Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamhetenI vår undersökning använde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten.De slutsatser vi har dragit är att det verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna. Verksamheten kännetecknades av en ständig dialog mellan pedagogerna och barnen där barnets tankar, intressen och erfarenheter konstant stod i fokus och vikten av respekt var här en av grundstenarna för att en dialog skulle kunna uppstå. Hos barnen kunde man se ett stort språkligt självförtroende som vi antar är till följd av pedagogernas förhållningssätt gentemot den verbala språkutvecklingen, men även som vi även antar är till följd av pedagogernas människosyn och allas lika värde.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut,vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka samtalssituationer som uppstår under en matematiklektion. Detta uppnås genom att kategorisera de olika samtalssituationerna utifrån Dysthes perspektiv på dialog. För att undersöka detta genomfördes sex observationer av lärares matematiklektioner i årskurs 1–3. Den insamlade empirin analyserades sedan med utgångspunkt i en riktad kvalitativ innehållsanalys och utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att samtal är en integrerad del av samtliga lektioner och att interaktionen främst sker mellan lärare och elev snarare än elev och elev. Det finns en relativt stor variation mellan lärares matematiklektioner och även mellan de olika samtalssituationernas utrymme. Helklassamtal sker i stor utsträckning medan gruppsamtal är sällsynta. Resultatet visar även att monologiskt- och dialogiskt organiserad undervisning är relativt jämnt fördelat men att den monologiskt organiserade undervisningen får något större utrymme.

<p>The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. </p><p>A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher.</p><p>Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.</p>

The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher. Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.

Denna studie handlar om kommuners användning av sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste åren och nu för tiden används de inte bara av privatpersoner, utan också av företag, organisationer och nu även myndigheter, som börjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare på en studie som har genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer för hur kommuner skall förhålla sig till medborgare när det gäller användning av sociala medier. Ur denna studie har ett antal kommuner hittats som regelbundet använder sig av sociala medier. Dessa kommuner har sedan inom ramen för denna studie kontaktats i syfte att ta reda på hur de använder sig av sociala medier och om det finns några riktlinjer när de kommunicerar med medborgarna. Studien avgränsas sedan och inriktas mer på just Facebook och vilket budskap de vill förmedla genom sina Facebook-­‐ sidor, samt hur eventuella riktlinjerna ser ut. Totalt har 26 kommuner av 51 svarat på det elektroniska frågeformuläret och de är lokaliserade allt ifrån Kalix i norr till Ystad i söder. Metoden som har använts för studien är av en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag där ett elektroniskt frågeformulär skickades ut, innehållande frågor som besvarats i fritext av kommunerna och som sedan analyserats, bearbetats och tolkats. Under teoriavsnittet presenteras begrepp som använts i studien samt en mer ingående presentation av SKL:s undersökning och riktlinjer. Vidare tas vikten av kommunikation, såväl intern som extern, upp. Arbetet konkluderas med en slutsats där det visar sig att kommuner använder sociala medier som en kommunikationskanal för att öka sin kommunikation gentemot medborgare. Kommuner vill på detta sätt skapa en dialog samt ha möjlighet till att nå ut till bredare målgrupper. Även marknadsföring och möjligheten att måla upp en positiv bild av sig själva ses som en viktig del till varför kommuner använder sociala medier. En annan nytta är också att man lättare kan nå kommunen som medborgare, och att kommunerna själva utökar sin medborgar-­‐service samt erbjuder en större variation av den. Ytterligare fördelar som framgår är att det blir lättare att sprida information och att det blir lättare att få in synpunkter och feedback från medborgare. Studien visar också att de allra flesta av de svarande kommunerna följer någon form av riktlinjer som används som stöd och komplement i användandet av sociala medier. / This study deals with the use of social media in general and Facebook in particular by Swedish municipalities. The phenomenon of social media has grown stronger in recent years and are not now days only used by individuals, but also by companies and organizations and now also authorities, which have begun to see the benefits of using them. This paper builds on a study carried out by the Swedish Local Authorities and Regions, which have developed guidelines for municipalities on how to respond to citizens using social media. From this previous study, a number of municipalities were found that use social media on a regular basis. In the context of this study these municipalities were then contacted in order to find out how they use social media and whether there are any guidelines when communicating with citizens. The study is then narrowed down to focus more on Facebook specifically and what message they want to convey through the use of Facebook, and how possible guidelines may look like. A total of 26 municipalities out of 51 elected to answer the electronic questionnaire, with locations from Kalix in the north to Ystad in the south. The method used for this study is a qualitative approach with quantitative elements, where an electronic questionnaire was sent out, containing questions answered in free text by the municipalities, which were then analysed, processed and interpreted. The theory section introduces concepts used in the study and a more detailed presentation of research and guidelines by the Swedish Local Authorities and Regions. The importance of communication, both internal and external, is also discussed. This paper concludes with the finding that municipalities are using social media as a communication channel to increase communication with their citizens. Municipalities would thus create a forum for dialogue and be able to reach out to wider audiences. Marketing possibilities and the creation of a positive image of themselves is seen as an important reason why municipalities are using social media. Another benefit is the ease of reaching the municipality as a citizen, and that the municipalities themselves are able to expand their civic service and offer a greater variety of it. Additional benefits can also be seen, such as making it easier to share information and to obtain input and feedback from citizens. The study also shows that the vast majority of the responding municipalities comply with some form of guidelines, used to support and supplement the use of social media.

Mitt syfte med uppsatsen är att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser på sitt uppdrag med att främja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier på 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som användargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan främja integrering eftersom det bjuder in till både dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det är möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker på biblioteket. / My purpose with this essay is to look at how librarians, who work with immigrants every day, look upon their own purpose to further integration. I also look how they work with program activities and how that may improve integration. In the survey 4 librarians from 3 different libraries, who work mainly with integration and immigrants as a user group, are interviewed. The results show that work with program activities are useful for integration because it offers a way to participate in dialog and interaction with other people. However, the librarians think that it is possible to make every activity in the library to further integration.

Thesis abstract This thesis, "Dialogical Approach to Truth in the Plurality of Cultures and Religions" has two main goals, theoretical and applied one. It defends the importance of contextual relativism and perspectivism for the dialogue of two different discourses using a theory of language games. An individual lives in his or hers own special historical and geographical situation, in particular psycho-physical condition with a limited perspective through which he perceives the surrounding world. Only if the individual could be aware of these limits, to be able to renounce a tendency to generalize his own point of view without confronting the others within a dialogue. It is possible to judge the truthfulness, functionality and the level of development of any discourse only in the context and within the categories of the discourse itself. This approach is reflected in the field of interreligious dialogue by the idea of post- pluralism. It stresses the uniqueness of each independent religious discourse, while refusing both superiority of any particular religion on one hand and merging all religions into one common group on the other. One cannot discover the ultimate truth due to the lack of "general perspective" over all religious traditions and, therefore, he cannot judge ("This religion is the only true",...

Målet med studien är att identifiera hur människor med utländsk bakgrund förstår syftet med studie och yrkesvägledning samt identifiera de skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges ur individens perspektiv. Studiens metod är baserad på sex kvalitativa intervjuer som genererade data. Den insamlade empirin utforskades med inspiration av tematisk samt narrativ analysmetod. Det resultat som studien visar är att individerna efter sitt första samtal med vägledaren förstår delvis syftet med vägledning. Studien visar att majoriteten inte upplevde skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges. Tidsbrist och avsaknad av aktivt lyssnande ur vägledarens sida är de negativa faktorer som påverkar samtalets utförande enligt respondenterna. Resultatet visar att det uppstod emotionell förståelse under respondenternas vägledningssamtal. Det framkommer att respondenternas språkkunskaper i det svenska språket inte agerade som en barriär i kommunikation med vägledarna. / The aim of the study is to identify how people with a foreign background understand the purpose of study and career guidance and to identify the differences between what is requested and what is given from the client's perspective. The study method is based on six qualitative interviews that generated data. The collected empirical data were analyzed with inspiration from a thematic and narrative analysis method. The result of the study shows that the individuals after their first meeting with the counselor partially understand the purpose of counseling. It shows that the majority did not experience differences between what is requested and what is given. Lack of time and lack of active listening are two negative factors that the counselor was part of. These two factors affect the conduct of the conversation according to the respondents. The result shows that emotional understanding arose during the respondents' career guidance. It appears that the respondents' language skills in the Swedish language did not act as a barrier in communication with the counselors.

Konsulter blir allt vanligare då företag måste söka kunskap externt för att fylla ett behov avresurser. Studien är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur öppna företagsom uppdragsgivare är för att ta tillvara på konsulternas kunskap och har genomförts medhjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av konsulter som redogör för sinaerfarenheter från olika branscher och datainsamlingen genomfördes med teoretisk förankringi tjänstelogik för att analysera resursintegrationen som uppkommer i mötet mellan konsultoch uppdragsgivare. För att undersöka faktorer som påverkar öppenheten användes rum fördialog som begrepp för att beskriva kunskapsförnyelse, kommunikation och relationer vilkapåverkar uppdragsgivarens förmåga att ta tillvara på kunskap. Studiens resultat visartendenser för att uppdragsgivaren i regel är öppen för att integrera konsulternas kunskap isina verksamheter men att det beror av huruvida konsulten anställts som expert eller resurs.Det framkommer även att omgivningsfaktorer som lagar, regler och förordningar påverkarvissa branscher mer än andra vilket också gör att förändringsarbete kan bli svårare attgenomföra. Detta är nödvändigtvis inget bevis för att dessa branscher är mindre öppna för attta tillvara på kunskap då öppenheten kan finnas där trots att utrymmet för förändring ärminimal. Resultatet tyder även på att öppna dialoger är den viktigaste faktorn som möjliggörnyttjandet av konsulternas kunskap i uppdragsgivarnas verksamheter.