I många år har det stått klart att på grund av ökning av antalet äldre kommer det blir svårt med framtida bemanning i hemtjänsten. Arbeten anses vara låg status och underbetalda. Om arbeten i hemtjänsten anses ge anställda upplevelser av empowerment är det möjligt att flera söker sig till dessa arbeten och att befintlig personal stannar kvar. Syftet med denna uppsats är att få ökad förståelse för hur personal i hemtjänst upplever empowerment i sitt arbete samt att studera på vilket sätt ledare inom hemtjänsten kan arbeta med att stödja upplevelser av empowerment hos sina anställda.   Undersökningen är genomförd som en kvalitativ fallstudie i hemtjänsten i Reykjavík. Med semistrukturerade intervjuer har sex anställda och tre ledare intervjuats och materialet har analyserats med en tematisk analys. Det visar sig att de anställda i hemtjänsten i Reykjavík upplever delvis strukturell empowerment i sina arbeten samt pyskologisk empowerment genom alla fyra kognitionerna; mening, kompetens, självbestämmande och påverkan. Ledarna stödjer personalens upplevelser av empowerment genom tillit, respekt och värdighet samt tillåtelse att göra misstag. / For years it has been foreseen that the increase in number of the elderly living at home will cause difficulties when it comes to providing homecare. The cause of those difficulties are mainly because of difficulties in recruiting new employees and keeping those who are working in the home care. Recruiting problems are mainly because employment in the elderly care is considered low status and underpaid. If the employees are empowered in their work there is a possibility that employment would be considered attractive and would therefore attract more young people.  The purpose of this essay is to gain increased understanding of experiences of empowerment by the employees in home care. Another purpose is to see in what way the leaders in home care can encourage empowerment of their employees.  The survey was conducted as a qualitative case study in home care in Reykjavík. With semi-structured interviews six employees and three managers were interviewed and the material has been analyzed with a thematic analysis.  It turns out that the employees of home care services in Reykjavík experience to a certain degree structural empowerment in their jobs and to a higher degree psychological empowerment. The leaders, can to some extent, support the experience

<p><strong>Bakgrund: </strong>Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>En majoritet av fynden i studien visar på att det är mycket viktigt för den äldre att så snart som möjligt efter utskrivningen från sjukhuset kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Resultaten visade att äldre vill vara mer delaktiga i vårdprocessen och ta mer plats i vårdplaneringen men det visade samtidigt på att en del äldre ofta lämnade över ansvaret för planering till anhöriga och personal. Fyra huvudteman framkom: Viljan att återgå till ett normalt liv, inställningen till funktionsnedsättningen, upplevelsen av vårdkedjan och positiv och negativ påverkan på vårdrelationen. <strong>Slutsats: </strong>Genom att involvera den äldre i planeringen, och att tydligt informera alla parter i vårdkedjan om den äldres specifika behov kan den fortsatta återhämtningen fortgå smidigare efter sjukhusvistelsen.</p>

Den här studien syftar till att få djupare förståelse för hur de av riksdagen satta äldrepolitiska målen kommer till uttryck på en lokal nivå. De mål som åsyftas är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande över sin vardag samt åldras i trygghet med bibehållet oberoende. Studien genomfördes inom två hemtjänstområden i en mellanstor kommun i norra Sverige våren 2018. Genom en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre enhetschefer inom hemtjänstverksamheter i kommunen, samt gruppintervjuer med vårdpersonal, framkom det en medvetenhet kring de äldrepolitiska målen. Äldreomsorgens övergripande vision tillsammans med servicegarantier ska tillförsäkra samhällsmedborgarna att mötas med respekt och att brukarnas önskemål vid behov av hemtjänstinsatser även respekteras. Den huvudsakliga begränsningen för att nå de politiska målen och garantierna som verksamheterna arbetar utifrån är höga personalomsättningar och de tilldelade ekonomiska resurserna. I studien uttryckte vårdpersonalen en vilja att öka brukarnas inflytande över sin vardag. Begränsningar för ökat brukarinflytande handlade om verksamhetens förutsättningar att kunna planera de dagliga insatserna efter personalens olika kompetenser. När inte all vårdpersonal har fullgod kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter uppstår det begränsningar i förutsättningarna att utföra insatserna efter brukarnas önskemål. Till skillnad från enhetschefernas goda kunskaper om de äldrepolitiska målen som de har fått via ett antal utbildningsmöjligheter, så fick vårdpersonalen sina kunskaper inom ämnet via arbetsplatsträffar där även andra aktuella ämnen tas upp under samma träff. Sammanfattningsvis så uttrycktes en övergripande vilja från samtliga i studien att uppfylla de äldrepolitiska målen. Från båda grupperna med vårdpersonal och enhetscheferna uppgavs ekonomin vara största begränsningsfaktorn för äldreomsorgens och de undersökta verksamheternas måluppfyllelse.

Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande fenomen inom vård- och omsorgsyrket. Stressen uppkommer allt för ofta när det inte finns en rimlig balans mellan arbete och återhämtning. Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska besvär. Ohälsosamma scheman och ”tidspress” i hemtjänsten är två riskfaktorer som på sikt kan leda till arbetsrelaterad stress. I denna litteraturstudie har vi granskat vad det är som orsakar denna höga stressrelaterade sjukfrånvaro som finns hos personal inom vården. Syftet är genom denna litteraturstudie, belysa de verktyg som finns för att förhindra utbrändhet inom hemtjänsten. Metoden vi har använt oss av är en litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier: Hälsosamma scheman, ansträngnings- och belöningsmodellen och socialt stöd med fyra subkategorier som vi fokuserat på, som hjälpt oss i denna studie för att komma till bukt med vad för hjälpmedel som saknas på en arbetsplats. Att arbeta utifrån hälsosamma scheman har enligt forskning påvisat positiva effekter på personalens hälsa, att man får större chans till återhämtning. Forskningen har även påvisat positiva effekter på personalens arbete genom att tillämpa ansträngning- och belöningsmodellen, då det upplevs att man får belöning för de hårda jobb man utför. Att få socialt stöd har enligt forskning visat att man löper mindre risk för utbrändhet, då man mår bra av att få positiv feedback i det man gör på arbetet. Då hittar man ett inre driv att fortsätta sitt arbete. Det finns således stöd i forskningen som kan påvisas positivt för arbetsmiljön som ledningen behöver ha kunskap kring, för att motverka den arbetsrelaterade stressen som leder till sjukskrivning. Eftersom arbetsmiljön sällan undersöks och utvärderas, saknas det kunskap på hur utbrändhet kan motverkas. Denna uppsats är därför viktig, inte minst för att ledare inom äldreomsorgen ofta saknar förutsättningar att själva kunna utvärdera detta.

Äldreomsorg är en lagstyrd verksamhet där socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen lyfter fram de äldres delaktighet som en viktig grundprincip. Utgångspunkten är att äldre ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, känna sig trygga och känna välbefinnande.  För att nå dessa mål har de äldre bland annat rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:543).

År 2009 fick myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett uppdrag av regeringen att ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas hos den enskilde människan. Ett av målen i den nationella strategin var att ”Antalet döda och allvarligt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020”. Målet kommer sannolikt inte uppfyllas. Antalet äldre personer ökar i Sverige och om tio år beräknas det ske en ökning från 513 000 till 767 000 personer som är över 80 år. Fler väljer att bo kvar hemma i ett så kallat ordinärt boende. Äldre personer tillhör den kategori av personer som är utsatta i samhället och är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken. Hemtjänst är den funktion som ofta har en daglig kontakt med de äldre personerna i samhället. Denna studie består av en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien behandlar relevanta regelverk, statistik och information kring MSB:s nollvision samt andra underlag kring brandsäkerhet. Enkätundersökningen undersöker 30 kommuner i Sverige från räddningstjänsternas perspektiv där de får svara på frågor gällande utbildning av hemtjänstens personal. Av de 30 kommunerna bedriver 11 teoretisk utbildning, och 9 av dessa även praktisk utbildning. Majoriteten har utbildning vart tredje år och utbildningarna är något som uppskattas av hemtjänstens personal som uppvisar ett stort engagemang och vilja att förbättra brandsäkerheten hos sina brukare. Respondenter svarade att 19 kommuner inte bedriver utbildning av hemtjänstens personal där politiska beslut, tidsbrist och ekonomi representerar majoriteten av anledningar till att de inte utbildar idag. För att få en mer systematisk och kontinuerlig utbildning krävs det politiska beslut då tidsbrist och ekonomi är en stor faktor. Genom att tillsätta mer pengar till både de kommunala räddningstjänsterna och hemtjänsten för förebyggande brandskyddsarbete kommer räddningstjänsterna att kunna bedriva utbildning av hemtjänstens personal.

Med en befolkning som ökar markant i pensionsålder jämfört med arbetsför ålder stårSverige inför en utmaning att bemanna hälsovården. Sveriges kommuner och regionerhar en vision om att använda digitalisering för att underlätta och skapa god vård iSverige. Det finns forskning som visar att användning av teknik för dispensering avläkemedel i hemmet hos äldre kan stötta hemtjänstpersonal i uppgiften attadministrera medicin. Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet avläkemedelsrobotar påverkar processer och roller i hemtjänsten i en kommun i södraSverige där administrering av medicin är en tidskrävande och vanlig process i arbetet.Ett sociotekniskt perspektiv har applicerats. Empirin i studien har samlats in genomen kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal från enkommun i södra Sverige där två byar har implementerat läkemedelsrobot i enpilotstudie. Studiens resultat bekräftar en del av tidigare forskning och bidrar medinsikt och vidare förståelse inom området. Studien resulterade i åtta kategorier vilkaär ”Process för att besluta vilka patienter som är lämpliga att använda Evondosläkemedelsrobot”, ”Hur hemtjänsten upplever att Evondos är att hantera”, ”Säkerhetsaspekter”, ”Fördelar med användning av Evondos”, ” Robotens funktioner”,”Förändring i arbetsroll”, ”Förändring i arbetsuppgifter” och ”Interna och externapåtryckningar”. Det är tydligt att både roller och processer har förändrats iverksamheten efter implementeringen av läkemedelsroboten. Nya arbetsuppgifter ochroller har tillkommit för exempelvis påfyllning av roboten och administrationen.Roboten underlättade för planering och gjorde personalen mindre tidsstyrd. Vidareupptäcktes det att båda byarna ansåg att introduktionen till en läkemedelsrobot börske vid ett tidigare stadie. Patienten får också ett större ansvar för sina mediciner medläkemedelsroboten, vilket leder till att undersköterskor har kunnat lägga mindre tidpå administrering av medicin. / With a population that is increasing significantly in retirement age compared toworking age, Sweden faces a challenge to staff the health care. Sweden'smunicipalities and regions have a vision of using digitization to facilitate and creategood care in Sweden. There is research showing that the use of home medicationdispensing technology in the home of elderly can support home care staff in the taskof administering medication. The purpose of this study is to investigate how theintroduction of pharmaceutical robots affects processes and roles in home care in amunicipality in southern Sweden where the administration of medicine is a timeconsuming and common work process. A socio-technical perspective has beenapplied. The empirical data in the study has been collected through a qualitativeapproach with semi-structured interviews with home care staff from a municipality insouthern Sweden where two villages have implemented medication robots in a pilotstudy. The result of the study confirms some of the previous research and contributeinsight and further understanding in the field. The study resulted in eight categories,which are "The process for deciding which patients are suitable to use Evondosmedication robot", "How the home care feels that Evondos is to handle", "Safetyaspects", "Advantages of using Evondos", "The robot's functions", "Change in workrole", "Change in work duties" and "Internal and external pressures". It is clear thatboth roles and processes have changed in the business after the implementation of thepharmaceutical robot. New tasks and roles have been added for, for example, fillingthe robot and administration. The robot facilitated planning and made the staff lesstime controlled. Furthermore, it was discovered that both villages believed that theintroduction to a medication dispensing robot should take place at an earlier stage.The patient gets more responsibility for their medicines with the medicationdispensing robot, which means that assistant nurses have been able to spend less timeon administering medicine.

Syftet med vårt arbete är att se hur möte inom hemtjänsten mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal ser ut ur hemtjänstpersonalens synvinkel. Syftet är också att ta reda på vem som hemtjänstpersonal betraktar som äldre invandrare, samt hur begreppet beskrivs i litteraturen, hur kulturmöten i vården ser ut och vilka kulturkrockar som kan uppstå. Med vårt arbete ville vi även ta reda på vilken kunskap hemtjänstpersonal har om olika kulturer och om denna kunskap anses vara betydelsefull. Slutligen, med frågeställningarna fyra och fem, ville vi undersöka hur kommunikationen mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonalen fungerar. Vi ville även undersöka språkets betydelse i kommunikationen, samt i skapandet av identitet. Vi delade upp arbetet i två olika undersökningar. Den ena bestod av litteraturstudier, och den andra baserades på intervjuer med sex anställda inom hemtjänsten. Vi relaterar dessa undersökningar till varandra i denna uppsats. Resultatet blev att en äldre invandrare är en person över 65 år med annan bakgrund än svensk . När det gäller kulturmöten kom vi fram till att hemtjänstpersonalen oftast har vissa kunskaper om de olika kulturer de möter i sitt dagliga arbete, men att de behandlar alla vårdtagare likvärdigt utifrån de specifika behov som respektive individ har. Vidare kom vi fram till att kulturkrockar uppstår i vårdarbetet mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal. De flesta kulturkrockar är kulturbetingande men kan även uppstå p.g.a. språksvårigheter.

Demenssjukdomar är idag en av våra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmärksammat hur viktigt ett gott bemötande i vården av demenssjuka är, då det kan vara avgörande för deras välmående. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vårdpersonal ser på ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet på medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vägledande frågeställningar uppehåller sig kring hur man åstadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta på under vägen. Med dessa frågeställningar har vi genomfört fem kvalitativa forskningsintervjuer med personal i ett demensteam. Genom vår empiriska studie kom vi fram till att personalen definierar ett gott möte som ett möte där man kan genomföra sina praktiska ålägganden i form av t ex städning och omvårdnad samtidigt som den demenssjuke personen är glad och nöjd. Dessutom belyser vi vilka olika strategier som personalen tillgriper i sina försök att uppnå dessa båda aspekter av det goda mötet. / The Beneficial Reception: The Perspective of the Caregiver on the Reception of Persons with Dementia "Being someone else's mirror"

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur hemtjänstpersonal och biståndshandläggare samverkar med varandra för att erbjuda en god vård med kvalitet till brukaren. Studien bygger på en kvalitativ intervju och jag har intervjuat två biståndshandläggare och två undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten. Empirin har jag analyserat utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat av studien visar att samverkan är viktigt inom den svenska hemtjänsten idag. Idag är det även vanligt att äldre personer inom hemtjänsten tar emot insatser från olika verksamheter och detta kräver samordning. Samordning av insatserna blir en grundförutsättning för den äldre personens välbefinnande vilket också ställer krav på att statliga myndigheter samverka med varandra framför allt socialtjänsten och primärvården för att tillgodose dessa behov. Studien visar att båda yrkesgruppen utbyter information med varandra och de har en kontinuerlig kontakt med varandra. Hemtjänstpersonalen har mycket kontakt med sjuksköterskan eftersom sjuksköterskan delegerar bort en del arbetsuppgifter till hemtjänstpersonalen som är medicinskt relaterade. Resultaten av studien visar betydelsen att arbeta under samma tak för att åstadkomma en bra samverkan. Hemtjänstpersonalen och biståndshandläggare och sjuksköterskan delar lokaler med varandra detta var positivt och bidrog till att gruppen samarbeta med varandra och det bidrog till att gruppen hade tillit till varandras kompetens. Arbetet mellan biståndshandläggare och hemtjänstpersonalen präglas av respekt och tillit. Utmaningar som båda yrkesgrupperna möter är hög arbetsbelastning och bristande tid som inte alltid räcker.