A long period of low interest rates, economic growth and a booming housing market hasresulted in an increase in the debt level of Swedish households. New digital ways of providingfinancial services are changing the traditional banking world and are often praised for beingefficient and inclusive. Financial intermediaries, a party between a buyer and a seller that actsas a mediator to efficiently facilitate transactions, play an important role in the economy andsociety. Approximately 40-55 percent of unsecured consumer loans were taken through a loanintermediary in Sweden during 2020. As a result of the situation of the Swedish credit market,there is a need to understand how the actors in the market are connected and how they createvalue together. Loan intermediaries are an important and interesting actor to analyze furthersince such a large share of unsecured consumer loans are taken through their service, andbecause this kind of service is growing to be an increasing part of the credit ecosystem.According to business ecosystem theory, all actors are viewed within a closed system. In theideal scenario, participants would cooperate to foster stability and systematic benefits andimbalances in the ecosystem have harmful impact on all members. This master thesis aims atdeveloping an ecosystem of the Swedish credit market and to describe loan intermediaries'contribution to a more efficient consumer credit market.First, this study resulted in the development of a methodology to identify, describe, andvisualize ecosystems. A five-step process was identified and implemented to create anunderstandable image of the credit market ecosystem. The method resulted in an ecosystemmap, visualizing 26 generic actors and their interconnections. Second, to gain a deeperunderstanding of how loan intermediaries contribute to an efficient system, semi-structuredinterviews were held with representatives from loan intermediary companies and the SwedishEnforcement Authority. According to this study, loan intermediaries contribute to a moreefficient consumer credit market by providing access to credit, by making information moretransparent and readily available for consumers, and by driving innovation. / En lång period av låga räntor, ekonomisk tillväxt och en blomstrande bostadsmarknad har letttill att de svenska hushållens skuldsättning har ökat. Nya digitala sätt att tillhandahållafinansiella tjänster förändrar den traditionella bankvärlden och hyllas ofta för att vara effektivaoch inkluderande. Finansiella intermediärer, en part mellan en köpare och en säljare som agerarsom medlare för att effektivt underlätta transaktioner, spelar en viktig roll i ekonomin och isamhället. Ungefär 40–55 procent av blancolån togs genom en låneförmedlare i Sverige under2020. Situationen på den svenska kreditmarknaden uppmärksammar ett behov av att förstå hurmarknadens aktörer är sammankopplade och hur de skapar värde tillsammans. Låneförmedlareär en viktig och intressant aktör att analysera vidare eftersom en så stor andel av blancolånentas genom deras tjänster, och eftersom denna typ av tjänst växer till en allt större del avkreditekosystemet. Enligt teorin om ”business ecosystems” betraktas alla aktörer i ett slutetsystem. I ett perfekt scenario skulle deltagarna samarbeta för att främja stabilitet ochsystemfördelar och obalans i ekosystemet har en skadlig inverkan på alla medlemmar. Dennamasteruppsats syftar till att utveckla ett ekosystem över den svenska kreditmarknaden ochbeskriva låneförmedlarnas bidrag till en mer effektiv konsumentkreditmarknad.För det första resulterade studien i utvecklingen av en metod för att identifiera, beskriva ochvisualisera ekosystem. En process i fem steg identifierades och genomfördes för att skapa enbegriplig bild av kreditmarknadens ekosystem. Metoden resulterade i en ekosystemkarta somvisualiserade 26 generiska aktörer och deras inbördes kopplingar. För att få en djupareförståelse för hur låneförmedlare bidrar till ett effektivt system genomfördes semistruktureradeintervjuer med representanter från låneförmedlingsföretag och Kronofogden. Enligt studienbidrar låneförmedlare till en effektivare konsument-kreditmarknad genom att ge tillgång tillkrediter, tillgängliggöra transparent information samt genom att driva innovation.

Under det senaste seklet har svensk våtmarksareal minskat med en fjärdedel, vilket motsvarar 2,7 miljoner hektar. Detta till följd av ett industrialiserat samhälle med ett starkt intresse i utbyggnad av jordbruk, skogsbruk och vattenkraft. Exploateringen av svensk våtmark har medfört att många av de betydelsefulla ekosystemtjänster våtmarker bidrar med har upphört. Idag är det på grund av denna förlust aktuellt att anlägga och restaurera våtmark, bland annat i syfte att erhålla en eller flera av dessa ekosystemtjänster. Syftet med denna rapport är att undersöka vilken miljö- och klimatpåverkan anlagda och restaurerade våtmarker medför samt huruvida de kan bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Genom en omfattande litteraturstudie insamlades data som legat till grund för den bedömning som gett rapportens resultat. Resultatet visade på olika nivåer av påverkan på miljö och klimat från bland annat ekosystemtjänsterna vattenrening, biologisk mångfald och klimatreglering, med slutsatsen att den sammanlagda påverkan främst är positiv. Effekterna av ekosystemtjänsterna bedömdes även påverka företrädesvis sex av de sexton miljökvalitetsmålen för vilka en noggrannare bedömning genomfördes, med slutsatsen att anläggning och restaurering av våtmark har en främst positiv påverkan på fem av dessa mål. / During the last century, the Swedish wetland area has decreased by a quarter, equal to 2.7 million hectares, due to an industrialized society with a strong interest in further expansion of agriculture, forestry, and hydropower. The exploitation of Swedish wetlands has resulted in the cessation of many essential ecosystem services to which wetlands contribute. Due to this loss of wetland area, it is now relevant to construct and restore wetlands to obtain one or more ecosystem services. The purpose of this report is to investigate the extent to which these ecosystem services can be acquired from constructed and restored wetlands and whether these can contribute to achieving the Swedish environmental quality objectives. Data was collected through an extensive literature study which formed the basis for the assessment that led to the report's result. The result showed different levels of impact on the environment and climate from the ecosystem services water purification, biodiversity, and climate regulation, with the conclusion that the total effect is mainly positive. The effects of the ecosystem services were also assessed to affect primarily six of the sixteen environmental quality objectives for which a more accurate assessment was carried out, with the conclusion that construction and restoration of wetlands has a primarily positive effect on five of these objectives.

No description available.

Internet of things (IoT) and smart home are two popular subjects on which both the expectations and uncertainties are high. Regarding the smart home niche in Sweden, the market is not thriving in spite of the continuous development in technology. There is a deficiency on direct input from the actors in IoT and smart home ecosystems in the literature, which creates a gap between academia and practices in the field. The focus of this MSc thesis is to bridge this gap with the aim of exploring the emergence of IoT ecosystem, smart home ecosystem and the smart home niche in Sweden, in terms of actors’ involvement, visions and expected benefits, by using the lens of ecosystem and strategic niche management perspectives. A comprehensive literature review and two in-depth workshops are conducted involving various actors. After synthesizing the results, the conclusions are: neither the values in IoT and smart home ecosystems nor how the value networks are being shaped is clear for most of the actors; hence, they are reluctant to take initiative. End-users’ views on ‘smart home’ alter from one to another; yet, they all need to see smart home solutions meeting with their immediate needs. Today, the smart home niche in Sweden is slowly raising from the ashes of the late 1990s failed attempts, and it is mainly driven by different actors’ involvement in state-funded projects. / Sakernas internet (internet of things – IoT) och smarta hem är två växande ämnen där det både finns höga förväntningar och stor osäkerhet. Trots den tekniska utvecklingen på marknaden verkar denna nisch inte växa i Sverige. Bristen på direkt input från aktörer inom IoT och smarta hem i litteraturen skapar ett gap mellan akademin och praxis i detta område. Detta examensarbete fokuserar på att överbrygga denna klyfta i syfte att utforska framväxten av IoT-ekosystem, smarta hem-ekosystem och den smarta hemnischen i Sverige, när det gäller aktörers engagemang, vision och förväntade fördelar, genom att använda en ekosystemlins och strategiska nischhanteringsperspektiv. En omfattande litteratgenomgång och två fördjupade workshops har genomförts med olika aktörer. Efter att ha sammanställt resultaten är slutsatserna: varken värdena för IoT och smarta hemekosystem eller hur värdenätverket utformas är klart för de flesta aktörer, och därför är de motvilliga att ta initiativ. Konsumenternas bild av ”smarta hem” varierar, men trots det behöver de se smartahemprodukter och tjänster som kan möta deras omedelbara behov. I nuläget växter nischen för smarta hem i Sverige långsamt ur askan från det sena 1990-talets misslyckade försök, och den drivande kraften är framförallt olika aktörers deltagande i statligt finansierade projekt.

The Internet-of-Things (IoT) brings machine-to-machine communication to a global scale together with new business scenarios and inter-relationships. If compared to previous communication technologies, IoT transforms the traditional value chain and creates a different business ecosystem. In this scenario, incumbent telecom companies are taking the role of technology enablers to enter the market. These companies are trying to find ways to generate new value propositions and to position themselves along the IoT-specific value chain. To do that, incumbents need to overcome a number of external and internal challenges. The purpose of this research is to investigate those challenges from the perspective of an incumbent telecom company via a case study carried out at Ericsson. This Thesis is built on the theoretical foundations of innovation management and business model innovation. The research behind is based on academic literature, opinions from industry experts, market analyses, and qualitative data collected from several interviews and online resources. The outcome from this study remarks some major external and internal challenges faced by incumbents. From the internal perspective, the challenges are related to enable the structures within the company to make possible the development of IoT as a radically new business area. On the external side, the main challenges shift from entering the market and position themselves in the new IoT value chain, to the development of unprecedented relationships, innovative value propositions and a new business paradigm. In order to do that, companies need to understand the unexplored IoT ecosystem, find needs and opportunities via partnerships and develop joint business models. This work provides specific data to complement the scarce literature around the topic of IoT business models and challenges for incumbent companies. It offers practical help to guide managers to understand the nascent IoT market, to define adoption strategies and to find their way through the emerging ecosystems.

Den här studien undersöker om intressenter som verkar i det svenska ekosystemet för entreprenörskap upplever att det finns ett behov av insatser för att stötta sociala organisationers internationalisering – och om sa är fallet, vilket stöd som ska implementeras för att skapa maximalt värde. Nio semistrukturerade intervjuer med intressenter som representerar akademiska institutioner, myndigheter och stödorganisationer genomfördes. Resultaten visar att majoriteten av sociala entreprenörer som idag verkar i Sverige inte vill skala internationellt. Det framkommer också att de som skalar har ett tydligt tekniskt fokus och i första hand söker sig till övriga länder i Norden. Intressenterna upplevde vidare att det fanns ett behov av stödinsatser relaterat till internationalisering, i huvudsak kopplat till att stärka affärsmässigheten bland organisationerna. I diskussionen används en modell för skalbarhet samt den svenska regeringens strategi för sociala organisationer för att identifiera potentiella överlapp samt för att placera resultatet i en teoretisk kontext. Da fältet innefattar organisationer som verkar inom ett brett spektrum inkluderar rekommendationer för framtida forskning att identifiera stödinsatser som riktar sig mot mer nischade delar inom socialt entreprenörskap, samt att utvärdera hur offentliga organisationer kan bidra till att skapa ökad tillväxt. / This study is investigating if stakeholders in the Swedish ecosystem of entrepreneurship perceive that there is a need for initiatives supporting social organizations’ internationalization and if so – what support should be implemented to provide maximum value. Nine semi-structured interviews with stakeholders representing academic institutions, public agencies and support organizations were conducted. The result shows that the majority of social entrepreneurs currently operating in Sweden are not looking into scaling internationally and those who do often have a clear technology focus and target the Nordic countries. The stakeholders perceived that there was a need for support initiatives related to internationalization, mainly with regards to strengthening business-mindedness. In the final discussion, the results are mapped into a scalability framework and the strategy for social organizations developed by the Swedish government, to identify potential overlaps and place the findings in a theoretical context. As the field entails a wide variety of organizations, suggestions for future research includes identifying support initiatives targeting niches within social entrepreneurship, and assessing how public organizations can support further growth.

Alike many urban rivers, the Mapocho River in Santiago withstands enormous pressures from urban development. In the last decades there has been an increasing interest in the river, opening an opportunity to intervene its riparian areas where land is still available. But there is also the threat that future interventions will continue to be treated in isolation and respond to sectorial interests, hindering the river’s potential in the long run. With this in mind, the research aims to explore a way of understanding local contexts that takes into account both regional and local realities, providing a more holistic basis over which sustainable local interventions could take place in the future. Resilience theory is used as a conceptual framework to understand sustainability in its broad sense, aim at sustainability transformations through cross-scale interactions, and pay attention to the way in which social-ecological dimensions interact. Focusing on three local sites along the river, the analysis first explores priority ecosystem services from a regional perspective and then focuses on dimensions that become apparent at the local scale through site observations. This results in the proposition of a framework that explicitly links dimensions across scales by defining the way in which they interact to put forward what is possible and desirable in the current scenario. Within this interplay, the regional scale determines the influential capacity of the local site in question to alleviate regional sustainability challenges, while providing the relevance and urgency of specific ecosystem services to emerge. The local scale frames the spatial and socio-cultural feasibility to intervene the site, putting forward physical and value dimensions. The analysis of interactions highlights relevant linkages and conflicts that could inform and guide sustainable interventions at the local scale. Findings suggest that a specific ES can sometimes serve as a gateway to pursue synergicefforts between diverging interests, that physical dimensions like spatial delimitation and accessibility can play a key role, and that the consideration of value dimensions can help handle inevitable trade-offs. / Likt många andra urbana floder är Mapocho-floden i Santiago utsatt för omfattande påfrestningar till följd av en urban utveckling. Under de senaste decennierna har dock intresset för floden ökat, vilket har öppnat upp för nya möjligheter att kunna påverka flodens strandområden kring de platser där mark fortfarande finns tillgängligt. Trots detta kvarstår emellertid hotet om att framtida insatser ska fortsätta behandlas isolerat och svara på sektoriella intressen, vilket därmed skulle kunna inverka negativt på flodens potential på längre sikt. Med detta i åtanke syftar denna studie till att utforska sätt att förstå lokala sammanhang som tar hänsyn till både regionala och lokala verkligheter och som därmed kan bidra till en mer holistisk grund för hur lokalthållbara interventioner kan äga rum framöver. I studien används resiliensteorin som ett konceptuellt ramverk för att förstå hållbarhet i dessvida bemärkelse, syfta till hållbarhetsomvandlingar genom interaktiva interaktioner och uppmärksamma hur social-ekologiska dimensioner interagerar. (Hard to understand). I analysen har ett antal prioriterade ekosystemtjänster undersökts ur ett regionalt perspektiv för tre lokalaplatser längst floden och därefter har analyser utförts för de dimensioner som har kunnat identifierats på lokal skala genom platsobservationer. Resultatet av detta arbete har lett fram till ett ramverk tänkt att koppla samman dimensioner mellan skalor genom att definiera hur de interagerar och på så vis synliggöra vilka möjligheter som finns i de aktuellas cenarierna. Inom detta samspel är det den regionala skalan som avgör graden av påverkan de lokala platserna har i rollen att kunna motverka regionala hållbarhetsutmaningar, samtidigt som det blir möjligt att kartlägga specifika ekosystemtjänster som kan vara relevanta och av brådskande karaktär. Den lokala skalan ramar in de rumsliga och sociokulturella möjligheterna att kunna ingripa på platserna genom att lägga fram både fysiska och värdefulla dimensioner. Analysen av dessa interaktioner har således kunnat belysa relevanta kopplingar och konflikter som kan informera och vägleda beslutsfattare kring hur hållbara åtgärder kan genomföras på den lokala skalan. Studiens resultat visar även på att specifika ES ibland kan verka som en brygga för att bedriva synergiska kraftansträngningar mellan divergerande intressen, där fysiska dimensioner likt rumslig avgränsning och tillgänglighet kan spela nyckelroller samt där övervägning av diverse värdedimensioner kan bidra till att hantera oundvikliga trade-offs.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

Manufacturers have begun to realize that in order to have factories which are adapted to the contemporary conditions required for having state of the art manufacturing, the fixed network cables should be replaced by wireless communication with higher capacity. Cellular connectivity has this ability, but to be able to deliver it to manufacturing factories, they would benefit from establishing a suitable ecosystem design for the technology. The purpose of this research paper is to investigate how infrastructure developing telecom companies can work to establish this business ecosystem for cellular connectivity in manufacturing factories and make sure they remain competitive over time. The purpose was fulfilled using a qualitative case study consisting of 20 semi-structured interviews, conducted at a case company. The case study was complemented with a quantitative study to understand the status of current relationships in the ecosystem. Results of the study indicate that: • As cellular connectivity for manufacturing factories is in an early stage of its life cycle, it is of more importance to convince customers of the technology’s benefits, in order to get a market pull, rather than promoting the own product. • A competitive advantage may not be yielded through getting a minimum viable product to the market in the sense of learning about components and complements. However, the minimum viable product should give rise to an opportunity to establish key relationships and experience across the entire ecosystem. • Relationships to all business partners in the ecosystem are considered important. However, the relationships differ in strength, as they are at different maturity stages and needs various amounts of attention and resources. Accordingly, some effort needs to be put into all relationships, but making sure to understand the optimal amount of attention and resources for each relationship may facilitate the choosing of appropriate effort levels. / Tillverkande fabriker har börjat inse att de fasta nätverkskablarna borde ersättas med trådlös kommunikation med högre kapacitet, för att deras fabriker ska vara anpassade till dagens förhållanden som krävs för toppmodern tillverkning. Cellulär uppkoppling har denna förmåga, men för att leverera tekniken till tillverkande fabriker borde en lämplig ekosystem-design etableras. Syftet med denna studie är att undersöka hur infrastrukturutvecklande telekomföretag kan arbeta för att etablera detta ekosystem för cellulär uppkoppling i tillverkande fabriker samt se till att vara konkurrenskraftiga över tid. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ fallstudie bestående av 20 halvstrukturerade intervjuer som genomfördes på ett företag. Fallstudien kompletterades med en kvantitativ studie för att förstå statusen på nuvarande relationer i ekosystemet. Studiens resultat påvisar att: • Eftersom cellulär uppkoppling för fabriker är i ett tidigt skede av sin livscykel så är det av större betydelse att övertyga kunder om teknikens fördelar för att expandera marknaden snarare än att främja företagets egen produkt. • Vart eftersom tekniken mognar är det viktigt att ha en differentieringsstrategi, för att få en tillfredsställande marknadsandel. En konkurrensfördel uppnås inte garanterat genom komponenter och komplement via att företaget får ut en tidig fungerande produkt på marknaden. Den tidigt fungerande produkten bör dock ge upphov till en möjlighet att etablera viktiga relationer och erfarenheter över hela ekosystemet. • Affärsrelationer till alla parter i ekosystemet anses vara viktiga. Relationerna skiljer sig åt i styrka, eftersom de befinner sig i olika mognadsfaser och behöver olika mängder uppmärksamhet och resurser. Följaktligen måste en viss ansträngning sättas in i alla relationer, men förståelse av den optimala mängden uppmärksamhet och resurser för varje relation kan underlätta valet av lämpliga insatsnivåer.