Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ”slarvar” med att använda en skonsam arbetsteknik. Vi har gjort och lämnat ut en studiespecifik enkät till 24 personer inom hemvård och 21 personliga assistenter för att belysa deras arbetssituation och se eventuella skillnader mellan dessa personalkategorier av vem de fått lyft- och förflyttningstekniksutbildning. Vi ville veta hur många gånger personalen har gått någon form av förflyttningsutbildning och om det skiljer sig mellan kategorierna. Studien syftade även till att ta reda på om det var någon skillnad i hur personalen tillämpar kunskaperna i vardagsarbetet. I samband med detta ville vi veta om personalen utifrån hur mycket utbildning de har fått känner behov av mer utbildning. Vi ville även se om personalen upplever någon förändring i mängden värk i rygg och axlar före och efter utbildning och om det är någon skillnad mellan yrkeskategorierna. Huvudresultatet i denna studie visar att det inte var någon större skillnad mellan yrkeskategorierna i någon av syftets delar. Man kan se av resultatet att båda yrkeskategorierna uppgav att de har fått mest utbildning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Sedan år 2000 hade flest ur de båda yrkeskategorierna gått utbildning två gånger. Hemvårdsgruppen använde sig av fler och mer tekniker än personliga assistenterna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorierna i hur ofta de påminner andra om att använda skonsamma tekniker eller hur ofta de slarvar med teknikerna i tron om att spara tid. Majoriteten av deltagarna tyckte att de var i behov av mer utbildning men det fanns ingen signifikans utifrån hur många gånger de gått utbildning. Resultatet visade heller inget samband mellan värk relaterad till arbetet före och efter utbildning.

De omorganiseringar som under de senaste åren genomförts inom den offentliga sektorn kräver en ökad förståelse för vad som motiverar personalen inom hemtjänsten för att på så sätt säkerställa att produktiviteten upprätthålls trots förändringarna i organisationen. Syftet med denna studie var att beskriva hur hemtjänstpersonalens upplevelser av arbetsrelaterad motivation ser ut och för att uppfylla detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta vårdbiträden från fyra hemtjänstenheter. Resultatet av dessa intervjuer tolkades med hjälp av en induktiv tematisk analys och det framkom att relationen till vårdtagarna, arbetsledarens beteende, arbetskamraterna, delaktigheten i utformningen av det dagliga arbetet, upplevelsen av stress och lönen upplevdes påverka undersökningsdeltagarna motivation. Dessa faktorer har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området och det är viktigt att de uppmärksammas i hemtjänsten eftersom de inte bara kan påverka produktiviteten hos de anställda utan även deras hälsa och välbefinnande.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering. Den tidigare forskning som vi har använt oss är Nyströms studier om professionella vårdgivare och Astvik & Aronssons rapport om när psykiatrin möter hemtjänsten.   Vi har genom att genomfört denna uppsats kommit fram till att det som både tidigare forskning och vår egen undersökning visar på är att personalen önskar mer utbildning och handledning om psykiskt funktionshinder. Med hjälp av Elias & Scotsons teori kunde vi även se att de psykiskt funktionshindrade blir en outsidergrupp och hemtjänstgruppen blir de etablerade. De föreställningar som finns om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare leder till att det skapas ett utanförskap. Att det sker en generalisering av personalen försvårar möjligheten att ge god omsorg till dessa omsorgstagare, det skapar även ett utanförskap. Slutligen anser vi att utbildning och utökad kunskap skulle minska den generalisering av de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare som fortgår i dagsläget.

Utvecklingen inom äldreomsorgen har under de senaste decennierna lett till en mer marknadsanpassad äldreomsorg. Den äldre ska efter att ha fått sitt biståndsbeslut välja vilken utförare som ska tillhandahålla den beviljade insatsen. Valfrihetssystem blir allt vanligare i samhället och valfrihet i sig har länge varit ett politiskt mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre personers erfarenheter av att välja hemtjänst. Frågor som har tagits upp är hur man väljer, vad som påverkar hur man väljer, om valet anses vara lätt och om man generellt är nöjd med det system som finns. Metoden som har använts är strukturerade intervjuer där respondenternas svar har kodats i SPSS. Åtta av intervjuerna spelades in och transkriberades. Uppsatsen har ett brukarfokus och utgår från de äldres perspektiv och syftar till att lyfta fram deras åsikter och erfarenheter om valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Materialet har analyserats med hjälp av Hirschmans teori om exit, voice och loyalty samt med en deskriptiv beslutsteori, prospektteori. Uppsatsen kommer fram till att systemet idag inte är verksamt i den mening det var tänkt. Alla äldre väljer inte hemtjänst, fysiska och psykiska hinder står i vägen och få väljer att utnyttja sin rätt att byta utförare. Generellt är de äldre nöjda med den hjälp de får och valet av hemtjänstutförare är inte det primära för de äldre. / Elin Örberg

Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.  Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?  Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv. Det framkommer utifrån intervjuerna ett tydligt särskiljande av planering och utförande av arbetsuppgifterna, vilket påverkar personalens möjlighet att möta de dagliga skiftande behoven hos hjälpmottagarna. Istället för att planera sin egen dag och att utifrån dagsbehovet beräkna hur mycket tid den ena eller den andra behöver, är tiderna förbestämda oavhängigt dagsbehovet. Detta sätt att planera kan ibland binda upp personalen och en del av flexibiliteten går förlorad. Hur hjälpmottagarna bor, i servicehus eller utspridda i vanliga kvarter har också betydelse för arbetets planering och tidmätning. Personalen upplever sig mer separerad från arbetsledning än tidigare. De upplever sig kontrollerade under sin arbetstid, mindre tid för gruppen, uteblivna kafferaster och ibland kortare luncher än vad som planerats in är några av resultaten enligt informanterna. Det framkommer i mina intervjuer att personalens erfarenheter inte riktigt får gehör hos ledning och planerare.

Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet. Är relationen dålig påverkas självbestämmandet negativt då brukaren alltid kan ses vara i beroendeställning, har brukaren även alkoholproblematik kan relationen försämras då personalen i vissa fall inte vet hur de skall förhålla sig till dessa brukare. Relation byggs upp genom tid, kontinuitet och lojalitet. I ett föränderligt och flexibelt arbete som hemtjänstarbetet är, kan tid, kontinuitet och lojalitet vara en bristvara beroende på hur verksamheten styrs och är organiserad. Arbetet hos äldre med alkoholproblematik kan bli en växande problematik som äldreomsorgen inom varje kommun måste ta ställning till hur de skall hantera. Skall man acceptera olika livsstilar hos olika brukare eller skall de som är i behov av äldreomsorg dras över samma kam och alla får samma typ av insats? Hur skall framtidens äldreomsorg se ut? / Purpose of this thesis is that from a personnel perspective, examine and describe the state of knowledge in the home care work with elderly clients who have alcohol problems. The purpose is highlighted by the following questions: 1) How is work with health and care of elderly clients in generally described in the research? 2) How is the elderly client’s autonomy and quality of life in general affected when in need of home care from the eldercare? 3) How is work with health and care of clients with alcohol problems described in the research? 4) How is the elderly client’s autonomy and quality of life in general affected when in need of care from the eldercare if the patient has an alcohol problem? In order to answer the questions a selective knowledge review consisting of 11 selected primary documents was chosen. The purpose and questions in this thesis were analyzed and answered by social construction theory and DBO theory, an action theory. The result of the knowledge review shows that: the relationship between caregivers and elderly clients is crucial for the client’s autonomy and quality of life. If the relationship is bad it will affect the patient’s autonomy negatively as the client can be seen to be the dependent part, and have the client also a alcohol-related problem the relationship may deteriorate when the caregivers in some cases do not know how to respond to these clients. Relationships are built through time, continuity and loyalty. In a changing and flexible work as home care work is, time, continuity and loyalty could be scarce, much depending on how the eldercare is managed and organized. Work with clients with alcohol problems may be a growing problem that the eldercare in each community must decide how to deal with. Should different lifestyles be accepted among various clients or shall all clients who are in need of eldercare just get the same kind of help as everybody else with no acceptance of different needs? How shall the future eldercare be organized?

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. Syfte: Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Resultat: En majoritet av fynden i studien visar på att det är mycket viktigt för den äldre att så snart som möjligt efter utskrivningen från sjukhuset kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Resultaten visade att äldre vill vara mer delaktiga i vårdprocessen och ta mer plats i vårdplaneringen men det visade samtidigt på att en del äldre ofta lämnade över ansvaret för planering till anhöriga och personal. Fyra huvudteman framkom: Viljan att återgå till ett normalt liv, inställningen till funktionsnedsättningen, upplevelsen av vårdkedjan och positiv och negativ påverkan på vårdrelationen. Slutsats: Genom att involvera den äldre i planeringen, och att tydligt informera alla parter i vårdkedjan om den äldres specifika behov kan den fortsatta återhämtningen fortgå smidigare efter sjukhusvistelsen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet.

The purpose of this study was to investigate patients self-rated ADL-function after a periprosthetic fracture, to view the demographics of the patient group and investigate any gender differences in ADL-function. Whether patients managed to return to previous housing after the fracture and reasons for this was also studied. This is a register-based retrospective and prospective cohort study with a quantitative approach. Demographic and anamnestic patient data was collected from the electronic health records. The participants were called for an interview where Katz ADL-index and EQ5D was used to describe the participants´ ADL functioning together with physical and mental functioning. The result shows that the majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-function. No gender differences were noted in ADL-functioning. Self-rated EQ5D demonstrated that the majority of the participants had some problems with walking. The typical participant in this study was a single woman living in an apartment and 78 years of age. All of the participants returned to previous housing. The majority of the participants rated themselves as independent in their ADL-functioning. Correlation was noted between the lack of daily exercise and lower ADL-function. Therefore it is important to promote the older individuals’ ability for exercise. / Syftet med studien var att undersöka patienters självskattade ADL-funktion efter en protesnära fraktur, studera patientgruppens demografi, samt att studera skillnader mellan könen i ADL-funktion. Ytterligare undersöktes om patienterna återgick till tidigare boendeform efter frakturen och orsaker till detta. Det är en registerbaserad retrospektiv och prospektiv kohort studie med kvantitativ ansats. Demografisk och anamnetisk patientdata samlades in från journalsystemet Cosmic. Patienterna kallades till en intervju där Katz ADL-index och EQ5D användes för att kartlägga deltagarnas ADL-funktion, fysiska och psykiska funktion. Resultatet visade att huvuddelen av deltagarna skattade sig ”oberoende” i ADL-funktion. Det noterades ingen skillnad mellan könen gällande ADL-funktion. Självskattningen utifrån EQ5D visade att majoriteten av deltagarna hade vissa svårigheter att gå, oavsett kön. Den typiska deltagaren i undersökningsgruppen var en ensamstående kvinna, boende i lägenhet, 78 år gammal. Samtliga deltagare återgick till den boendeform de hade innan. Huvuddelen av patienterna skattade sig som ”oberoende” i sin ADL-funktion och det fanns ingen skillnad mellan könen. Samband noterades mellan avsaknad av vardagsmotion och lägre ADL-funktion. Därför är det viktigt att främja den äldre individens förutsättningar för motion.