Endogène du territoire et présente des enjeux politiques et économiques forts. Pour l’entreprise, il concerne la construction collective de ressources, spécifiques et localisées. A ce titre il présente également un enjeu managérial.La littérature a montré l’influence des préférences personnelles du dirigeant de PME sur certains choix managériaux, notamment concernant la localisation de l’entreprise. Prolongeant ces travaux, nous cherchons à comprendre l’influence que le lien personnel entre le dirigeant et le territoire exerce sur l’ancrage territorial des PME.Nous conduisons cinq études de cas, dans une perspective entrepreneuriale, en mobilisant à la fois la théorie des conventions et les travaux sur la proximité. A des fins instrumentales, nous utilisons le business model, dans une approche conventionnaliste (modèle Génération Rémunération Partage), afin de comprendre l’ancrage territorial des entreprises observées.Les résultats font apparaître l’influence effective du lien personnel du dirigeant au territoire. Ils montrent que l’ancrage opéré n’est pas nécessairement stratégique. Les liens peuvent être affectifs, opportunistes mais aussi idéologiques. Le dirigeant de PME apparaît comme un acteur politique du territoire. La recherche montre également la diversité des situations d’ancrage (ancrage sociétal, de patrimoine, d’innovation). Enfin, elle permet d’approfondir l’articulation entre différentes formes proximiques et conventionnelles dans la coordination en situation d’ancrage.Mots / Territorial anchoring is an interdisciplinary subject. It contributes to the endogenous development of the territory and raises strong political and economic issues. For the company, it involves a collective construction of resources that are specific and localized. As such, it is also a managerial challenge.The literature has shown the influence of the personal preferences of the SME's manager on some business choices, particularly those concerning the location of the company. In line with these studies, the aim of our study was to understand the influence of the personal link between the entrepreneur and the territory upon the territorial anchoring of SMEs.We conducted five case studies in an entrepreneurial perspective, mobilizing both the conventions theory and research on proximity. The business model was used as an analytical framework to understand the territorial anchoring of the SMEs observed. The GRS model (Generation Remuneration Sharing) is a conventionalist modelisation of the business model.The findings highlight the effective influence of the link between the entrepreneur and the territory. Territorial anchoring is not always the result of a strategic decision. Links can be emotional, opportunistic, but also ideological. The SME manager appears as a political actor in the territory. The study also showed the diversity of anchoring situations. Anchoring can be established on CSR - Corporate Social Responsibility -, local heritage, and innovation. Finally, it deepens our understanding of how coordination in an anchoring situation is based on combinations of proximities and conventions

Ein zentraler Aspekt der industriellen Digitalisierung ist die Entwicklung digitaler Geschäftsmodellinnovationen (GMI), um auch zukünftig wettbewerbsfähig zu bleiben und das Potenzial der Digitalisierung vollumfänglich ausschöpfen zu können. Mit verbunden ist dabei die Frage: Wie sollten Unternehmen zielführend vorgehen, um diese zu entwickeln? In den Fokus rückt dabei der Innovationsprozess zur Entwicklung von GMI und dessen Gestaltung im Hinblick auf die industrielle Digitalisierung. Im Rahmen dieser Arbeit, welche sich an der Fallstudienmethodik von Yin (Yin, R. K.: Case Study Research: Design and Methods, 5. ed., Los Angeles: Sage Publications, 2014) orientiert, konnte ein fundiertes Verständnis über die Gestaltung eines Innovationsprozesses von GMI in Zeiten der Digitalisierung geschaffen werden. Wesentlicher Bestandteil des Forschungsfeldes ist die prozessuale Betrachtung zur Entwicklung von GMI, welche in der Wissenschaft durch heterogenes und zerfahrenes Wissen sowie bestehende Unklarheiten auf sich aufmerksam macht. Folglich besteht ein großer Forschungsbedarf darin, sich der Gestaltung des GMI-Prozesses und den damit verbundenen Fragestellungen zu widmen. Diesen ist die vorliegende Arbeit im Hinblick auf Struktur- und Verlaufsmerkmalen, Erfolgsfaktoren und durch eine Berücksichtigung der Digitalisierungsliteratur in der GMI-Forschung nachgekommen. Hinzukommend ermöglichen es die gewonnenen Erkenntnisse, Implikationen für die Praxis abzuleiten, wobei zu berücksichtigen gilt, dass diese aufgrund der qualitativ-empirischen Methodenwahl viel mehr als generische Handlungsoptionen für das Management und nicht als Handlungsempfehlungen zu verstehen sind. Die entwickelten Prozessmodelle für Produktionsunternehmen dienen als Vorschläge für methodische Hilfestellungen zur Entwicklung digitaler GMI. Weitere Handlungsoptionen für das Management lassen sich in Bezug auf Erfolgsfaktoren bzw. Potenziale des GMI-Prozesses konkretisieren. Dabei gilt es für Produktionsunternehmen u.a. die Integration des Kunden in den Innovationsprozess zu berücksichtigen, das Ökosystem einzubinden, mit Startups zusammenzuarbeiten, eine schnelle Prototypenentwicklung zu praktizieren und Daten auszuwerten und daraus GM-Ideen abzuleiten. Die gewonnenen Erkenntnisse bilden Anknüpfungspunkte für eine weiterführende Forschung. / The digital age is forcing manufacturing firms to innovate beyond new products and services and to professionalize their digital business model innovation (BMI) activities in order to stay competitive. While new product development (NPD) and new service development (NSD) research boasts a multiplicity of well-founded publications on process models, which contribute to increasing the likelihood of innovation, only few business model researchers have examined innovation processes for BMI. This is particularly so with digital BMI activities in manufacturing firms, as their digital BMI approach is often based on an extension of their NPD activities. This study explores how the innovation processes of manufacturing firms can be designed in order to develop novel business models to address the challenges of digitalization. Thereby, NPD-related path dependency considering the history in manufacturing firms and requirements on specific digital process characteristics are factored in. The study uses a multiple-case study approach, where data on BMI processes was collected in six manufacturing firms. The results show that the design of BMI processes in the digital age differs conceptually between B2C and B2B manufacturing firms. While BMI processes in B2C firms follow a semi-structured approach that considers experimentation, process models in B2B firms show similarities with an NPD hybrid model comprising stage-gate methods and agility. Concerning empirical and managerial implications, this study proposes two process models for digital BMI for B2C and B2B firms. Thereby, this study identifies specific digital process characteristics manufacturing firms need to consider when designing a BMI process in the digital age.

A new type of communities is gaining momentum on the web and is reshaping online communication and collaboration patterns and the way how information is consumed and produced [Gros04, Kolb06]. Examples of such communities are Wikipedia, MySpace, OpenBC, YouTube, Folksonomies, numerous Weblogs and others. In literature different terms can be found to denote the emerging and growing new phenomenon: social software [Bäch06] or peer production [Scho05]. In the year 2005, Tim O'Reilly popularized the term Web 2.0 [O'Reil05]. While the first two terms can be applied also to earlier, already established forms of online communities (for an overview see [Stan02]), the term Web 2.0 is mostly applied to emphasize the differences of emerging communities compared to earlier forms of online communities, encompassing various perspectives - technology, attitude, philosophy. (...)

This study examines characteristics of successful online streaming businesses and proposes with the new gained insights a scalable business model solution for a podcast streaming service. As podcasts have just recently regained popularity after ten years of existence, there is an open opportunity to capitalize on the growing market of listeners. With the emergence of new formats and high-end studio productions such as ‘Serial’, the most accessed podcast to date, the podcast industry is becoming increasingly attractive to advertisers and new businesses. However, since the industry is still young and in development stage, there is a lack in knowledge and data that could help a podcast streaming firm to find a successful business model and win over the market. Aiming to fill the gap, this research project conducts a comparative case study analysis of leading video and audio streaming services to identify the characteristics of successful business models in the online streaming industry. By synthesizing the business model canvas as a documentation tool and the VRIO framework for benchmarking, this study integrates and combines theoretical models to provide empirical results for validation. In order to assess the finding’s applicability to the podcast industry, six semi-structured interviews were conducted with experts of the industry. As one of the key findings, this study extracted a total set of 21 success factors that can be attributed to the resources and competences of an online streaming firm. Seven of these factors are regarded as necessary for a firm to remain competitive in the industry, whereas 14 factors show potential to unlock competitive advantages. Thus, this report suggest that an online streaming service is likely to achieve sustaining success if the 21 identified success factors are incorporated in the business model. The outcome of the expert interviews demonstrates that the identified success factors are largely applicable to a podcast streaming service. The main differences lie in the success factor’s potential to generate competitive advantages. Due to the fact that the podcast industry is less evolved than the online streaming industry, it holds more untapped opportunities that can be leveraged by firms. For instance, offering ‘tailored and dynamic ad solutions’, unlocking ‘multiple revenue streams’ or pursuing an ‘integration with social media’ are some of the factors that are widely implemented by online streaming firms, yet unexploited in the podcast industry. Furthermore, particularities of the podcast medium lead to different rules of competition. Whereas ‘streaming licenses’ are the competitive basis for online streaming services, the open accessible format of podcasts significantly lowers the barriers of entry for aggregating businesses. The study therefore suggests that i. a. producing ‘original content’ and offering platform users a ‘personalized user experience’ can create a competitive edge to differentiate from rivals. On the basis of the aforementioned results, this study proposes a business model solution for a podcast streaming service that operates as a multi-sided platform with a freemium model. The main revenue streams are created by advertising sales and channel subscriptions. In summary, this study concludes that an implementation of 21 success factors could lead an online streaming service to a dominant market position. The identified success factors can largely be applied to a podcast streaming service, though particular variations need to be taken into account. / Denna studie undersöker egenskaper hos framgångsrika online streaming-företag och föreslår, med de nyfunna insikterna, en lösning på en skalbar affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts. Podcasts har existerat i tio år och nyligen har fenomenet växt i popularitet, vilket har ökat kapitalistmöjligheterna i takt med att lyssnarsiffrorna stigit. Idag består podcasts av ett flertal olika programformat och är ofta välproducerade studioproduktioner. Så som "Serial", den podcast som haft störst genomslag hittills. Podcast-industrin blir allt mer attraktiv för annonsörer och företag. Men då branschen fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium har den ett flertal märkbara brister. Det saknas kunskap och information för streaming-företag inom podcasts, hur dessa ska gå till väga för att ta fram en hållbar och framgångsrik affärsmodell. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att fylla gapet genom att sammanställa en jämförande fallstudie av de ledande video- och ljudstreamingtjänsterna för att identifiera egenskaperna hos framgångsrika affärsmodeller i online streaming industrin. Denna studie kombinerar och integrerar teoretiska modeller genom en syntetisering av ‘The Business Model Canvas’ som dokumentationshjälpmedel och ‘VRIO-framework’ för benchmarking. För att uppnå empiriska resultat applicerbara på podcast-industrin, genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med experter i branschen. Studien består av 21 utvalda framgångsfaktorer applicerbara till de resurser och befogenheter som en online streamingtjänst bör ha. Sju av dessa faktorer anses nödvändiga för att företaget ska förbli konkurrenskraftigt i branschen, medan de övriga 14 faktorerna ger dem potential för att låsa upp konkurrensfördelar. Denna rapport bevisar att framgången för ett online-streaming-företag sannolikt kommer att uppnås och upprätthållas om de 21 utvalda framgångsfaktorerna finns med i företagets affärsmodell. Resultatet från expertintervjuerna visar att de identifierade framgångsfaktorerna till stor del även kan tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, då de viktigaste skillnaderna ligger i framgångsfaktorernas potential att generera konkurrensfördelar. Då podcast-industrin är mindre utvecklad än online streaming-industrin, finns det fortfarande ett flertal outnyttjade möjligheter kvar att nyttjas av podcast-industrin. Till exempel finns möjligheterna att erbjuda annonsörer "skräddarsydda och dynamiska annonslösningar", frigörande "multipla intäktsströmmar" eller "integration med sociala medier", detta är faktorer som ofta används av online streaming-industrin för video och ljud, men ännu inte av podcast-industrin. Podcast som medie har egenskaper som leder till andra konkurrensregler. "Streaming-licenser" är konkurrensmässiga villkor för online streamingtjänster, men den öppna lättillgängligheten för podcasts sänker avsevärt vissa hinder. Studien föreslår därför att produktion av "det ursprungliga innehållet" och att erbjuda plattformsanvändarna en "personlig användarupplevelse" kan skapa ytterligare konkurrensfördelar som skiljer företaget från sina konkurrenter. Baserat på ovannämnda resultat, föreslår denna studie en fungerande lösning på en affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts, som fungerar som en flersidig plattform med en freemium modell. De viktigaste intäktsströmmarna skapas genom annonsförsäljning och kanalabonnemang. Sammanfattningsvis konstaterar denna studie att ett implementerande av de 21 framgångsfaktorerna kan leda en online- streamingtjänst till en dominerande ställning på marknaden. De identifierade framgångsfaktorer kan till stor del tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, men vissa variationer måste beaktas.

This thesis investigates the development of turnkey offerings. Turnkey offerings is considered a kind of product-oriented Product Service System (PSS) where the customer pays a fixed price for a total solution, in this thesis, maintenance of vessels. Turnkey offerings have received academic attention, mainly aimed towards the construction industry and regarding benefits and disadvantages. Moreover, previous research has identified the need for further investigating the design of business models in terms of personnel capabilities needed to efficiently offer product oriented PSS’s.  Therefore this study aims to investigate these aspects by conducting a single case study on a large maritime manufacturing company. The study involves data collection through semi-structured interviews, as well as secondary sources such as observations made on site and company documents.  The thesis brings important managerial implications regarding the development of turnkey offerings. These include having an holistic perspective of the offering, since it allows for stronger customer relationships which allows the organization to develop more advanced customized services in the future. Further, this study confirms previous research on the importance of experimentation when innovating business models. Additionally, the triple-bottom-line sustainability aspects are discussed in relation to the offering where it is found that positive improvements can be made towards all three aspects. / Denna uppsats undersöker utvecklingen av turnkey erbjudanden. Turnkey erbjudanden betraktas som en sorts produktorienterat Produkt- Tjänstesystem (PSS) där kunden betalar ett fast pris för en total lösning, i detta fall underhåll av fartyg. Turnkey erbjudanden har fått akademisk uppmärksamhet, främst inom byggindustrin och gällande fördelar och nackdelar. Dessutom har tidigare forskning identifierat behovet av att ytterligare undersöka utformningen av affärsmodeller med avseende på personalens förmågor som krävs för att effektivt erbjuda produktorienterade PSS.  Därför syftar denna studie till att undersöka dessa aspekter genom att genomföra en enskild fallstudie på ett stort tillverkande företag inom marinindustrin. Studien omfattar insamling av data genom semistrukturerade intervjuer samt sekundära källor som observationer på plats och företagsdokument.  Uppsatsen ger viktiga ledningsmässiga implikationer när det gäller utvecklingen av turnkey erbjudanden. Dessa inkluderar att ha ett holistiskt perspektiv på erbjudandet, eftersom det möjliggör starkare kundrelationer, vilket i sin tur gör det möjligt för organisationen att utveckla mer avancerade skräddarsydda tjänster i framtiden. Vidare bekräftar denna studie tidigare forskning om vikten av experimentering vid innovation av affärsmodeller. Dessutom diskuteras hållbarhetsaspekterna för triple- bottom-line i relation till erbjudandet, där det konstateras att positiva förbättringar kan göras inom alla tre aspekter.

Since the majority of emerging start-ups are not able to survive on the market, this study investigates business models in four start-up companies from two different industries in order to better understand how their business models relates to their success. This study is commissioned by a start-up who are about to begin their business in Stockholm. The purpose of this study is to make an assessment of the components in the utilized business models of growing start-ups in markets with different level of innovation. The investigation is made based on how trends and competition in the industry affect the business model and what the similarities are between the business model components of successful start-ups in two different industries. This study contribute to literature on start-ups’ business models by beginning to map differences and similarities in start-up’ business models as well as how these are affected by and adapted to the industry. It also helps start-ups understand the importance and usage of different business model components. In order to make an assessment of different business models, a multiple case study approach is adopted where each case is a start-up company. The analysis then follows a 2x2 framework and is sorted by Business Model Canvas. Three analyses are made, one within each industry and one between the two industries. The first analysis compares the business models of two companies in the industry of electricity consumption measurements and finds that trends regarding the environment and innovation affects both the industry and its’ competitors. The second analysis compares the business models of two companies in the package deliveries industry and trends regarding online shopping are found to affect this industry. The third analysis compares the two industries and both differences and similarities are found. The main findings regarding the business model components are then applied to the commissioner company and other emerging start-ups. Findings shows that the investigated start-ups have adapted the business model components to trends in the respective industry. The business model also adapts to the technological development in the associated industry and in other industries as well. The use of social channels seems to affect the customer relationships. Competition have affected the business models’ of the investigated start-ups and it is noticed that international and national goals, such as lowering  the environmental impact, also affect the industry and the business models since these goals can encourage and push for change. Furthermore, each of the start-ups’ business model components have similarities even though the B2B, B2C and B2B2C strategies create differences. Furthermore, all of the start-ups are working with the trial and error approach, sustainability and environmental impact when developing their business model. / Eftersom majoriteten av alla start-up företag inte lyckas överleva på marknaden undersöker denna studie affärsmodeller i fyra start-ups i två olika industrier för att bättre förstå hur deras affärsmodeller har påverkat deras framgång. Studien utförs i Stockholm där uppdragsgivaren verkar. Syftet med studien är att göra en utvärdering av komponenterna i den verksamma affärsmodellen i växande start-up företag som verkar på marknader med olika innovationsnivåer. Studien utförs baserat på hur affärsmodellen anpassas efter trender och konkurrens i branschen och vilka likheter som finns i dessa affärsmodellers komponenter. Denna studie kan bidra till nuvarande litteratur om start-ups affärsmodeller genom att börja kartlägga affärsmodellernas likheter och skillnader och se hur de är anpassade efter branschen. Studien kan även hjälpa start-ups förstå nyttan och användningen av de olika komponenterna i deras affärsmodell. För att utföra jämförelsen användes en flerfallsstudie där de olika fallen är olika start-up företag. Analysen utfördes med hjälp av en 2x2 modell och är strukturerad efter Business Model Canvas. Totalt är tre analyser är genomförda, en inom varje bransch och en mellan de två branscherna. Den första analysen jämför affärsmodellerna för de två start-up företagen i branschen för elkonsumtionsmätningar och finner att innovation och trender från miljöaspekter påverkar dess företag. Den andra analysen jämför affärsmodellerna för de två start-up företagen i branschen för paketleveranser och finner att dessa företag påverkas av trenden webbshopping. Tredje och sista analysen jämför likheter mellan branscherna och finner både skillnader och likheter. Dessa kopplas sedan till uppdragsgivaren och andra nya start-ups i diskussionskapitlet. Analysen visar på att de undersökta start-up företagen har anpassat sina affärsmodellers komponenter efter trender i branschen. Affärsmodellen är också anpassad efter den tekniska utvecklingen i både den egna och andras branscher. Sociala kanaler verkar påverka kundrelationerna. Vidare har konkurrensen på marknaden påverkat affärsmodellerna, liksom nationella och internationella mål inom exempelvis miljöpåverkan som uppmuntrar förändringar. Slutligen har varje enskild komponent i affärsmodellerna likheter, även om de olika strategierna B2B, B2C och B2B2C skapar skillnader. Fortsättningsvis har alla undersökta start-ups testat sig fram och jobbar med hållbarhet och miljöpåverkan för att utveckla sina affärsmodeller.

With the advancements that have taken place in technology the recent decades, it is nowpossible to work anywhere and at any time. Coworking space is the type of flexible workplacethat is currently growing the fastest and comprises a workplace shared between severalcompanies and individuals with emphasis on collaboration and knowledge sharing. Withbenefits such as cost efficiency for members, it is now questioned how the companies that offercoworking make it work financially. This thesis investigates the profitability of coworkingcompanies and whether they are persevering enough to survive an economic downturn orrecession.By examining the Stockholm market’s nine largest coworking companies' annual reports,interviewing them and experts from different areas on the market, these questions have beenanswered. In order to further assess the potential of the new market segment, the currenteconomic climate has been compared with the IT-bubble in 2001. Further, the financial positionof the coworking companies has been set against the business model of hotels. Through a datacollection that is both qualitative and quantitative, the results have been discussed thematically.From the study it was concluded that coworking operators are economically weak with low orno profitability. By developing their business model in accordance with the one of hotels,companies are expected to improve their financial position. This is done by overbookingflexible workplaces and in detail work with profit per workplace to increase the total return.The coworking companies' rental cost to their property owners one of the largest expenses andthus also decisive. For companies to be able to operate in the long run, revenue sharing rent isrecommended. Experience, strong ownership, central location and diversification of membersare recognized as success factors. Regarding the coworking companies' sustainability ineconomic downturns, they are also considered weak. Given their deficient financial statementsand balance sheets, they lack the margins and qualifications to endure an economic downturnor recession. A consolidation is expected to take place where survival of each coworkingoperator depend on new customers to leave conventional leases and prioritize flexibility.  Furthermore, the study has shown the economic climate today to resemble with what led to theIT-bubble in 2001, which in turn signals for a coworking bubble. A pattern of increased demandfor service in the office market has also been discovered. What we are seeing today is thebeginning of a change on the office market - a servicification that requires a fundamental changein the office sector's business model. / Med de framgångar som skett inom teknik de senaste decennierna är det idag möjligt att arbetavar och när som helst. Coworking space är den typ av flexibel arbetsplats som just nu växersnabbast och innebär att arbetsplatsen delas mellan flera företag och individer samtunderstryker samarbete och kunskapsdelning. Med fördelar såsom kostnadseffektivisering förmedlemmar ifrågasätts nu hur företagen som erbjuder coworking får det att gå ihop ekonomiskt.I den här uppsatsen belyses coworkingföretagens lönsamhet och om de är uthålliga nog attöverleva en ekonomisk nedgång eller lågkonjunktur.Genom att för Stockholmsmarknaden undersöka de nio största coworkingföretagensårsrapporter, intervjua dem och experter från olika områden av marknaden har dessa frågorutvisats. För att ytterligare kunna bedöma potentialen för det nya marknadssegmentet hardagens ekonomiska klimat jämförts med vad som ledde upp till IT-krisen 2001 samtcoworkingföretagens ekonomiska ställning ställts mot den affärsmodell som hotell använder.Genom en datainsamling som både är kvalitativ och kvantitativ har resultaten diskuteratstematiskt.Studien har mynnat ut i en slutsats om att coworkingoperatörer är ekonomiskt svaga företagmed låg eller ingen lönsamhet. Genom att utveckla sin affärsmodell efter den som hotellanvänder förväntas företagen kunna förbättra sin ekonomiska ställning. Detta görs genom attöverboka flexibla arbetsplatser och på detaljnivå arbeta med vinst per arbetsplats för att ökaden totala avkastningen. Coworkingföretagens hyreskostnad till sina fastighetsägare är en avde största utgifterna och därmed också avgörande. För att företagen ska kunna verka i längdenrekommenderas omsättningsbaserad hyra. Erfarenhet, starkt ägandeskap, central lokaliseringoch diversifiering av medlemmar ses som framgångsfaktorer. Gällande coworkingföretagensuthållighet i konjunkturnedgångar, bedöms dem också svaga. Med hänsyn till bristanderesultat- och balansräkningar har de inte marginaler eller förutsättningar nog att utstå enekonomisk nedgång eller lågkonjunktur. En konsolidering väntas ske där coworkingoperatörernasöverlevnad hänger på tillskott av nya kunder som väljer att lämna konventionellahyresavtal och prioritera flexibilitet.  Ytterligare har studien visat på att det ekonomiska klimatet idag också liknar det som leddefram till IT-krisen 2001, vilket i sin tur signalerar för en coworkingbubbla. Det har ocksåuppdagats ett mönster av ökad efterfrågan på service på kontorsmarknaden. Vad vi nu ser börjanpå är en förändring i kontorsmarknaden - en tjänstefiering som kräver en fundamentalförändring av kontorssektorns affärsmodell.

Recent developments in the field of Artificial Intelligence (AI) drive businesses to introduce digitally advanced products, services, processes, and mechanisms to various markets (Krauset al. 2022; Parida et al. 2019). In this manner, the healthcare sector proves as a propitious industry for successful AI-application (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). However, expected business gains cannot be achieved through the sole integration of AI-systems into healthcare products, processes and/ or services (Åström et al. 2022; Lee et al. 2019). To appropriately operationalise and commercialise AI-based offerings, so-called AI-solution-specialists are urged to change, adapt, and modify their prevailing business models (BMs) (Frank et al. 2019;Kiel et al. 2017). This study addresses the mentioned research gap by providing a thorough investigation of relevant literature and conducting a qualitative research methodology. By the means of guideline-based, structured interviews, data from seven cases on AI-based businessmodels in the healthcare sector were collected. With our findings we propose one theoretical framework on healthcare-specific AI-enabled BM modifications and one model on generalised AI-based value chain activities. In this way, we deliver insights into how AI is utilised in healthcare firms and how it is ultimately integrated into firm operating models - highly contributing to current literature. Further, our proposed frameworks serve as blueprints supporting practitioners in successfully creating, delivering, and capturing value stemming from AI-based technologies. Finally, being limited in scope, we propose future research to extend the study’s focus to an ecosystem-perspective and further apply a longitudinal research design to observe AI-enabled business model changes over a longer time span. / Framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) motiverar företag att introducera digitalt avancerade produkter, tjänster, processer och mekanismer till flera olika marknader (Kraus et al. 2022;Parida et al. 2019). Hälso- och sjukvårdsbranschen är en lovande marknad för applikationer av AI (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). För att uppnå förväntade värdeökningar krävs dock mer än integration av AI i hälso och -sjukvårdsprodukter, -processer och/eller tjänster (Åströmet al. 2022; Lee et al. 2019). Lösningsspecialister inom AI uppmanas att anpassa och modifierar rådande affärsmodeller för att på lämpligt sätt operationalisera och kommersialisera AI-baserade lösningar (Frank et al. 2019; Kiel et al. 2017). Den här artikeln behandlar forskningsluckan inom området genom en ingående litteraturstudie samt kvalitativa studier. Via strukturerade intervjuer baserade på riktlinjer samlas data från sju fall av AI-drivna affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn. Baserat på våra resultat föreslår vi ett teoretiskt ramverk för AI-drivna förändringar av affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn, samt en generell modell för AI-baserade aktiviteter i värdekedjan. På så sätt bidrar vi till den existerande litteraturen med inblickar i hur AI används av företag inom hälsa och sjukvård och hur AI integreras i existerande verksamhetsmodeller. Därtill agerar de presenterade ramverken som stöd för idkare i processen att skapa, leverera och fånga värde i koppling till AI-baserade teknologier. Avslutningsvis föreslår vi framtida forskning, där studiens omfattning ökas för att inkludera ett ekosystemperspektiv samt longitudinella studier med syfte att observera de långsiktiga förändringar av affärsmodeller som möjliggörs av AI.

This thesis investigates the performance of business model innovation (BMI) by incumbent power utility and clean-tech start-up firms influenced by the German Energiewende. It emphasises the factors that impact BMI from a managers’ perspective, examines success factors for managers to overcome BMI challenges, and addresses contingencies to perform BMI in a more structured way. The research is driven by the German Energiewende. It has been chosen as Germany is considered one of the world’s leading markets for renewable energies and a transformation of the power sector is currently underway. Therefore, established power utility firms face severe changes, which have the characteristics of a potential disruption to their business model (BM). At the same time, new players are challenging these incumbents with new BMs. The research is underpinned by the extant literature on BMs and BMI. The research approach is based on two case studies; the incumbent power utility and the clean-tech start-up sector. The qualitative study comprises of 24 semi-structured interviews conducted with top tier managers, from 18 firms, responsible for BMI within these firms. Key findings: This study extends our knowledge of BMI in both a start-up and an incumbent environment that is influenced by various contingent events. It portrays barriers to BMI and depicts critical success factors for BMI that point out solutions on how to overcome these barriers. It provides a structured BMI framework for established firms and illustrates future BM archetypes in this sector. It clearly documents the German Energiewende is regarded as a disruptive threat from the perspective of incumbent power utility managers. The theoretical contribution of this thesis is a process framework including all identified drivers and challenges for BMI in both established and start-up firms. Contributions to practice include critical success factors for BMI, recommendations to overcome barriers to BMI and future BM archetypes within the newly evolving Energiewende industry based on sustainable technologies.

Purpose – This study aims to explore and provide empirical insights into AI-driven circular business model innovation (CBMI) in industrial symbiosis. In doing so, it addresses the knowledge gap regarding how industrial companies can use AI to amplify circular business models and facilitate AI-driven circular innovation. Method – A thematic analysis was used in the study to answer the research questions. It was based on 32 interviews with informants from five companies conducting an AI innovation initiative and experts, as well as two site visits, four project meetings and 61 company documents.  Findings – The analysis showed how AI can amplify an industrial symbiosis and uncovered three principles and symbiotic facilitators for AI-driven CBMI in an industrial symbiosis. The principles and symbiotic facilitators were combined in a coevolutionary alignment framework for AI-driven CBMI in industrial symbioses. Theoretical contributions – This study contributes to prior literature by (1) depicting how AI changes business models and amplifies an industrial symbiosis, where past research only had conceptualised it; (2) identifying principles that describe how AI-driven CBMI should be approached; (3) uncovering three symbiotic facilitators that create conditions for successful AI-driven CBMI; and (4) conceptualising a coevolutionary framework based on the principles and symbiotic facilitators for aligning the innovation efforts between partners in industrial symbioses. Practical contributions – Managers in industrial symbioses can use this study to comprehend how AI can improve resource flows and the significance of efficient data sharing in collaborative AI-driven innovation. Moreover, it provides a framework to assist companies in aligning innovation initiatives among partners in order to succeed with AI-driven CBMI. Limitations of the study – The study focused on five companies involved in an AI innovation initiative in one specific industrial symbiosis. As a result, the findings’ generalisability may be limited, and validating these findings in other industrial symbioses and different industrial ecosystems or partnerships would thus be interesting for future research. / Syfte – Denna studie syftar till att utforska och ge empiriska insikter i AI-driven cirkulär affärsmodellinnovation (CBMI) i industriell symbios. Genom detta undersöks kunskapsbristen om hur industriella företag kan använda AI för att förbättra cirkulära affärsmodeller och underlätta AI-driven cirkulär innovation. Metod – En tematisk analys användes i studien för att besvara forskningsfrågorna. Den baserades på 32 intervjuer med informanter från fem företag som genomförde ett AI-innovationsinitiativ och experter, samt två platsbesök, fyra projektmöten och 61 sekundära källor. Resultat – Analysen visade hur AI kan förbättra en industriell symbios och hittade tre principer och symbiotiska facilitatorer för AI-driven CBMI i en industriell symbios. Principerna och symbiotiska facilitatorerna kombinerades i ett samevolutionärt ramverk för att skapa målöverenstämmelse och underlätta AI-driven CBMI i industriella symbioser. Teoretiskt bidrag – Denna studie bidrar till tidigare litteratur genom att (1) beskriva hur AI förändrar affärsmodeller och förbättrar en industriell symbios, där tidigare forskning bara hade konceptualiserat det; (2) identifiera principer som beskriver hur AI-driven CBMI bör genomföras, (3)  identifiera tre nyckel symbiotiska facilitatorer som skapar förutsättningar för framgångsrik AI-driven CBMI; och (4) konceptualisera ett samevolutionärt ramverk baserad på principerna och symbiotiska facilitatorer som kan användas för att underlätta innovation som partners gör tillsammans i industriella symbioser. Praktiskt bidrag - Ledare i industriella symbioser kan använda denna studie för att förstå hur AI kan förbättra resursflöden och vilken betydelse effektiv datadelning har i kollaborativ AI-driven innovation. Dessutom ger det ett ramverk för att hjälpa företag att innovera tillsammans för att lyckas med AI-driven CBMI. Studiens begränsningar – Studien fokuserade på fem företag involverade i ett AI-innovationsinitiativ i en specifik industriell symbios. På grund av detta kan resultatens generaliserbarhet vara begränsad, och validering av dessa resultat i andra industriella symbioser och olika industriella ekosystem eller partnerskap skulle därför vara intressant.