get information out in time. An improved knowledge of futurepandemics can lead to faster measures being carried out that reduce the burden of care. / I januari 2020 identifierades ett nytt Coronavirus som spreds snabbt över världen och klassades som en pandemi. Distriktssköterskornas arbetssätt påverkades med en ökad belastning och en förändrad arbetsmiljö med utökade arbetsuppgifter. Pandemin medförde psykiska påfrestningar i arbetet, med bristande information och rutiner. Syfte:Syftet med studien var att utforska distriktssköterskans erfarenheter av att vårda äldre i hemsjukvården i samband med Covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i nordvästra Skåne.Data analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Två huvudkategorier; förändrad arbetsmiljö och förändrat arbetssätt med sex subkategorier och citat från informanter som styrker resultatet. Slutsats: Samtligadistriktssköterskor belyser att denna pandemi har gett erfarenhet och lärdom förframtida pandemier som bör tas tillvara på för en förbättrad arbetsmiljö. Vidare påtalas vikten av att det finns en organisatorisk struktur vars ansvar är att bevaka omvärlden så att information ges i tid. En förbättrad kunskap till framtida pandemier kan leda till att snabbare åtgärder utförs som minskar vårdtyngden. Vidare forskning kan förslagsvis utgå från upplevelsen av vårdtagarens perspektiv under en pandemi eller vilka konsekvenser distriktssköterskans psykiska påfrestningar medfört