Syftet med denna studie har varit att studera hur Talent Mangement (TM) definieras och om det är ett nytt fenomen inom Human Resources (HR). Detta har undersökts genom en jämförelse mellan hur TM definieras i tidigare forskning och hur HR chefer från fyra företag definierar, arbetar inom området samt upplever TM. Det bakomliggande intresset kommer från att TM anses vara en viktig och övergripande företagsstrategi. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har insamlats genom semistrukturerade intervjuer som har grundats på tre teman för att besvara frågeställningarna. Materialet har sedan analyserats mot tidigare forskning inom TM för att jämföra definitioner och arbetssätt. Forskning inom TM och arbetsmarknadsutveckling har även analyserat för att skapa en uppfattning om bakgrunden till TMs uppkomst samt om detta är ett nytt fenomen. Vidare har studien utgått från sociologiska teorier inom organisation, individualisering samt nyinstitutionell teori.    Resultatet av studien visar att bakgrunden till TMs uppkomst är arbetsmarknadsutvecklingen under de senaste årtiondena. TM anses vara en övergripande strategi som berör de flesta arbetsområdena inom HR. Företagen har ingen entydig definition av TM men då en jämförelse mellan intervjupersonernas upplevelser genomförts så visar det på liknande erfarenheter. Skillnader förekommer även i hur de praktiskt arbetar inom bedömnings- och utvärderingsprocessen samt att vissa ser det som ett verktyg för att skapa mobilitet i företaget. Resultatet visar sammanfattat att TM kan ses som ett fenomen som bygger på gamla HR processer men som präglas av ett nytänkande. Studien bidrar till en djupare förståelse av TM som begrepp och företagsstrategi. Den väver även samman tidigare forskning inom TM med ett arbetsmarkandsföränderligt perspektiv och sociologiska teorier. Studien kan därför vara av intresse för både sociologiskforskning och HR.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori. Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen. Jämfört med tidigare forskning om samma ämne som indikerar att hastighetsindividualisering är den som genomsyrar undervisning, visar sig att lärarna i denna studie också använder nivå- och innehållsindividualisering. Trots att vissa lärare visar en tendens att vara läroboksbundna, visar resultatet en medvetenhet om negativa effekter av att vara beroende av läroboken. Resultatet visar också olika försök från lärarnas sida att inte låta läroboken styra deras undervisning. Slutsatsen av denna studie är att lärarnas uppfattningar och sätt av undervisning står i relation med varandra samt med de faktorerna runtomkring dem. Om omständigheterna förändras kan uppfattningarna också förändras vilket ger upphov till förändring i undervisningssättet.

<p>I dagens postmoderna samhälle ser vi en tydlig utveckling mot individualisering. Dennautveckling kommer att spegla dagens skolor. Studiens syfte är att ge en möjlig förklaring tilldenna utveckling och att lyfta fram en diskussion kring den individualisering som sker iskolan. Studien belyser detta fenomen, där vi genom kvantitativ metod har undersökt eleversoch lärares attityder kring individualisering i skolan. Studien visar på att lärare i Kalmarkommun anser att individualiseringen har hamnat allt mer i fokus, men att dagensindividualiseringsverktyg så som IUP och åtgärdsprogram inte fyller sin funktion fullt ut. Urett elev- och lärarperspektiv är kraven i dagens läroplan i många fall ett svåruppnåeligt mål.Samtidigt som skolorna lyckas med uppdraget ur vissa aspekter, visar studien på flertaletbrister.</p><p> In today’s postmodern society we can clearly see a development of individualization, adevelopment which reflects upon today’s schools. The study aims to give a possibleexplanation on this change and bring forth discussion about the individualization that occursin school. The study illustrates the phenomenon by probing, through quantitative methods,pupils and teachers attitudes on individualization within school environment. The study showsthat teachers in Kalmar municipality believe that individualization has entered the spotlightmore than previously, and that the current individualization-instruments such as individualdevelopment plan and measure-program don’t work as intended. From a pupil and teacherperspective, demands in the present curriculum seem to be a distant goal. At the same time asthe schools seem to succeed in one aspect of the commission this study points out severalessential shortcomings.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur bilden av ett välfärdssamhälle förändrasnär en komponent som BB läggs ner. Vi avsåg också undersöka hur känslan föransvar förändrades med en sådan händelse. Studien använde sig avsemistrukturerade intervjuer för att undersöka hur blivande föräldrar i Sollefteåställer sig till välfärd och ansvar. Som analysmetod valdes innehållsanalys för attkoda och kategorisera de transkriberade intervjuerna för att kunna se sambandoch mönster. Teori om välfärdsmodeller och individualisering användes somstöd när tolkningen av resultaten skulle göras. Det slutliga resultatet visade atttilliten till staten efter nedläggningen av BB hade minskat så pass mycket att densocialdemokratiska välfärdsmodellen vi använt oss av därför inte var adekvat förblivande föräldrar i Sollefteå. Känslan av att själv behöva ta ansvar för sådantsom tidigare inte varit individens skyldighet ökade. Med detta kunde det ocksåkonstateras att otryggheten i Sollefteå ökat. / <p>2017-06-14</p>

The purpose of this study is to disseminate knowledge about how teachers in social studies education resolve the tension between equality in teaching and individualization of teaching in a social constructivist spirit. As well as seeing what obstacles teachers experience in order to implement the best possible teaching. This will be done by answering the following questions; To what extent will a social-constructivist approach to teaching and learning be expressed in teachers' speech on the topic of social science? and What barriers do teachers perceive that there is to working towards a social constructivist approach in social studies? These questions are answered through interviews with three teachers in social studies. The teachers express an willingness to work with social construction theory but due to structural obstacles they all choose to prioritize equality in their teaching over individualization of teaching. They do this by choosing written exams over any other form of exam. / Syftet med den här undersökningen är att sprida kunskap om hur samhällskunskapslärare löser spänningen mellan likvärdighet och individualisering på en socialkonstruktivistisk anda. Samt att belysa vilka ramfaktorer lärarna upplever för att implementera ett socialkonstruktivistiskt grepp på undervisningen. Detta görs genom att besvara följande frågor; I vilken utsträckning kommer ett socialkonstruktivistiskt synsätt på undervisning och lärande till uttryck i lärares tal om ämnet samhällskunskap? och Vilka hinder uppfattar lärarna att det finns att arbeta efter ett socialkonstruktivistiskt synsätt i samhällskunskap? Dessa frågor besvaras genom intervjuer med tre samhällskunskapslärare. Lärarna uttryckte en vilja att arbeta på ett socialkonstruktivistiskt sätt men på grund av ramfaktorer väljer de alla att fokusera på likvärdigheten i undervisningen över individualiseringen av deras undervisning. Detta gör de genom att välja skrivna prov över muntliga examinationer.

Genom en komparativ fallstudie har jag ämnat undersöka och jämföra hur historielärare och svensklärare uppfattar sin undervisning i relation till individanpassning. Studien har även undersökt lärarnas syn på ett samarbete mellan ämnena historia och svenska när det gäller anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.  Genom en webbaserad enkät erhölls svar från 50 svensklärare och 44 historielärare, där lärarnas uppfattningar om hur ofta deras undervisning anpassades utifrån, tid, material, nivå, miljö, elevens intresse och klassen som kollektiv. Anpassning till klassen som kollektiv uppgavs av historielärarna som mer förekommande i undervisningen än vad svensklärarna uppgav. Historielärares och svensklärares uppfattningar gällande övriga anpassningar i undervisningen var likartade. Mest förekommande anpassningar ansågs vara tid, material och nivå, mindre förekommande var anpassningar av miljö och till elevens intresse. En relation återfanns mellan skolform och historielärares och svensklärares uppfattningar om vanligt förekommande anpassningar. Historielärare och svensklärare uppgav flera begräsningar i undervisningen för individanpassning, så som tid och andra ramfaktorer, heterogena klasser, stora klasser, okunskap om individanpassning, ovetskap om elevers behov. Historielärare och svensklärare ställde sig positiva till ett ämnesöverskridande samarbete för att gynna individanpassningen. Resultatet presenterar en enig uppfattning från historielärare och svensklärare om en undervisning som överlag anses vara individanpassat. Det finns ämnesmässiga skillnader men även ämnesmässiga likheter. Uppfattningarna gällande individanpassning har en relation till skolform och till viss del vilken erfarenheten läraren har oavsett vilket ämne. Slutligen visar lärarnas svar på en positiv inställning till ett ämnesöverskridande samarbete gällande anpassningar till elevers olika behov i undervisningen.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt. Detta arbete har därför karaktären av aktionsforskning.Lärstilar är ett centralt begrepp i studien och några av dessa presenteras under teoridelen. Studien pekar på vikten av att läraren känner till såväl sin egen som elevernas lärstil för att rikta lärandet på ett adekvat sätt. Lärstilsanalyserna i studien är dels självskattningar men också ett beteendetest som avser att mäta vilket sinne som är dominant hos lärare och elever. Undersökningsgruppen visade sig ha dominans för visuell inlärning och auditiv redovisningsstil och jag själv testades som flexibel inlärare och kinestetiskt dominant i redovisningssituationer. Slutsatsen av studien är att jag som lärare bör individualisera på ett sätt när jag möter en specifik grupp och på ett sätt i min kontakt med den enskilda eleven. Denna studie visar att lärarrollen är mycket komplex och att läraren måste behärska flera olika roller för att kunna individanpassa undervisningen. Boström (1998) menar att den viktigaste frågan för pedagogens lektionsplanering är om eleverna kan ta emot informationen på det sätt läraren använder då han/hon lägger upp lektionen. Om så inte är fallet gäller det naturligtvis att planera om. / I´ve been thinking about how to teach in a classroom for all individual needs. When I was searching for answers to this question, I decided to find out more about learningstyles. Then I examined which was my own learningstyle as a teacher. Next step was to make an analysis of learningstyles among students in the class I was teaching. Finally I would, by assistance of earlier research and litterature, find out how knowledges about my own and the students learningstyle could help me teach in a more individual way. This project is therefore a kind of research in action.Learningstyles is a keyword in the study and some of theese are presented in the part of theories. The study points to the fact that it`s important that the teacher is aware of both his/her own learning style as well as the styles of the students when he/she´s conducting the individual learning. The analyses of learningstyles in this study are both selfcontrolling and a test based on behavior that has to check which senses are dominant among teachers and students. The testgroup showed a dominance of visual input and audiotive output. I showed no special dominance when receiving information but I´m kinesthetic when I accounts information. The conclusion is that I should – in my role as a teacher – individualize in one way when meeting a specific group, and in a another way when meeting the individual student.The study shows that the role of teaching is very complex and that the teacher has to command many different roles to make teaching individual. Bostrom (1998) thinks that the most important question, for the teacher, when it comes to planning, is if the students are able to recieve the information according to the teacher planning. If not, it´s time to change the plan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger verksamma inom särskolan arbetar språkutvecklande i undervisningen. För att ta reda på det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom särskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag är mer intresserad av djupet än av bredden. Resultatet visar att i arbetet med särskoleelever är det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus på det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer och har olika behov. / Hur pedagoger arbetar språkutvecklande i särskolan.

Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna berättade vad de ser som den optimala undervisningen och resultatet av detta var att det behövs fler utbildade pedagoger i varje klass för att kunna tillgodose varje elevs behov. Min slutsats av denna studie är att det inte spelar roll hur länge eller var man som pedagog arbetar utan det handlar om hur engagerad pedagogen är för att arbeta med att lära ut olika lärstilar till sina elever.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev.Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet. Även stödresurser i form av specialpedagog och kurator anser mina respondenter påverkar resultatet. För att elev och pedagog ska veta vad som är rätt undervisningsmetod och arbetsmiljö för den enskilda eleven måste denna testa sig fram. Den individuella lärstilen måste därför upptäckas. Den individuella lärstilen är inte oföränderlig och det kan därför vara nyttigt att testa på olika typer av metoder under skolåren för att utvecklas i sin kunskapsinhämtning.