Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

The European health care is facing challenges with an increasing ageing population, with a higher frequency of chronic diseases, which have resulted in rising health care costs. Meanwhile, the trend shows how patients and citizens are becoming more active in their personal health care, with the number of existing doctors and nurses subsiding furthermore entailing problems. The area of eHealth, which involves information and communication technologies with health care, is hence seen as a partial long-term solution and is considered being a rapidly growing market both in Sweden, but also in Europe. eHealth services further consider to promote increased access, mobility and interoperability in the health care, but the lack of wholehearted commitment, financial support and complex EHR-systems in Sweden's municipalities and county councils might partially impeding down the development. The purpose of this report is therefore targeting to explore, identify and analyze prominent aspects for the continued development of the Swedish health care and eHealth services. The study also examines what subsequent benefits an implementation of an eHealth service entails, which also has been related to the identified prominent aspects. This master thesis is based on a thorough literature review extracted from a theoretical framework including an interoperability-, security-, mobility- and business-modeling perspective, which are used as a foundation for the building of a set of hypotheses, which are subsequently verified with the aid of gathered empirics. The empirics are obtained from 10 semi-structured qualitative interviews, as well as two case studies, which together resulted in key-findings and conclusions. Firstly, in relation to the interoperability perspective, it became clear how there should exist both a technical and social interoperability that communicate with each other. The EHR-systems of today are often considered difficult to learn, non-intuitive and lacking interfaces that are user-friendly designed for the end-user. Increased interoperability was also seen as enabling and simplifying the access to the patient’s medical history, which the EHR-system TakeCare evidently demonstrated. Furthermore, it was acknowledged how there is no correlation between the increased time spent by health care professionals with administrative tasks and documentation with an increased interoperability. It also emerged that patients and the dominant part of the population had either no or very limited knowledge regarding the underlying security and overall management of personal health information in health care. Patients instead often blindly trust the Swedish health care system being secure, and prioritizing other things during medical appointments. The knowledge of security issues in the health care is predicted to increase among patients if they in the future would obtain full access to their own medical records. There is also a general opinion among health care professionals and related instances how new security risks will arise alongside the eHealth wave, with a particular concern for the increasing involvement of mobile devices. Relationships between an increased interoperability also seem to favor increased mobility in health care, but security aspects often prevent the mobility development. Finally, it was unanimously espoused how non-financial values must not be ignored, where the on-going debate argues whether what real impact these non-financial values have, where inter alia strict budgets and large gaps between the decision-makers and end-users appeared as issues. Similar arguments were encountered regarding the actual impact of the opinions of patients in relation to business modeling, where a tripartite-problem and the patients’ limited access to their medical records was partly seen as a primary issue. Secondly, the case studies demonstrated how a transition to the EHR-system TakeCare generally did result in cost- and resource savings in terms of local servers, IT-maintenance and inventory management. The TakeCare implementation also led to an increased visibility among health care centers by enabling and simplifying the access to patient medical history. Increased communication, awareness, and more effective internal processes due to integrated modules and direct connections to ePrescriptions could also be accessed from the TakeCare transition. Finally, it emerged that relations existed between simplified access to the patient’s medical history and how it subsequently resulted in an increased interoperability. A correlation was also seen as the health care become generally more mobile due to increased interoperability. / Hälso- och sjukvården i Europa står inför utmaningar i och med en stigande åldersgrupp med en större andel kroniska sjukdomar, vilket resulterat i stegrande sjukvårdskostnader. Samtidigt ses en trend i hur patienter och medborgare börjar bli mer aktiva i sin egen vård och efterfrågan på sjukvårdspersonal ökar, med ökande utmaningar som följd. eHälsa-området, vilket involverar informations- och kommunikationsteknik inom sjukvården, ses därför som en potentiell långsiktig del-lösning och anses samtidigt vara ett starkt växande område i Sverige, men också på den övriga europeiska marknaden. eHälsa betraktas vidare främja en ökad åtkomst, mobilitet och interoperabilitet inom sjukvården, men bristen på helhjärtat engagemang, finansiellt stöd och det stora antal komplexa journalsystem i Sveriges olika kommuner och landsting ses delvis ligga till grund för en bromsad utveckling. Syftet med denna rapport är därför att undersöka, kartlägga och analysera de mest centrala aspekterna för den fortsatta utvecklingen av svensk sjukvård och eHälso-tjänster. Studien undersöker även vad implement av en eHälso-tjänst praktiskt har medfört, med ett fokus på journalsystem där de enskilda förändringarna även har relaterats till de identifierade centrala aspekterna. Examensarbetet är baserat på en gedigen litteraturstudie som utifrån ett teoretiskt ramverk inkluderande ett interoperabilitets-, säkerhets-, mobilitets- och affärsmoduleringsperspektiv ligger till grund för framtagandet av hypoteser som sedan verifierats med hjälp av empiriskt insamlad information. Empirin är erhållen från tio semi-strukturerande kvalitativa intervjuer, samt två fallstudier, vilka tillsammans har resulterat i ett flertal slutsatser. Utifrån ett interoperabilitetsperspektiv framgick det hur det bör finnas både en teknisk och social interoperabilitet som kommunicerar med varandra, då journalsystem idag anses vara svåra att lära sig, icke intuitiva och ej användarvänligt utformade för slutanvändaren. Ökad interoperabilitet ses även möjliggöra och förenkla åtkomsten av patienthistorik, vilket journalsystemet TakeCare tydligt påvisat. Vidare kunde det konstateras att det inte finns en korrelation mellan den progressivt ökande avsatta tiden som sjukvårdspersonal idag tillbringar med administrativa uppgifter och dokumentation med en förhöjd interoperabilitet. Det framkom även att patienter har väldigt liten eller obefintlig kunskap rörande den underliggande säkerheten och hanteringen av personlig information i sjukvården, då de ofta blint litar på att svensk sjukvård anses vara säker samt att patienter prioriterar annat vid läkarbesök. Kunskaper om säkerheten i sjukvården bland patienterna anses dock öka ifall de i framtiden får tillgång till sin journal. Det finns även en allmän oro bland sjukvårdspersonal och närbesläktade instanser för att nya säkerhetsrisker kommer att uppstå i och med eHälsa-vågen, med ett särskilt orosmoln för den ökande användningen av mobila enheter. Relationer mellan hur ökad interoperabilitet även gynnar förhöjd mobilitet sågs även förekomma, men att det ofta samtidigt är säkerhetsaspekter som hindrar den mobila utvecklingen. Avslutningsvis förespråkades det hur icke-finansiella värden inte får bli ignorerade, men problemet kring hur verkningsfull dess faktiska påverkan är, relateras bland annat till strikta budgetar samt stora avstånd mellan beslutstagare och slutanvändare. Liknande argument påträffades angående den faktiska inverkan av åsikter från patienter vid affärsmodulering, där ett trepartsproblem och patienternas begränsade åtkomst till sina journaler delvis sågs ligga till grund. Fallstudierna påvisade hur övergången till journalsystemet TakeCare generellt har lett till resursbesparingar i form av lokala servrars underhåll och lageranvändning, samt en ökad synlighet i vården med förbättrad tillgång till patienthistorik jämfört med tidigare journalsystem. En ökad kommunikation och medvetenhet samt effektivare interna processer på grund av integrerade moduler och direktkoppling till eRecept kunde även påvisas. Slutligen framgick det att relationer förekom mellan den ökande åtkomsten av patienthistorik och andra journaler, och hur förhöjd interoperabilitet medfört detta. Samband kunde även ses hur ökad interoperabilitet positivt gynnar mobiliteten i sjukvården.

Sharing economy businesses have increasingly began to inhibit the competitive landscape of many different industries. Their growth can be primary connected to general digitalization developments. At its core, the sharing economy concept is built around efficiently using excess resources. In this thesis, it is argued that sharing economy businesses should be considered disruptive innovations, partly because they present incumbent firms with significant challenges. While the sharing economy business concept facilitates effective peer-to-peer exchange, and in the process provides new possibilities of employment, customer-centric innovation and market development, it can also be tied to a decreasing demand for goods and services offered by incumbents in the same marketplace. Examples of businesses built around the sharing economy concept include – but are not limited to – Airbnb, Vrbo, Uber, Lyft, Zilok, and Hygglo. Prior to the beginning of this research project, very little research regarding potential strategic countermeasures for incumbent firms to employ against sharing economy competitors had been conducted. As a result, this thesis serves the purpose of investigating the impact of sharing economy businesses from the perspective of incumbents and theorizing about potential responses. In order to facilitate this purpose, the hospitality industry was chosen as a representative of an industry that has experienced sharing economy business entrances and sharing economy business competition to a researchable extent. Through this thesis and its accompanying qualitative data collection process, several challenges that are presented to incumbents as a result of sharing economy business entrances were identified. Additionally, a focus was placed on evaluating both tried and prospective strategic measures, using existing theory and insights from the data collection to discover the key aspects needed for the development of potential responses to sharing economy businesses. A similar process was undertaken regarding business models, as the crucial and core elements of a perceived successful business model needed to be identified. The findings generated by the data collection process were then analyzed using a thematic analysis, centered on the themes of: Strategic Management in the Hospitality Industry; Current Trends in the Hospitality Sector; Fundamentals of a Successful Hotel Business; and Future Strategy Suggestions and Industry Prospects. After conducting the three identification and analyzation stages, the findings were discussed in the penultimate chapter of the thesis, where the findings’ relation to existing theory was explored. Following the discussion, the possibility to answer the main research question of this thesis appeared. After discussing our findings, our analysis, and the connection to existing theory, we were able to conclude that incumbent firms can successfully compete with sharing economy businesses. Specifically, they could ensure this through strategic changes and business model innovations built around efficiently exploiting the incumbents’ internal strengths and advantages that are currently not easily imitable by sharing economy businesses. As such, they should look to create, deliver, and communicate unique value to its customers, and suggestions on how this could be achieved by both incumbent hospitality managers and others are provided.

Urban air mobility has gained increased attention in recent years due to the emergence of novel technologies. Several use cases within different industries exist. These services can substitute existing services as well as offering entirely new ones. Previous research has focused on novel technologies and changes needed to be made in order for the technology to be established in the market. However, non-technological aspects are lacking, specifically concerning suitable business models. Thus, the role of business models, and changes related to these, required for a commercialization of urban air mobility services constitutes a research gap and are of interest for further exploration. To understand how actors are changing their business models to commercialize urban air mobility three different case studies were conducted on three projects focusing on use cases connected to urban air mobility. Interviews were used as the primary data gathering method, and in total 13 were conducted. The theoretical STOF framework, which delimits the business model into four domains, was used to identify potential changes. The main results indicate important future actors in a commercialization, the degree of change of these actors and potential challenges for them. Due to the uncertainty of the role business models play in a commercialization of urban air mobility services, this thesis will contribute to bridging this research gap. Concrete changes are identified, as well as specific business model areas in need of more attention. Furthermore, the thesis contributes to the literature concerning challenges related to urban air mobility services, as well as suggesting how they can be handled. Finally, the thesis evaluates and explains how the STOF framework can be extended to new industries. / Urban air mobility har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren på grund av uppkomsten av nya teknologier. Flera användningsområden inom olika branscher existerar. Dessa tjänster kan ersätta befintliga tjänster samt erbjuda helt nya. Tidigare forskning har främst fokuserat på nya teknologier och förändringar som behöver göras för att tekniken ska etableras på marknaden. Emellertid saknas aspekter som inte är teknologiska, särskilt lämpliga affärsmodeller. Därmed är inte affärsmodellens roll samt nödvändiga förändringar relaterade till den för en kommersialisering av urban air mobility tillräckligt belysta och är därför intressant för vidare forskning. För att förstå hur aktörer ändrar sina affärsmodeller för att kommersialisera urban air mobility genomfördes tre olika fallstudier på tre projekt som fokuserar på användningsområden kopplade till urban air mobility. Den teoretiska STOF modellen, som avgränsar affärsmodellen i fyra områden, användes för att identifiera potentiella förändringar för de olika projektaktörernas affärsmodeller. De främsta resultaten indikerar vilka de viktiga framtida aktörerna i en kommersialisering är, graden av affärsmodellsförändring för dem, samt potentiella utmaningar. På grund av osäkerheten kring vilken roll affärsmodeller har vid kommersialisering av tjänster relaterade till urban air mobility bidrar denna avhandling till att ytterligare belysa detta forskningsområde. Konkret identifierar avhandlingen nödvändiga affärsmodellsförändringar för de olika aktörerna, samt specifika områden inom affärsmodellen som behöver mer uppmärksamhet. Dessutom bidrar avhandlingen till forskningslitteraturen om utmaningar relaterade till urban air mobility tjänster, samt föreslår hur de kan hanteras. Slutligen utvärderar och förklarar avhandlingen hur STOF modellen kan utökas till fler branscher än internetbaserade tjänster.

Disruptive innovation calls for disruptive change as it poses both opportunities as well as threats to established companies. However, many companies fail to integrate new technologies and industry leaders see their position being claimed by more ambidextrous companies. This thesis investigates the introduction of connectivity solutions in the metrology sector, and how it impacts the business model of traditional organisations. The research has been conducted through a single case study of a B2B provider of hardware and software solutions in the metrology sector. Based on the research including interviews and literature review, the most important conclusions drawn are: • Connectivity drives significant business opportunities for the service organisation of Maxfil • The identified business opportunities of connectivity demand significant change requirements of the business model; all parts of the business model are subjective to change • Change management can be a tool to highlight flawed strategies in adopting connectivity, thus facilitating business model innovation The study contributes to the field of science and business model innovation by emphasising the importance of change management, decreasing the gap between the research fields. Suggestions for future research is to validate the findings of the study by extending the scope of the thesis and include multiple organisations on their way of adopting connectivity. / Disruptiv innovation kräver omfattande förändring eftersom det utgör både möjligheter och hot mot etablerade företag. Många företag misslyckas däremot med att integrera ny teknik, och branschledare förlorar sin ställning till mer ambidextra företag. Denna studie undersöker införandet av uppkoppling inom metrologisektorn, och hur det påverkar affärsmodellen för traditionella organisationer. Studien har genomförts genom en fallstudie av en B2B-leverantör av hårdvaru- och mjukvarulösningar inom metrologisektorn. Baserat på forskningen, inklusive intervjuer och litteraturstudie, är de viktigaste slutsatserna: • Uppkoppling av industrin driver stora affärsmöjligheter för Maxfils serviceorganisation • De identifierade affärsmöjligheterna av uppkoppling för industrin kräver stora förändringar av affärsmodellen; alla delar av affärsmodellen är föremål för förändring • Förändringshantering kan vara ett verktyg för att identifiera bristfälliga strategier när det gäller att integrera uppkopplingsteknologi, vilket underlättar affärsmodellsinnovation Studien bidrar till fältet för vetenskap och affärsmodellsinnovation genom att betona vikten av förändringshantering, vilket i sin tur minskar klyftan mellan forskningsområdena. Förslag till framtida forskning är att validera resultaten av studien genom att utvidga studiens omfattning och inkludera flera organisationer på väg att integrera uppkopplingsteknologi.

С развитием цифровых технологий традиционная система ведения бизнеса была разрушена, и сейчас многие компании больше, чем когда-либо, должны реагировать на цифровизацию. Цифровая трансформация привносит инновации не только в поставку продукта, но и в то, как сегодня ведется бизнес. Очевидно, что пандемия COVID-19 изменила нашу жизнь, и можно точно сказать, что деловая деятельность и бизнес-модели в той или иной форме подверглись цифровой трансформации в связи с пандемией COVID-19. Основной целью данной исследовательской работы было определить, как цифровая трансформация, вызванная пандемией, изменила бизнес-модель выбранной компании в Екатеринбурге, Россия, уточнить определение цифровой трансформации, проанализировать структурированный подход к цифровой трансформации, а также подход, этапы, деятельность и результаты. Поскольку выбранная компания работает в сфере развлечений, данная исследовательская работа представляет собой тематическое исследование. Основные виды деятельности и элементы бизнес-модели выбранной компании до и во время пандемии будут определены с помощью Business Model Canvas, а подход компании к цифровой трансформации будет изучен и проанализирован, чтобы дать дальнейшие рекомендации для других компаний, стремящихся улучшить или изменить свою бизнес-модель посредством цифровизации из-за пандемии COVID-19. Знания, полученные в данном исследовании, показывают, как цифровая трансформация изменила/улучшила бизнес-модель выбранной компании. Выводы данной исследовательской работы предназначены в основном для других компаний, которые рассматривают возможность цифровизации. / With the evolution of digital technologies, the traditional system of doing business has been fractured and many companies now more than ever must react to digitalization. The digital transformation brings innovation not only into the delivery of the product but to the way businesses are conducted nowadays. It is evident that the COVID-19 pandemic has changed our lives, and it is accurate to say that business activities and business models have undergone some form of digital transformation due to the COVID-19 pandemic. The main goal of this research paper was to identify how the digital transformation that was caused by the pandemic has changed the business model of a selected company in Yekaterinburg, Russia, clarify the definition of digital transformation, analyze the structured approach to digital transformation as well as the approach, phases, activities, and results. Because the selected company is operating in the entertainment sector, this research paper is a case study. The basic activities and elements of the business models of the selected company, before and during the pandemic will be identified using the Business Model Canvas, and the company’s approach to digital transformation will be examined and analyzed, in other to make further recommendations for other companies looking to improve or change their business model through the digitization because of COVID-19 pandemic. The knowledge gained in this research shows how the digital transformation changed/improve the business model of the selected company. The conclusions of this research paper are mainly for other companies that are considering their digitalization.

在政府將金融創新列為工作項目之一，台灣在金融創新的議題上也投入相當的研究，但多半是從產品的創新著手，鮮少從經營模式創新來分析金融創新，因此本論文將透過經營模式的創新來探討兩家日本銀行金融機構－瑞穗金融集團及新生銀行－如何在環境的變化中，重新尋求自己在產業中的地位，探討銀行業如何進行經營模式的創新，在競爭激烈的市場中為消費者創造價值，而進一步提升企業的獲利狀況，從日本銀行的經驗中獲得對台灣銀行業的啟示。 透過策略再思考:重新定義自身產業，重新思考企業的定位與方向，在創新的理論中找出創新的來源，透過經營模式的元素－核心策略、策略性資源、顧客界面、價值網絡－將之落實在改革的過程中，透過經營模式的創新變革，讓金融業可以了解如何在市場上與競爭者進行不同的競爭。 在分析完個案後，本論文也提出幾點結論：1. 追求規模的擴大不如追求如何去經營模式的創新：開創各種新的獲利模式，對獲利來源也要進行風險管理；2. 獲利結構的從傳統利差走向複雜管理收入：銀行如何適應新的競爭環境；3. 從分散到聚焦，從通才到專業化：專注於重點區域，妥善配置企業資源。銀行業未來的走向會越來越趨向專業化的方向，銀行組織設計會朝向以產品線或顧客為主的設計，而不是傳統的功能式設計；4. 從規模擴大走向深度成長：企業績效評估系統的改變，讓銀行經營的更有效率；5. 從外部綜效走向內部綜效的產生：綜效可以透過內部系統良好運作而產生，不一定要靠併購。 關鍵字：經營模式、策略性思考、經營模式創新 / Financial innovation has been one of government’s priorities, and the academia also puts much research into the topic, but most are from the product innovation perspective instead of business model innovation. In the research, we have analyzed two of Japanese financial companies- The Mizuho Financial Group and Shinsei Bank – and discuss how they redefine their positions in the industry in the changing environment, how they create value for consumers by business model innovations and further improve the profits states of enterprises. Finally, we want to get enlightenment from their experiences for Taiwan financial industry. Through strategic thinking: Redefining your industry, rethinking your positioning and directions of enterprises, finding out the sources of the innovation from theories; through the elements of business model – core strategies, strategic resources, customer interface, information technology- it could be implemented in the reforming process; through the business model innovation, financial enterprises are capable to understand how to compete in the market base on differentiation. After analyzing the cases, the thesis proposes some conclusions: 1. In order to create more new profits-making sources, pursuing new business model is more important than pursuing a larger scale simply. Also, risk management is needed in the topic of profit-making sources. 2. The profit-making structure of banking changes from traditional rate margin to complicated management expertise: how the banking adapts to the new competitive environment; 3.From dispersal to focus and from general to specialization: Future of banking will tend to focus on the key area, and allocate the enterprise resources properly. And the financial industry will be more specialized; the design of organization structure of banks will mainly rely on product lines or the customer, instead of traditional function. 4. from expanding the scale to deep growth: The change of assessing the enterprise's performance will bring banks better operational efficiencies.5. From external synergies to internal synergies: synergies can be generated through the internal well-operated system, not only depend on merging; Key words: Business Model、Strategic thinking、Business Model Innovations

在現今之行動通訊產業中，面對技術融合、顧客需求多樣化、快速創新的衝即，整個產業結構已發生了根本上的影響。傳統行動通訊產業中的線性價值鏈已不復見，而是重新聚合成全新的價值網，而這個新的價值網跨越了原本各自獨立的產業界線，並經由不同的連結方式，形成新的產業形態，展現出新的面貌。其中，更可以明顯發現，透過許多不同領域能力之結合，可以造就出許多新事業、新市場的誕生。據此，企業為了追求快速創新，便不可能僅憑一己之力，於內部發展出各式各樣之能力。反之，企業必須由外部擷取他人之力，再與內部核心能力結合，與外部關係人建立共生關係，最終達成多贏之局面。據此，Chesbrough (2003) 認為，企業過去「封閉式創新」的作法已不合時宜，未來必須走向「開放式創新」。 本研究在文獻探討的部分，將焦點放在三大議題：開放式創新、經營模式與平台型經營模式。同時，選擇全球行動通訊產業的領導廠商 – NTT DoCoMo為個案公司，從1999年至2007年之公司資料中，歸納出個案公司的三大議題：發展歷程、經營模式與合作關係。 最後，本研究歸納出以下結論：第一：平台型經營模式有利於企業有效且及時地連結外部環境之資源，以實踐開放式創新；第二：企業在追求快速創新之目標時，其所採用之創新模式可依據下述兩種要素來區分：合作關係之廣度與資源投入之程度。而面對不同核心程度之能力時，須採用不同之模式；第三：平台型經營模式由眾多構面組成，而面對不同的構面，企業須採用不同的模式來發展；第四：成功的平台型經營模式必須具備吸引力與主導力。 / Today, the mobile communication industry is faced with the impact of technology fusion, diversified customers’ demand and fast innovation; this industry already changed fundamentally. The linear value chain of traditional mobile communication industry is no more, instead, there is a whole new value net, which is connected in different way to become a new industry. From the result, through the combination of capabilities from different areas, it can lead to many new businesses and markets. According to the above, for the purpose of fast innovation, companies are impossible to develop various capabilities all by themselves inside; instead, companies have to introduce other capabilities from outside and combine with their core capabilities. Through the establishment of ecosystem, it will lead to the all-win situation. According to the above, Chesbrough argues that the traditional close innovation is no more, it is the age of open innovation. In this research, the literature review focuses on three issues: open innovation, business model and platform business model. Meanwhile, this research chooses the global leading company in mobile communication industry – NTT DoCoMo as the case company and the case study focuses on three issues: history, business model and collaborative relationships. This research reaches three conclusions. First, platform business model can help companies connect with the environment effectively and timely. Second, open innovation includes two different concepts: open and closed at the same time and these different concepts should be applied to different capabilities. Third, business model is composed of many aspects, and different aspects should be developed by different concepts. Forth, open business model’s paradigm is platform business model and two of platform business model’s fundamental forces are attraction and predomination.

No description available.