Syftet med denna undersökning är att söka förstå chefens och medarbetarens upplevelser av faktorer som påverkar den verbala kommunikationen mellan parterna samt att synliggöra om dessa faktorer kan skapa förutsättningar för lärande. Jag har använt en hermeneutisk tolkande ansats. Intervjuerna gjordes på två avdelningar i samma organisation. Jag har tolkat resultatet med hjälp av Illeris’ teori om lärande samt med hjälp av teorier om dialog och dialogkompetens. Resultatet visar att faktorer såsom tillgänglighet, tydlighet, lyhördhet, ansvar, socialt samspel och öppenhet i kommunikation är några av dessa faktorer som enligt informanterna påverkar kommunikationen på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visat att faktorer ger förutsättningar för lärande.

Språkanvändning genomsyrar skolans verksamhet. Det finns forskning på läraresoch gymnasieelevers syn på språkanvändning i skolan men de yngre elevernasperspektiv saknas. Här vill vi bidra till forskning genom syftet: att undersöka eleversperspektiv på språkanvändning samt betydelsen av språk i en skolkontext. Dettaleder oss till studiens forskningsfråga: Hur samtalar elever i grundskolans tidigareår om språkanvändning i skolan?För att ta reda på detta har vi utfört sex fokusgruppssamtal med totalt 24 elever, påtvå skolor. Analysarbetet är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys som även ärpräglat av det sociokulturella perspektivet, där dialog och samspel har betydelse.Resultatet visar att eleverna anser att språk är det man talar och att det finnsvariationer i människors språkliga uttal. Variationerna beror, enligt eleverna, pådialekter och olika lands språk. Eleverna anser att språkanvändning är viktigt för attkunna delta i olika sociala sammanhang. De svårigheter eleverna lyfter angåendespråkanvändning är möten med andra då ett gemensamt språk saknas. Resultatetvisar däremot att eleverna vänder dessa svårigheter till möjligheter då de anser attderas utbildning och utveckling gagnas av olikheter samt genom att få lära avvarandra. Lärare kan genom att ta del av denna studie, få insikt i elevers positiva synpå språk och språkanvändning samt människors olikheter. Vår förhoppning är attlärare kan ta del av denna studie och planera sin undervisning så att fler språkintegreras. För framtida forskning hade vi gärna sett undersökningar omundervisning där elever stöttar varandra i språkutveckling genom språkanvändning.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner.  Resultatet pekar på en traditionell studentroll som stämmer överens med en s.k. ”bankutbildning” som bygger på ett anpassningsinriktat lärande, vilket kan resultera i okritisk kunskap, underlägsenhetskänslor och motivationsförlust hos studenter med invandrarbakgrund.

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation. SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt. Cheferna belyser att hur man kommunicerar miljöfrågor är en pedagogisk utmaning som de ständigt står inför. Enligt informanterna är de viktigaste aspekterna för en välfungerande miljökommunikation att det förs en dialog och att det sker ett samarbete mellan nivåerna samt de olika avdelningarna. Engagemang från alla parter inom organisationen till att vilja arbeta med och kommunicera miljöfrågor var en mycket viktig aspekt som lyftes fram av informanterna själva. Informanterna menar även att valet av kommunikationskanal har en stor påverkan på hur miljöfrågorna kommuniceras och även hur väl de mottas. De hinder som identifieras är att det tidvis blir för mycket envägskommunikation. Dock med tanke på att SMHI är en miljömyndighet med generellt miljöintresserade medarbetare, som ständigt strävar efter förbättring, finns det goda möjligheter till en välfungerande intern miljökommunikation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan. De menar att språkutveckling kan ske genom exempelvis sång, rim och ramsor, och då är samlingen ett bra tillfälle. Dock ser förskollärarna en problematik med samlingen, de menar att ett språkligt utbyte i form av utvecklande samtal, diskussioner och dialoger blir svåra att möjliggöra med de olika hinder som finns i samlingen. En av slutsatserna i denna studie är att den traditionella samlingen kanske inte är den optimala platsen för ett språkligt utbyte.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut. I det praktiska ämnet tycktes inte anpassning vara lika viktigt som i det teoretiska ämnet, där individanpassning blev mer tydligt. Det informanterna hade gemensamt var att de såg positiv feedback som en självklar del i undervisningen. Samtliga informanter ansåg även att en god relation till läraren, klassrumsanpassningar och motivation går hand i hand för en trygg och utvecklande skolgång.

Zugl.: Rzeszów, Uniw. Rzeszowski, Diss., 2007

Thesis (Ph. D.)--Yale university. / Includes bibliographical references.

Thesis--Giessen. / Vita. Includes bibliographical references (p. v-vii).

Universiẗat, Diss., 2004--Kassel. / Literaturverz. S. 246-255.