Tidigare forskning visar att en publik kan skapa en skenbar intim relation till en person publiken följer under en längre tid, vilket i sin tur ökar förtroendekapitalet publiken har för personen. Dessa parasociala relationer gynnas av att personlig information delas och dialog förs, två egenskaper som Instagram möjliggör. Syftet med denna studie är att utifrån fenomenet parasociala relationer analysera hur partiledare för svenska riksdagspartier kommunicerar via Instagram.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i läroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan där föräldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts på området, såväl svensk som utländsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgångspunkt. Faktorer som sociala förhållanden, etniskt ursprung och barnsålder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och föräldrar med särskilt fokus påfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag få fram varje pedagogs tankar men också skildringar av deras sätt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns år på fritids.ResultatDen dagliga dialogen på fritidshemmet är något som pedagogerna är bekväma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrån ett perspektiv påbarnets välbefinnande i verksamheten. Dialogen är som mest frekvent under de första skolåren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir äldre och då istället ersättas av olika socialasammankomster dit föräldrar inbjuds. Resultatet visar på såväl skillnader som likheter mellanverksamheterna i fråga om prioriterade områden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag. Metoderna som används i undersökningen är schematisk observation med fältanteckningar och intervju.RESULTAT: I resultatet kan det utläsas att de barn som av pedagogerna uppfattas som tysta får många möjligheter till muntlig kommunikation med pedagogerna. Det går även att utläsa att situationen har betydelse för hur många möjligheter barnet får till kommunikation med pedagogerna. De kommunikationsformer som har undersökts har visat sig förekomma ungefär lika ofta.

Denna studie belyser barns språkutveckling och hur läroplanen implementeras i verksamheten. Syftet med studien är att belysa hur några förskollärare beskriver vad språkutveckling är för dem samt hur de säger att de implementerar läroplanen i verksamheten. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver förskollärarna vad språkutveckling är? och Hur beskriver förskollärarna processen att implementera läroplanen i sin verksamhet? Utifrån studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts med semistrukturerade intervjuer av sex förskollärare. Pedagogerna beskriver språkutveckling som barnens förmåga till ”kommunikation” och ”benämning” och att detta sker genom att utveckla ett ordförråd. ”Dialog” beskrivs som både ett medel och ett mål för språkutveckling. Flera pedagoger ser språkutveckling som en naturlig, konstant pågående process i förskolans vardag som sker under hela dagen: den är ”allt”. Implementering av läroplanen beskrivs främst som en fråga om planering av verksamhetens innehåll; vissa arbetar med den som ett ”levande dokument” att tolka medan andra förlitar sig till sitt minne av den då de planerar aktiviteter utifrån läroplanens mål. Resultatet visar att pedagoger arbetar utifrån en pliktkänsla eller önskan att använda läroplanen vid planeringen av språkutvecklande aktiviteter, även då de ser språkutveckling som naturligt pågående i alla aktiviteter.

In Sweden a requirement for a zoning plan is a must before any construction of larger scale can take place. The process leading up to a zoning plan has been criticized for being both time consuming and often leading to complications between the developer and municipality. There are a handful of factors to take in consideration, but the most prominent one is the lack of communication between developers and the municipality. This thesis is focused on trying to find the most suitable way to achieve a successful early dialogue between developers and municipalities before a zoning plan exists. Primarily on finding successful methods for smaller municipalities on how they should act when reaching out to developers and the most important factors for a successful thriving cooperation. By studying literature regarding the subject and carrying out interviews with both workers on the municipality- and developer side, different methods on how to implement an early dialogue and factors of great importance for a successful long-lasting cooperation was able to be established. Trust, competence, honesty and a smarter use of resources was pointed out as the most important factors according to the interviewed. With the different methods on how to establish an early dialogue, it is safe to say that there is no absolute way in telling which method a specific municipality should be using. Different municipalities are simply to unique with their own prerequisites and limitations. The right method for each municipality can only be found by trying them out. / I Sverige råder det krav på att en detaljplan skall vara upprättad innan någon bebyggelse av större betydelse får starta. Den process som leder fram till en detaljplan har kritiserats för att vara både tidskrävande och ofta skapa komplikationer mellan utvecklaren och kommunen. Det finns en handfull faktorer som spelar in och som måste tas i beaktning. Den mest framträdande är bristen på kommunikation mellan utvecklare och kommunen. Denna avhandling är inriktad på att försöka hitta den mest lämpliga metoden för att uppnå en framgångsrik tidig dialog mellan utvecklare och kommun innan det finns en detaljplan. Främst ligger fokus på att finna ett bra tillvägagångssätt som mindre kommuner kan använda när de kontaktar byggföretag. En undersökning av vilka faktorer som är av störst relevans för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete har även utförts. Från litteratur om ämnet och genom utförda intervjuer där både arbetare på kommun- och byggsidan fick komma till tal, kunde olika metoder för att genomföra en tidig dialog fastställas. Faktorer för ett framgångsrikt och långvarigt samarbete kunde även bestämmas. Förtroende, kompetens, ärlighet och en smartare användning av resurser lyfts fram som de viktigaste faktorerna enligt den intervjuade. Med de olika metoderna för att inleda en tidig dialog kan det konstateras att det inte finns något sätt att helt säkert kunna bestämma vilken metod som fungerar för en viss kommun. Olika kommuner är helt enkelt unika på sitt sätt med sina egna förutsättningar och begränsningar. Rätt metod för enskild kommun kan endast bestämmas genom att testa dem.

<p>Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt – ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration. Vidare undersöks detta som ett uttryck för en mer deliberativ syn på samhällsstyrning – vilket betonar nödvändigheten av dialog mellan en bred sammansättning av jämlika samhällsmedborgare för att besluta om frågor som rör det offentliga livet.</p><p>Studien har först och främst visat <em>att</em> det söks utveckla nya former för politisk praktik, vilket i interaktion med övergripande samhällsförändringar har medfört ändringar i relationerna mellan politiska och administrativa enheter samt dess interaktion med samhället i stort. Studien visar att styrningen av projektet varit mycket återhållsam, något som har gett tjänstemännen inom organisationen stort utrymme i att själva definiera och genomföra projektet vilket har gett det en processartad och dynamisk karaktär.  En rad deliberativa element har påvisats, där särskilt möjliggörande av möten mellan aktörer och strävan efter att ta del av olika erfarenheter och överblicka samhällstendenser kan lyftas fram. Det har dock identifierats en viss ambivalens kring dess substantiella inflytande - något som ses som mycket problematiskt. Det har även funnits svårigheter med att engagera de som inte normalt verkar inom kultursektorn, eller stockholmarna i övrigt. Idealet om upplysta samtal med en bred skara aktörer, vilka i realiteten också influerar framtida inriktningar har inte fått fullt genomslag. Dialogen kan snarast förstås som en ansats för att skapa legitimitet för de offentliga institutionerna, framtida inriktningar och verksamhet – trots avsaknaden av reellt inflytande och deltagande för det omgivande samhället.</p>

<p>Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju som</p><p>datainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolår</p><p>fem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytande</p><p>samt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade att</p><p>eleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad de</p><p>hade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigt</p><p>med elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som har</p><p>tydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum som</p><p>lärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals. Men den mest</p><p>grundläggande faktorn för att främja elevinflytande och ett fungerande och</p><p>demokratiskt klassrumsklimat är den ständiga dialog som sker dagligen mellan</p><p>läraren och elev.</p><p>Nyckelord: Elevinflytande,</p>

<p> Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet.</p><p> </p><p>Elever minns mycket från sin skoltid. Utifrån mina informanters minnen har inte skolan förändrats särskilt mycket. I skolan har katederundervisning används till största delen. Informanterna har heller inte fått diskutera i klassrummet. I dag vet vi att dialog är otroligt viktigt för att barnet ska kunna koppla till sina egna referensramar och skapa sig sin egen kunskap. Eleverna är inte tomma kärl som ska fyllas på med kunskap. Eleven ska skapa sin egen kunskap.</p>

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell<em> - perioperativ</em> <em>dialog. </em>Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom <em>perioperativ dialog. </em>Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt <em>perioperativ dialog.</em> <strong>DISKUSSION/SLUTSATS:</strong> Med <em>perioperativ dialog</em> skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.</p>

<p>Denna rapport beskriver arbetet med en utökning av ett dialogsystem till en UAV (Unmanned Aerial Vehicle, obemannad flygande farkost). Arbetet är utfört i WITAS-projektet (Wallenberg laboratory for research on Information Technology and Autonomous Systems), ett projekt som har som mål att utveckla en helikopter som ska kunna verka autonomt i t.ex. en trafikmiljö. Syftet med dialogsystemet är att en operatör med talspråk ska kunna ge kommandon till och få information från helikoptern. Detta examensarbete har som mål att utöka dialogen till att bli multimodal, dvs. att även innefatta pekningar och rörelser med musen. Operatören ska alltså kunna peka ut platser och objekt i en karta för att komplettera ett talat kommando eller få data utritat i kartan som svar på en förfrågan.</p>