Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en psykisk åkomma som kan drabba kvinnor inom det första året efter en förlossning. PPD screenas tillsammans med distriktssköterskans kliniska bedömning och självskattningsskalan The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Att leva med PPD kan skapa en ogynnsam relation mellan kvinnan och barnet, där barnets utveckling kan påverkas och bli lidande. Distriktssköterskans roll inom barnhälsovård är att främja en familjecentrerad vård och att stödja familjer som är i behov av stöd och hjälp. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med postpartumdepression och deras möte med vården. Metod: Examensarbetet är en metasyntes som är baserad på 14 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman; En karusell av känslor, Betydelsen av vården samt Stärkande och hälsofrämjande aspekter med sju subteman. Resultatet visade att anpassningen till moderskapet upplevs vara utmanande för kvinnor med PPD. De upplever känslor som skam, skuld och misslyckande när de inte lever upp till sina egna eller samhällets förväntningar på hur en bra mamma skall vara. Vårdens och anhörigas stöd är av vikt för att kvinnorna skall våga samtala och be om hjälp. Konklusion: Det är av vikt att distriktssköterskan inom barnhälsovård har god kunskap om hur kvinnor som lider av PPD skall bemötas. Detta för att kunna identifiera och erbjuda det stöd och hjälp som behövs och därmed förebygga ohälsa och främja hälsa. / Background: Postpartum depression (PPD) is a mental illness that can affects women within the first year after childbirth. PPD is screened with the district nurse´s clinical observation and the self-report scale The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Living with PPD can create an unfavorable relationship between the woman and the child, where the child’s development can be affected and suffer. The district nurse’s role in child health care is to promote family-centered care and to support the families who are in need of support and help. Aim: The purpose of this study was to highlight women´s experiences of living with postpartum depression and their encounter with care. Method: The thesis is a meta-synthesis based on 14 qualitative articles. Findings: The analysis resulted in three overarching themes; A carousel of emotions, The importance of care and Strengthening and health-promoting aspects with seven subthemes. The results showed that the adjustment to motherhood is experienced as challenging for women with PPD. They experience feeling of shame, guilt and failure when they do not live up to their own or society’s expectations of what a good mother should be. The support of care and relatives is important for the women to dare to talk and ask for help. Conclusion: It is important that the district nurse within the child health care has good knowledge of how women suffering from PPD should be treated. This is to be able to identify and offer the support and help that is needed and thereby prevent ill-health and promote health.

Bakgrund: Andelen av befolkningen som blir äldre och multisjuka ökar i samhället. När dessa personer vårdas på sjukhus är problemen ofta komplexa. Många som skrivs hem behöver fortsatt hälso-och sjukvård i hemmet och distriktssköterskan blir då omvårdnadsansvarig. De arbetar bland annat med att tillgodose behov av trygghet, kontinuitet och samordning samt ansvarar för säkerheten i den vården som bedrivs. Syfte: Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av sköra äldres utskrivning från sjukhus till kommunal primärvård i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. Data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier; Framgångsfaktorer för en säker utskrivningsprocess samt Hinder för en trygg och säker hemgång, med sju tillhörande underkategorier. För att säkerställa trygga hemgångar krävs god planering, ett gott samarbete, tydlig dokumentation och information. Hinder för en lyckad utskrivning är användandet av olika journalsystem, tidsbrist och hög arbetsbelastning Konklusion: För att upprätthålla patientsäkerheten vid utskrivning av sköra äldre är samarbete och god kommunikation nödvändig. Distriktssköterskor i kommunal primärvård har en viktig samordnande roll och behöver säkerställa god och säker vård när patienten kommer hem. / Background: The number of elderly people with multiple diseases is increasing in society. When these people are treated in hospital, the problems are often complex. Many of those who are sent home need continued healthcare at home, and the district nurse then becomes the responsible nursing manager. District nurses work for the safety and satisfaction of elderly people and work in teams to provide a safe care for the patients. Aim: To shed light on district nurses' experiences of frail elderly being discharged from hospital to municipal primary care at home. Method: A qualitative interview study was used where data was collected through semi-structured interviews with ten district nurses. Data were analyzed according to qualitative content analysis. Findings: The results are presented in two categories; Successfactors for a safe dischargeprocess and Obstacles for a safe and secure return home, with seven associated subcategories. To ensure safe returns home, good planning, good cooperation and clear documentation of medicines and continued care are required. Obstacles to a successful discharge are the use of different medical record systems, lack of time and a heavy workload. Conclusion: To maintain patient´s safety when discharging frail elderly, cooperation and good communication are necessary. District nurses in municipal primary care have an important coordinating role and need to ensure good and safe care when the patient returns home.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap. / Background: Diabetes is a common disease and can be prevented by a healthy lifestyle. It is the district nurse's responsibility to inform and motivate patients in a health promotion and preventive manner. The district Nurse's role is to critically review evidence-based research to achieve a safe quality care. Purpose: The district Nurse's experiences of motivating patients with diabetes type 2 to healthier lifestyles by evidence-based care. Method: A qualitative approach was used. Interviews were conducted with seven district Nurses. The material was analyzed according to Graneheim and Lundmans content analysis. Results: The approach of the district nurses must be based on the patient's situation and personalize information. Support from the district nurse shall the patient be able to dedicate time and effort to implement these changes. The informants in this study illustrate the importance of informing the patient of diabetes and which complications that may arise. To achieve a patient safe care of high quality the district nurses deemed that an evidence-based knowledge was a prerequisite. Conclusion: To motivate patients to change their lifestyle, the district nurse must pass diabetes information and teach the patient how these lifestyle changes affect the health. The information must be based on evidence-based knowledge.

Contact with the next of kin to a deceased person by a Nurse, may help the grieving family to gain closure as many family members feel a need to express their emotional grief. According to the WHOs definition of Palliative care supportive conversation and practical support is a necessity and an important part of the palliative care. Ruland and Moores Peaceful End-of-Life Theory has been used as a theory and an important part is to pay attention to how the relatives are feeling, for example symptoms of grief and anxiety and to answer their questions. The purpose of the study was to describe if geographical location, place of death, medical diagnosis and age affect if bereavement support is offered by the Health care to the next of kin within palliative care. Method: Retrospective time line to discover and examine how conversational support was offered. A quantitive method was chosen to enable the data to be analyzed statistically. To collect data the Swedish Palliative Register where used. Results: Larger numbers of the smaller municipalities proved to be better at offering conversational support in comparison to larger municipalities. Most offers for conversational support was in the case of cancer diagnosis, regardless of age. Families that lived in small municipalities where the patient was being treated for cancer 0-4 years with access to specialized palliative care proved to hold the greatest possibility of conversational support. Implication: There is a continuing need for further research in bereavement support and with a qualitative interview study of district nurses there is an ability to capture the factors that affect when bereavement support is not offered to all relatives. / Ett efterlevandesamtal mellan de anhöriga och distriktssköterskan en tid efter dödsfallet kan hjälpa familjen att få ett avslut och många anhöriga önskar att få tala om sin sorg efter sin bortgångna närstående. Enligt WHO:s definition är samtalsstöd och praktiskt stöd en nödvändighet och en viktig del av den palliativa vården. Ruland och Moores teori Peaceful End-of-Life Theory skriver att en viktig del i teorin är att uppmärksamma anhörigas mående, till exempel symtom på sorg och oro samt besvara deras frågor. Syftet med studien var att beskriva om geografisk plats, dödsplats, diagnos och ålder påverkar erbjudandet från hälso-sjukvården om efterlevnadssamtal till anhöriga inom palliativ vård. Metod: Kvantitativ retrospektiv metod har valts för att kunna undersöka bakåt i tiden hur efterlevandesamtal har erbjudits, kvantitativ  metod valdes för att det insamlade materialet skulle kunna analyseras. Data samlades in via Svenska Palliativregistret. Resultat: Några av de mindre kommunerna var oftast  bättre på att erbjuda efterlevandesamtal än större kommuner. Den diagnos som gav flest erbjudna efterlevandesamtal var cancerdiagnos oavsett ålder. Störst möjlighet för närstående att erbjudas efterlevandesamtal har de där den avlidne var mellan 0-4 år, vårdades för cancersjukdom och bodde i en liten kommun med tillgång till specialiserad palliativ vård. Det behövs mer forskning om efterlevandesamtal och genom en kvalitativ intervjustudie av distriktssköterskor finns möjligheten att fånga upp deras uppfattning om vad som påverkar att efterlevandesamtal inte erbjuds till alla närstående.

Övervikt har idag blivit den största kroniska sjukdomen världen över och anses vara den näst största behandlingsbara dödsorsaken. Patienter som blir medvetna om sin övervikt kan i större utsträckning gå ner i vikt än de som inte upplyses. Primärvården anses vara den enhet som har störst möjlighet att förmedla kunskap om levnadsvanor. Det är viktigt att med hjälp av livsstilsrådgivning stödja människor, distriktssköterskor anses vara den mest passande professionen för denna uppgift. Genom livsstilsrådgivning kan människor få en ökad kunskap och förståelse för hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Initiativ till att ställa frågor och diskutera om levnadsvanor bör tas även när det inte finns en nära koppling till de besvär eller den sjukdom patienten söker för. Trots detta finns risk att livsstilsrådgivning utförs i bristande omfattning. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av livsstilsrådgivning med överviktiga vuxna som söker vårdcentral för andra besvär. Metoden var kvalitativ och genomfördes med ett semistrukturerat frågeformulär. Det väsentliga resultatet var att distriktssköterskorna upplevde livsstilsrådgivning som deras ansvar men att det var ett känsligt område. Trots detta upplevde flertalet av patienterna samtal om levnadsvanor som positivt. Livsstilsrådgivning beskrevs vara nedprioriterat av arbetsgivaren, trots primärvårdens preventiva ansvar. En önskan om förändring på arbetsplatsen var tydlig. Förändringarna som beskrevs var att livsstilsrådgivning skulle prioriteras av arbetsgivaren. Riktlinjer behövdes och utbildning krävdes för ett optimalt omhändertagande av överviktiga vuxna. Vidare önskades mer tid avsatt för området så att undersökningar och livsstilsrådgivning kunde möjliggöras. Ett behov av samarbete med andra professioner sågs också. Studien diskuterar hur livsstilsrådgivning skulle kunna hanteras med aktuella resurser utan förändring på arbetsplatsen men även arbetsgivarens ansvar för att distriktssköterskorna ska kunna bedriva en hälsofrämjande vård. Vidare diskuteras förslag på implementering av bland annat en modell för viktkontroll. Förslagen skulle sannolikt kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete inom primärvården. Distriktssköterskorna ansåg att livsstilsrådgivning var viktigt och kunde se flera fördelar med att prioritera det hälsofrämjande arbetet. / Overweight has now become the largest chronic disease worldwide and is considered the second largest treatable cause of death. Patients that become aware of their overweight may increasingly lose weight than those who are not informed. Primary care is considered to be the unit that has the best opportunity to mediate knowledge about living habits. It is important that by using lifestyle counseling support people, primary care nurses are considered the most suitable profession for this task. Through lifestyle counseling people can get a better knowledge and understanding of how our lifestyle affects our health. Initiative to ask questions and discuss about living habits should be taken even when there isn´t a close link to the symptoms or disease the patient searching for. Despite this, there is a risk that lifestyle counseling performed in the lack of scope. The purpose of the study was to lighten primary care nurses experiences of lifestyle counseling to overweight adults who seek health center for other conditions. The method was qualitative and was conducted using a semi-structured questionnaire. The important outcome was that the primary care nurses experienced lifestyle counseling as their responsibility but that it was a sensitive area. Despite this, most of the patient experienced talk about lifestyle habits as positive. Lifestyle counseling was described to be given lower priority by the employer, even though the primary cares preventive responsibility. A desire for change in the workplace was clear. The changes described were that lifestyle counseling would be given priority by the employer. Guidelines were needed and education required for optimal treatment of overweight adults. Further, there was a desire of more time set aside so that screening and lifestyle counseling could be made possible. A need for collaboration with other professions was also seen. The study discusses how lifestyle counseling could be dealt with current resources without change in the workplace, but also the employer´s responsibility to primary care nurses so they can conduct health care. Proposals on the implementation of including a model for weight management are also discussed. The proposals would likely contribute to an improved preventive work in primary care. Primary care nurses felt that lifestyle counseling was important and could see several benefits to prioritize health promotion.

Tidigare studier har visat att pappor upplever att de känner sig utanför i kontakten med barnavårdscentralen. En av barnhälsovårdens uppgifter är att ge stöd och råd till föräldrar, för att främja barns utveckling. Pappor som inte är delaktiga, kan leda till otrygg anknytning mellan barnet och föräldern, vilket kan påverka barnets fortsatta utveckling. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av pappors delaktighet i samband med kontakt med barnavårdscentralen. Studien hade en kvalitativ ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer gjordes med tolv distriktssköterskor som arbetade på olika barnavårdscentraler i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Möjligheter att vara närvarande, pappans känslor kan påverka delaktigheten och pappor som är aktiva på BVC (barnavårdscentralen). Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att papporna inte var särskilt delaktiga i kontakten med barnavårdscentralen, vilket ofta berodde på att pappan arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att papporna kunde känna sig bortglömda, när fokus främst var på mamman och barnet. Distriktssköterskorna upplevde att papporna hade andra frågor och var intresserade av andra ämnen än mammorna. Majoriteten av distriktssköterskorna upplevde att pappornas delaktighet i kontakten med barnavårdscentralen ökade, och att det delvis berodde på att distriktssköterskan själv hade ändrat inställning till pappors delaktighet och därmed mer aktivt bjöd in papporna nuförtiden. / Previous studies has shown that fathers feel left out of the contact with the child health centre. One of the assignments of the child health services is that of giving support and advice to parents, in order to promote the development of the child. When the father is not involved it can lead to insecure attachment, and also affect the development of the child in a negative way. The aim of this study was to describe district nurses experience of fathers participation in contact with the child health centre. A qualitative approach was used. Individual semi-structured interviews were conducted with twelve district nurses working in child health centres. The interviews were analysed with a qualitative content analysis. Analysis of the interviews resulted in three categories: The ability of being present, fathers feelings could affect the participation, fathers who are active in the child health centre. The result of this study showed that the district nurses experienced that fathers could feel forgotten, when the main focus was of the mother and child. The district nurses experienced that fathers had different questions and were interested in other subjects than the mothers. The majority of the district nurses experienced that fathers participation in the contact with the child health centres increased, in part of the district nurses change of attitudes towards fathers participation, leading to more active invitation of the fathers.

Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with rising prevalence worldwide. The implementation of lifestyle changes is an important part of diabetes treatment. Nurses in primary care have a central role to support and guide diabetics for starting and retaining lifestyle changes to prevent later diabetes complications. Aim: The purpose of this study was to describe the primer care nurse’s experiences regarding the type 2 diabetes patients’ compliance to their advice regarding lifestyle changes. The aim was also to describe the primary care nurse’s experiences and reflections of contributing and hindering factors of compliance. Method: A descriptive design with a qualitative approach is used in this study. Eight diabetes nurses from seven health centers were interviewed. Semi-structured interviews conducted and data analyzed by qualitative content analysis method. Results: The emerged theme from the result was that compliance varies and is affected by different influential factors. Factors such as patients’ motivation and understanding of illness, other simultaneous physical and mental disorders, language difficulties and cultural differences have either contributing or hindering effects on compliance. Primary care nurses reported that they used different strategies, such as justifying the small changes at the beginning, establishing of mutual communication and confirmative relationship and give personalized lifestyle advice to improve patient compliance. According to interviews the items that could be improved are arrangements for group therapy sessions, active involvement of the family members in diabetes care, and assigning more resources to approach the desired goals. Conclusion: Compliance to lifestyle advice is a variable affected positively or negatively by various factors such as the individual characteristic, motivation, self-awareness, language difficulties and cultural differences. Diabetes nurses use strategies which improve compliance of diabetics to their lifestyle advice. Group Training, the involvement of the family and access to more resources are areas that need to be developed. / Bakgrund Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom med stigande prevalens i hela världen. Genomförandet av livsstilsförändringar utgör en viktig del av diabetes behandling. Distriktssköterskor i primärvården har en central roll att stödja och vägleda diabetiker genom rådgivning för att kunna etablera livsstilsförändringar samt att upprätthålla för att förhindra diabetes sena komplikationer. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av typ 2 diabetespatienters följsamhet till distriktssköterskansråd avseende livsstilsförändringar. Syftet var även att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av följsamhetens bidragande och hindrande aspekter. Metod En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Åtta distriktssköterskor från sju hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer utfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten varierar och påverkas av olika inflytelserika faktorer. Faktorer såsom patientens motivation och sjukdomsinsikt, andra samtidiga kroppsliga och psykiska sjukdomar, språksvårigheter och kulturella skillnader har antingen bidragande eller hindrande effekter på följsamheten. Distriktssköterskor uppgav att de använde olika strategier som till exempel att motivera till små förändringar i början, etablering av ömsesidig kommunikation och bekräftande relation och att ge individanpassade livsstilsråd, för att förbättra patientens följsamhet. Att genomföra grupputbildningar, involvering av diabetikers familj och tillgång till mer resurser ansågs som områdena som kunde förbättras för att öka följsamheten hos diabetiker. Slutsats: Följsamheten till livsstilsråd var varierande vilket påverkades positivt eller negativt av olika faktorer såsom individens egenskaper, motivation, sjukdomsinsikt, språksvårigheter och kulturella skillnader. Diabetessköterskor använde strategier som gynnade diabetikers följsamhet till livsstilsråd. Grupputbildningar, involvering av familjen och tillgång till mer resurser är områdena som behöver utvecklas.

I Sverige lider ca 50 000 människor av svårläkta bensår och av dessa är ca 50 procent or-sakade av venös insufficiens. Patienter med bensår upplever ofta att de påverkas negativt fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upple-velser av att kunna främja hälsa hos patienter med venösa bensår. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer med nio distriktssköterskor. Ur analysen framkom fyra teman; Samtala och informera för att skapa ökad förståelse, Arbeta med livsstilsrådgivning, Kunna underlätta vardagen samt Kunna se hela människan i omvårdnaden. Slutsatsen är att distriktssköterskorna blir ett stöd för pati-enterna, både under den tid de har sina sår och även genom att ge patienterna kunskap för att förebygga uppkomst av nya sår. Distriktssköterskorna upplever att de kan främja hälsa genom att flytta fokus från bensåret och istället se till hela människan. Fortsatt forskning inom området behövs ur ett patientperspektiv; hur patienter med venösa bensår upplever att distriktssköterskor kan ge stöd och främja hälsa. / Approximately 50 000 people in Sweden are suffering from slow healing leg ulcers, and about 50 per cent of these ulcers are caused by venous insufficiency. Patients with leg ul-cers often experience being adversely affected physically, psychologically and socially. The purpose of the study was to describe district nurses experiences of being able to pro-mote health in patients with venous leg ulcers. The chosen method was qualitative content analysis with inductive approach. Data was collected through interviews with nine district nurses. The analysis resulted in four themes; Communicate and inform to increase com-prehension, Work with lifestyle counselling, Being able to facilitate everyday life and Be-ing able to have an holistic approach in nursing care. The conclusion is that district nurses become a support to the patients during the time they are affected by ulcers, and also by providing the patients with knowledge of how to prevent the emergence of new ulcers. District nurses experience they are able to promote health by not only focus on the ulcer but also see the person behind the ulcer. Further research is needed from a patient perspec-tive; how patients with venous leg ulcers experience that district nurses can provide sup-port and promote health.

Bakgrund: Fördelarna med amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin amning tidigare. Att avbryta amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom tre kategorier: Komplex arbetsuppgift, Kunskapsförmedling och Stödjande förhållningssätt. För att kunna ge stöd till mödrar som avbryter amningen skapade distriktssköterskorna förutsättningar till att samtala med mödrarna om deras funderingar och behov. Det var även viktigt att ge praktiska råd och information som underlättar mödrarnas beslut. Distriktssköterskorna framförde att de upplevde en svårighet med att stödja mödrarna i deras beslut att avbryta amningen. Slutsats: Distriktssköterskan inom barnhälsovården har det övergripande ansvaret för att främja amningen vilket gör att distriktssköterskorna ställs inför en komplex arbetsuppgift med att stödja mödrar som avbryter sin amning. Detta ställer krav på distriktssköterskan att vara följsam i sin profession och möta varje enskild mamma där hon befinner sig och ge individuellt anpassat stöd. / Background: The benefits of breastfeeding are well known but despite this many Swedish mothers interrupt their breastfeeding. This can be problematic and lead to feeling of guilt for some mothers. Previous studies show that lack of support can increase feelings of frustration, confusion and doubt in the mothers. Aim: To describe the district nurses in child health care’s experiences in supporting mothers who have chosen to discontinue breastfeeding. Method: The study has a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted with ten district nurses. The interviews were analysed using qualitative manifest content analysis. Findings: The analysis of the interviews revealed three categories: Supportive attitudes, knowledge transfer and Complex task. In order to provide support for mothers who discontinue breastfeeding, district nurses have created opportunities to talk to the mothers about their concerns and needs. The study shows the importance in providing practical advices and information to help the mothers in their decisions. The district nurses told that they have experienced difficulties in supporting mothers and their decision to stop breastfeeding. Conclusion: The district nurses in the child health care have the overall responsibility to promote breastfeeding and therefore they are facing a complex task in supporting mothers who interrupt their breastfeeding. This requires the district nurse to be flexible in her or his profession in order to meet every single mother where she is located to provide individually tailored support.

Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor. / Some factors that contribute to overweight and obesity are lifestyle related and comprise a lack of physical activity and poor nutrition. Overweight and obese individuals may seek medical attention and acquire advice on how to lose their weight. The purpose of this study was to look into the experiences of the overweight and obese patients pertaining to lifestyle conversations with the district nurse. The study was conducted as an integrative literature overview, which enables a better understanding of a certain phenomenon within medical service. The results consist of sixteen scientific articles. The analysis reveals four categories: the significance of becoming motivated, the significance of one’s own attitude towards conversations about lifestyle, the significance of the district nurse’s communicative skills and the district nurse’s knowledge and competence. The communicative skills of the district nurse played a pivotal role in how the conversations about lifestyle were perceived by the patients. When the district nurse and the patient set individual goals together, the patient appeared more motivated to make a lifestyle change. On the other hand, the motivation of the patient decreased when the advice received was too generalized. Moreover, some patients believed that the district nurse was not adequately knowledgeable to deal with overweight and obesity. The categories correlate with Pender's health-promoting model as an explanation of patients' motivation in changing their lifestyles.