<p>Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Trots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt. Detta har vi gjort genom att observera åtta matematiklektioner och en enkätundersökning av 72 elever i årskurs 6 och 8. Vår undersökning grundar sig på elevers inställningar till ämnet matematik i relation till lärarens undervisningsform och kompispåverkan. Resultatet från vår studie visar att matematiklektioner är bokstyrda och enformiga där elever inte har något inflytande på lektionens upplägg. De flesta elever i vår undersökningsgrupp anser att de är duktiga i matematik men de upplever ämnet tråkigt och inte så intressant. Många elever i vår studie tycker att lektionen kan vara roligare om de slipper räkna i boken och istället arbeta mer tillsammans samt jobba med laborativa uppgifter.</p>

<p>Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att det i Sverige numera är allt ovanligare att kvinnor under 25 år skaffar barn. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna och det har skett en förändring från att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att många av dagens kvinnor både vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig själva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som ännu inte hade skaffat, eller väntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville även undersöka om, och isåfall varför, kvinnornas pågående utbildning och kommande arbete, självförverkligande och förhållande var anledningar till att de planerade att senarelägga barnaskaffandet. Detta undersökte vi genom en kvantitativ enkätundersökning vid Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap på Mälardalens högskola. Totalt deltog 106 programstudenter i undersökningen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var individualiseringen, som erbjuder individen fler och större valmöjligheter att utforma och leva sitt eget liv, men som även försvagar familjens betydelse och förändrar dess form. Undersökningens resultat visade att studenterna faktiskt planerar att följa samhällstrenden, endast 4,7 % av de 106 kvinnliga programstudenterna planerar att skaffa barn innan 25 års ålder. Resultatet av undersökningen visade även att utbildning, arbete, självförverkligande och förhållande faktiskt är anledningar till att barnaskaffandet senareläggs.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP.</p>

<p>Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet. Jag har också i mitt material kommit fram till att upplevelsen att inte få arbete trots hög utbildning har varit en tuff process för flera intervjuade känslomässigt.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

<p>Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar. Det visar även att en individualiserad undervisning i skolan har inslag av enskilt arbete med ett tillgodoseende för elevernas varierande behov av arbetstempo. Individualiseringsbegreppet tycks dock vara oproblematiserat.</p>

<p>Tanken med projektet Alfaskolan är att stödja och hjälpa barn som har svårigheter att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Stödet skall dessutom utformas så att det enskilda barnet inte särskiljs från sin skola och klasstillhörighet.Syftet är också att pedagoger skall få kunskap om barns olika inlärningsstilar och kunna tillägna sig alternativa pedagogiska metoder för att stödja dessa barn. Verksamheten skall också hjälpa barnen att återta sådant som gått förlorat i tidigare skolarbete. Genom detta arbete förväntas barnets självkänsla och självbild att stärkas. Alfaskolan representerar också ett synsätt på barn med skolsvårigheter som bryter mot det etablerade mönstret med utslagning och särbehandling, vilket flera forskare eftersträvar. Mitt syfte med den här studien var att undersöka vad det är som händer med eleverna och om/varför de lär sig lättare i den här speciella miljön. Jag har funnit flera olika faktorer som har betydelse men det som är tydligast är att eleverna upplever nästan allting som roligt. Detta kan bero på växlingen mellan olika arbetsuppgifter varvat med rörelse och andra aktiviteter men också att de upplever innehållet som intressant och meningsfullt. En annan viktig faktor som framkommit tydligt i mina intervjuer är att eleverna tycker att de får mer hjälp när de inte är så många. För att pedagoger skall kunna använda sig av Alfaskolans arbetssätt i den vanliga klassrumsmiljön på ett förtjänstfullt sätt krävs det att elevantalet i klasserna minskar.</p>

<p>Många skolor använder idag nivågruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna på deras nivå. </p><p>Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivågruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolan. Arbetet utgår ifrån frågeställningar rörande vilka skäl som framförs till att undervisa nivågrupperat, hur nivågruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssättet och hur gruppklimatet kan påverkas. </p><p>Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lärares praktiska erfarenheter av nivågruppering. Slutligen knyts resultaten av dessa ihop i diskussionen.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av “eget arbete“ och helklassundervisning nog är den bästa lösningen.</p>