Att vårda sin närstående i livets slut i hemmet kan av anhörigvårdare upplevas både psykiskt, emotionellt och fysiskt ansträngande. Det har även visat sig att distriktsköterskan upplever det svårt att tillgodose det stöd anhörigvårdarna anser sig vara i behov av. Andelen patienter som väljer att avsluta sina liv i hemmet med stöd av palliativ hemsjukvård ökar. En litteraturstudie genomfördes med syfte att undersöka anhörigvårdarnas upplevda behov av stöd när de vårdar en närstående i livets slut i hemmet. Anhörigvårdarnas upplevelse i vad som var stödjande sågs vara subjektivt, dock fanns i litteraturstudien gemensamma nämnare med utgångspunkt från begreppet stöd så som; instrumentellt stöd, emotionellt stöd samt informativt stöd. Behov finns av fortsatt forskning kring den palliativa hemsjukvården då fler väljer att avsluta sina liv i hemmet och andelen anhörigvårdare kommer öka. Det föreligger då en vikt i att distriktsköterskan är rätt rustad för att tillgodose anhörigas upplevda behov av stöd. / To be a family caregiver at the end of life in homecare can be experienced as psychologically, emotionally and physicaly exhausting. It has also been found that the districtnurse finds it difficult to meet the needs of support that the family caregivers are in need of. The proportion of patients who choose to end their life at home through palliative homecare increases. A litterature study was conducted with the purpose of examining the perceived needs of family caregivers when they cared for a close one in the end of life at home. The family caregivers experience of support was considered subjective, but the literaturestudy showed there were common denominators of support such as; instrumental support, emotional support and informative support. There is a need for continued research on palliative home care as more people choose to end their lives at home and the proportion of family caregivers´are increasing. It is therefore important that the districtnurse is properly equipped to meet the needs of support that caregiver´s inquire for.

Introduktion: Distriktssköterskan gör bedömning, hänvisar, ger råd och stöd samt information till allmänheten vid telefonrådgivning. Telefonrådgivning är en växande del av vården och är ett komplext område inom hälso- och sjukvården, där distriktsköterskor möter många nya situationer och utmaningar. Distriktssköterskor erbjuder egenvård till allmänheten vid telefonrådgivning. Syfte: Studiens syfte var att belysa vilka faktorer som skapar möjligheter och begräsningar i distriktsköterskans arbete med telefonrådgivningen inom primärvård. Metod: En systematiskt utförd litteraturstudie med beskrivande analys, vilken baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2008 och 2018. Artiklarna uppsöktes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna tyckte att det var utmattande att göra bedömning och hantera samtal på ett lämpligt sätt. Kommunikationsförmågan bör vara högt utvecklad i de telefonbaserade mötena. Den kognitiva tröttheten orsakade att sjuksköterskan misslyckades med att lyssna på den som ringde, vilket ledde till att sjuksköterskan ställde allt för få frågor. Sjuksköterskorna upplevde att datoriserat beslutstöd var både positivt och negativt. Konklusion: Sjuksköterskorna tyckte att beslutsstödsystemet var ett komplementärt stöd och upplevdes som en värdefull informationskälla. Kommunikationsförmåga är ett mycket viktigt verktyg i telefonrådgivning. Kognitiv trötthet på grund av långa arbetspass hade negativ inverkan på sjuksköterskornas bedömning. / Introduction : The district nurse makes assessment, refers and provides advice, support and information to the public in telephone consulting. Telephone counseling is a growing part of healthcare and is a complex area of health care, where district nurses encounter many new situations and challenges. District nurses offer self-care to the public in telephone counseling. Aim: To identify which factors create opportunities and provide limitations, there is a district nurse's task in telephone counseling in primary care. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on nine scientific articles published 2008-2018. The articles were searched in databases PubMed and Cinahl. The articles were processed with qualitative content analysis. Result: Nurses thought it was exhaustive to assess and handle conversations appropriately. Communication skills should be highly developed in the telephone-based meetings. The cognitive fatigue caused the nurse to fail to listen to the caller and led to the nurse asking too few questions. Nurses perceived that computerized decision support was both positive and negative. Conclusion: Nurses thought the decision support system was complementary support, it was perceived as a valuable source of information. Communication skills are a very important tool in telephone consulting. Cognitive fatigue due to long workouts had a major impact on the nurses' assessment.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors reflektioner av arbete med telefonrådgivning i primärvården. Bakgrund: Telefonrådgivning utgör idag en stor del av sjuksköterskors arbete i primärvården. Det klassiska patientbesöket har till viss del ersatts av telefonrådgivning, där sjuksköterskor förväntas ha bred medicinsk-och omsorgskunskap, samt pedagogiskt kunnande. Arbete i telefonrådgivning kan vara komplicerat, utmanande och stimulerande. Metod: Studien använde en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Nio telefonsjuksköterskor från primärvården deltog i studien, och intervjuades januari-maj 2017. Resultat: I föreliggande studie visade resultatet att telefonrådgivning upplevdes som påfrestande, kravfyllt, komplext med begränsad kontrollmöjlighet. Tidspress i arbetet, resursbrist i vården, orolig arbetsmiljö upplevdes som påfrestande omständigheter som kunde leda till stress. Telefonrådgivning beskrevs även som roligt, omväxlande, tillfredställande och utvecklande där problemlösning var ett framträdande inslag. Bra samtal med patienter, samt stöd i arbetet beskrevs som viktiga faktorer. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien upplevde att arbetet i telefonrådgivning var komplext med höga krav och påfrestningar. Dock även ett roligt, omväxlande och tillfredställande arbete. Fortlöpande utbildning och något minskade krav kan leda till en förbättrad arbetssituation, där risken för ohälsa hos sjuksköterskorna kan minska och patientsäkerheten kan stärkas. / Aim: The aim of the study was to describe the district nurse's and nurse's reflections on work in telephonenursing in primary care. Background: Telephonenursing today represents a major part of nurses' work in primary care. The classical patient visit has in part been replaced by telephonenursing, where nurses are expected to have broad medical and social skills, as well as educational skills. Working in telephonenursing can be complicated, challenging and stimulating. Method: The study used a qualitative approach with descriptive design. Nine telephone nurses from primary care participated in the study and were interviewed January-May 2017. Result: The results in this study showed that telephonenursing was experienced as stressful, demanding and complex with limited control capabilities. Timepressure at work, resource shortage in health care and disturbed work environment felt as strenuous circumstances that could lead to stress. Telephonenursing was also described as fun, varied, satisfying, evolving and problem solving was a prominent feature. Good conversations with patients, as well as support at work were described as important factors. Conclusion: The nurses in this study experienced that work in telephonenursing was complexed with high demands and strains. However, it was also a fun, varied and satisfying work. Continuous education and slightly reduced demands can lead to an improved work situation, where the risk of impaired health for nurses can be reduced and patient safety can be strengthened.

Distriktssjuksköterskor som arbetar i öppenvården möter i sin profession patienter med psykisk ohälsa eller sjukdom. Som distriktssjuksköterska har man en viktig roll när det gäller uppföljning och fortsatt vård av patienter med psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och i världen. Att ha en utskrivningsplanering är viktig när patienten skrivs ut från slutenvården till öppenvården. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av uppföljning via öppenvården efter utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta patienter som hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorier, personalen var viktig, att inte få den hjälp som behövs och att känna sig stigmatiserad, kränkt och osynlig. Resultatet visar på att patienter skrivs ut utan någon som helst uppföljning. Patienter upplever att de skrivs ut till en helt ny värld där hjälpen var obefintlig. Resultatet visade även den positiva upplevelsen av uppföljning i öppenvården efter utskrivning, att få hjälp och att känna förtroende för personalen inom öppenvården. Resultatet visade att det var viktigt för tillfrisknandet att ha god kontakt med personalen inom öppenvården. Resultatet visade även att patienter kände sig stigmatiserade, kränkta och osynliga. Det behövs tydligare rutiner kring utskrivning planeringen till öppenvården så att patienterna kan känna sig trygga när de skrivs från slutenvården till öppenvården.

Bakgrund: Många väljer att dö hemma vid obotlig sjukdom och det innebär ökat behov av palliativ vård i hemmet. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliten för patienter och deras närstående när de drabbas av problem vid livshotande sjukdom. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser och reflektioner av att vårda palliativa patienter och möta närstående i hemmet. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats, beskrivande design. En intervjustudie genomfördes där åtta distriktssköterskor medverkade med erfarenhet av palliativ vård i hemsjukvården. Vid analysen har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Patientens sjukdomsinsikt är betydelsefull för palliativ vård, där beskrevs att det är av betydelse för distriktssköterskan hur insiktsfull patienten är gällande sitt tillstånd. Närståendes betydelse i palliativ vård visade att närstående var i behov av stöd, stödet kunde ibland upplevas som ifrågasättande vilket beskrevs försvårande för distriktssköterskan. Distriktssköterskan i samarbete med andra yrkeskategorier där framkom att samarbete var betydelsefullt eftersom palliativ vård utförs av flera yrkeskategorier. Distriktssköterskans roll och behov av stöd i arbetet visade att arbetet upplevdes givande men kunde också kännas utmanande vid tidsbrist för distriktsköterskan. Slutsats: Slutsatsen av studien är att distriktssköterskorna känner sig positiva till palliativ vård, de upplever det givande trots att det känns tungt ibland. Distriktsköterskan kunde känna sig frustrerad vid tidsbrist och upplever att arbetssituation behöver ses över av chefer eftersom distriktsköterskan förväntas tillgodose behov hos både patient, närstående och samarbeta väl med andra yrkeskategorier för att den palliaitva vården ska bli av bra kvalitet.

Kommunerna har skyldighet att ge stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Men då samhällets resurser minskar får de anhöriga ta ett allt större ansvar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående i livets slut med stöd av hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ metod med induktiv ansats. Deltagare i studien var sju anhöriga från tre kommuner. Analysen av materialet mynnade ut i fem kategorier; vikten av tillgänglighet, betydelsen av kontinuitet, att underlätta i vardagen, betydelsen av bemötande och se den anhöriges behov. Kategorierna visar på de grundläggande behov som anhöriga upplever behöver vara uppfyllda för att stödet från hemsjukvården ska vara tillräckligt. Resultatet visar att anhöriga till stor del är tacksamma för det stöd de får men att det finns en del brister. Att vårda en närstående i hemmet i livets slut är ett komplext åtagande som innebär ett stort ansvar. Det privata hemmet förvandlas till ett vårdrum där det är viktigt att samspelet mellan anhörig, vårdpersonal och den döende fungerar. Resultatet visar att information, engagemang och delaktighet är centrala för upplevelsen av ett gott stöd. Brister i stödet kan leda till en känsla av utanförskap och otrygghet. Genom att ta del av anhörigas upplevelser kan distriktssköterskans stöd till anhöriga utvecklas och förbättras. Att ge stöd till anhöriga som vårdar i livets slut är en del av hemsjukvårdens ansvar och det behövs bättre och tydligare rutiner för att det ska fungera i praktiken.

Övervikt och fetma är problem som ökar över hela världen och förekomsten av fetma har mer än fördubblats de senaste decennierna. Livsstilsförändringar och egenvård är viktigt för att förebygga och behandla detta. Distriktssköterskor känner ofta att det saknas tid för att vägleda patienter på ett bra sätt inför viktnedgång. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer med övervikt eller fetma. Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats och 8 stycken distriktssköterskeintervjuer från primärvården. I resultaten framkommer att det är betydelsefullt att sätta upp mål för viktreducering för att kunna nå hälsovinster i vardagslivet och för att få patienter att nå en vändpunkt. Genom att bemöta patienter med respekt och se till hela livssituationen upplevde distriktssköterskorna att de stärkte patienters självkänsla och kunde skapa en individanpassad vård. Ibland upplevde de dock att det var svårt att motivera patienter eller att nå en förändring. Ämnet kunde även vara svårt och värdeladdat att prata om. Resultatet visade att det krävdes motivation för att stärka patienters egna hälsoprocesser och ett redskap för att nå dit kan vara att använda motiverande samtal. Motiverande samtal stimulerar till delaktighet och beslut kan då tas om egna förändringsmål. Slutsatsen i denna studie är att använda MI i vårdarbetet kan underlätta en god relation, delaktighet och en mer individanpassad vård.

Introduktion:  Diabetes mellitus är en av de folksjukdomar som många människor drabbas av. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus och sexuell hälsa. Flera forskningsstudier visar att distriktssköterskor upplever svårigheter att samtala om sexuell hälsa med patienter. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med patienter med sjukdomen diabetes mellitus. Metod: Kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd resulterade i fem kategorier: män informeras om komplikationer, kvinnors sexuella hälsa försummas, frågan uppskattas, ett känsligt ämne och erfarenheter saknas. I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att sexuell hälsa var ett viktigt ämne att samtala med patienterna om, ändock lyfts sällan ämnet under samtalet. Det var främst patienten själv som tog upp ämnet.  Konklusion: Studien visade att sexuell hälsa är ett ämne som oftast inte samtalas om med patienter inom primärvården. Det beror mycket på den enskilda distriktssköterskans kunskap och rutiner huruvida patienter med diabetes mellitus bjuds in till samtal om sexuell hälsa. / Introduction: Diabetes mellitus is one of the people's diseases that many people suffer from. There is a connection between diabetes mellitus and sexual health. Several research studies show that district nurses experience difficulties in talking about sexual health with patients. Purpose: The aim was to describe district nurses' experiences of talking about sexual health with patients with diabetes mellitus disease. Method: Qualitative method with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with ten district nurses and data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The main findings of the study resulted in five categories: men are informed about complications, women's sexual health neglected, the subject is estimated, a sensitive subject and experience is lacking. The result showed that the majority of participants felt that sexual health was an important subject to talk about with the patients, but rarely raised the subject during the conversation. It was primarily the patient himself who raised the subject. Conclusion: The study showed that sexual health is a topic that is usually not discussed with primary care patients. It depends a lot on the individual district nurse's knowledge and routines whether patients with diabetes mellitus are invited to interviews about sexual health.

Abstrakt Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn i världen såväl som i Sverige är ett växande problem och dubbelt så många barn lider av övervikt eller fetma idag jämfört med för 20 år sedan. Det är väl känt att övervikt och fetma kan leda till fysisk och psykisk ohälsa hos barnet. Studier visar att distriktssköterskan inom barnhälsovården möter vissa svårigheter i arbetet med att få familjen att nå en livsstilsförändring. För att få en ökad förståelse för distriktssköterskornas arbete är det intressant att undersöka vilka upplevelser de har av att förmedla information om kosthållning i samband med att barnet har övervikt eller fetma.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av arbetet med familjen i samband med övervikt och fetma hos barnet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. En intervjustudie genomfördes med tio distriktssköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Familjen som tillgång i mötet, Användning av resurser och Utmaningar i mötet.  Slutsats: Studien visar att distriktssköterskorna upplever att relationen till familjen är avgörande för att ett framgångsrikt möte ska kunna uppstå. Avsaknad av en god relation till familjen kan resultera i att ämnet är svårt för distriktssköterskan att ta upp, men gör det även svårare för familjen att få till en livsstilsförändring. / Abstract Background: The conditions of overweight and obesity among children around the world, as well as in Sweden, is a growing issue. Twice as many children today suffer from being overweight or obese compared to 20 years ago. It is well known that these conditions can lead to physical and mental illness. Studies show that the child health care nurse faces some challenges in getting the family to achieve a lifestyle change. In order to gain a better understanding of the child health care nurses work it is interesting to study their experiences of providing dietary and nutritional advice when the child is overweight or obese. This understanding could be used to establish improvements within child health care. Aim: The aim of this study is to describe the child health care nurses’ experiences of working with the family when the child is overweight or obese. Method: This study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Material was collected through ten interviews with child health care nurses. The analysis was carried out using a qualitative content analysis. Result: The result of the study was presented in three main categories and seven subcategories. The main categories were: The family as an asset in the meeting, Usage of resources, Challenges in the meeting.  Conclusions: The study found that the child health care nurses relationship with the family was the main success factor when it came to meeting with them. The lack of a well-established relationship could result in the subject being difficult to address and thus making it harder for the family to accomplish the required lifestyle changes.

Bakgrund: De senaste åren har fler människor varit på flykt från krig, våld och förföljelse, vilket har lett till att Sverige har tagit emot ett ökat antal asylsökande. Detta påverkar primärvårdens möjligheter att möta de asylsökandes behov. Enligt lag har asylsökande rätt till omedelbar hälso- och sjukvård utifrån patientens medicinska behov. I mötet med den asylsökande har distriktssköterskan en viktig roll och ett ansvar för att patienten ska få god vård. En bristande kommunikation mellan distriktssköterska och asylsökande är något som kan försvåra vården. Med tolkanvändning ökar förutsättningarna för kommunikation. Ett gott bemötande är en central del i mötet och viktigt för en jämlik hälsa och vård. Stora skillnader i bemötande tycks ha missgynnat utlandsfödda patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att möta asylsökande i primärvården. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ induktiv ansats. Studiens genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio stycken distriktssköterskor inom primärvården. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra stycken huvudkategorier; Distriktssköterskans inställning som påverkar bemötandet, Språkförbistringar och strategier för att motverka dessa, Omgivningens förutsättningar och Kulturella olikheter, och fyra stycken underkategorier; Personcentrerat bemötande, Att skapa en vårdrelation, Tolkanvändning och Kreativa strategier. Slutsats: Den här studien bidrar med ökad kunskap kring distriktssköterskors erfarenhet av att möta asylsökande i primärvården. Mer utbildning framkom som önskvärt, med förhoppning om att kunna förbättra framtida möten. / Background: In recent years, more people are fleeing from war, violence and persecution, which has led to an increasing number of asylum seekers in Sweden. This affects opportunities in primary care to meet the needs of asylum seekers. By law, asylum seekers have the right to immediate health care based on medical needs. In the meeting with the asylum seeker, the district nurse has an important role and a major responsibility for the patient to get good care. A lack of communication between district nurse and asylum seeker is something that may complicate the health care. The opportunities for communication increases when using interpreters. A good treatment is important to an equal health and health care. Big differences in treatment have disfavored foreign-born patients. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the district nurse's experiences of meeting with asylum seekers in primary care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. The study was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses in primary care. The data collection was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The data analysis resulted in four main categories: The district nurse´s attitude affects the treatment, Language barriers and strategies to prevent them, Environmental conditions and Cultural differences, and four subcategories: Person centred response, Creating a caring relationship, Interpretation and Creative strategies. Conclusion: This study contributes with knowledge about district nurses experience of meeting asylum seekers in primary care. More education appeared to be desirable, with hope to improve future meetings.