<p>Bakgrund: Förr var det ofta kvinnan som hade till uppgift att ta hand om hemmet, medan mannen var familjeförsörjare. Idag arbetar kvinnor och män i princip lika mycket utanför hemmet, men de befinner sig på olika delar av arbetsmarknaden. I tidigare forskning har man funnit att personer som är beredda att ta risker har en benägenhet att bli egenföretagare. Det finns flera undersökningar där forskare funnit könsskillnader när det handlar om risktagande. I vilken utsträckning dessa skillnader är bevis på att det verkligen finns allmänna könsskillnader i riskpreferens och att det inte bara beror på sociala och omvärldsfaktorer är ännu olöst.</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och förklara om det finns något samband mellan finansiellt risktagande och kön.</p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till egenföretagare i Växjö kommun. Vi har endast inriktat oss på riskbenägenhet som har med respondenternas finansiella beslut i företaget att göra.</p><p>Metod: I uppsatsen har vi använt oss av ett positivistiskt synsätt och ett kvantitativt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av enkäter. Vi har sedan testat våra hypoteser och analyserat övriga variabler.</p><p>Slutsatser: I vissa beslutssituationer fann vi samband mellan kön och riskbenägenhet, och där visade det sig att kvinnorna tog mer risk än männen. Eftersom vi inte fann samband överallt beror riskbenägenhet snarare på beslutssituationen och hur beslutsfrågorna är formulerade än på kön.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka hur risktagandet ser ut i en bransch. Det skulle vara intressant att intervjua några kvinnliga och manliga egenföretagare om vad de har för syn på sitt risktagande i den specifika branschen.</p>

Bakgrund: Förr var det ofta kvinnan som hade till uppgift att ta hand om hemmet, medan mannen var familjeförsörjare. Idag arbetar kvinnor och män i princip lika mycket utanför hemmet, men de befinner sig på olika delar av arbetsmarknaden. I tidigare forskning har man funnit att personer som är beredda att ta risker har en benägenhet att bli egenföretagare. Det finns flera undersökningar där forskare funnit könsskillnader när det handlar om risktagande. I vilken utsträckning dessa skillnader är bevis på att det verkligen finns allmänna könsskillnader i riskpreferens och att det inte bara beror på sociala och omvärldsfaktorer är ännu olöst. Syfte: Syftet är att beskriva och förklara om det finns något samband mellan finansiellt risktagande och kön. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till egenföretagare i Växjö kommun. Vi har endast inriktat oss på riskbenägenhet som har med respondenternas finansiella beslut i företaget att göra. Metod: I uppsatsen har vi använt oss av ett positivistiskt synsätt och ett kvantitativt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av enkäter. Vi har sedan testat våra hypoteser och analyserat övriga variabler. Slutsatser: I vissa beslutssituationer fann vi samband mellan kön och riskbenägenhet, och där visade det sig att kvinnorna tog mer risk än männen. Eftersom vi inte fann samband överallt beror riskbenägenhet snarare på beslutssituationen och hur beslutsfrågorna är formulerade än på kön. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka hur risktagandet ser ut i en bransch. Det skulle vara intressant att intervjua några kvinnliga och manliga egenföretagare om vad de har för syn på sitt risktagande i den specifika branschen.

Self- employed have often been portrayed as the heroes of our generation and the hope for the future. Most of the job opportunities today exist within small and medium sized companies. However, self-employed face hardships accessing the welfare insurances according with their job situation and lifestyle. It is to some degree impossible for the self-employed to match the insurances with their level of lifestyle to the same extent as regular salary employed. Thus, how dependent of welfare transfers can self-employed be, and do they have to find other solutions for their security elsewhere rather from the welfare state? Against this background as well as leaning on previous research and theory of welfare capitalism, this study investigates the relationship between self-employment and transfer-dependency, while also controlling for some characteristics within the category self-employed. Our hypothesis is that self- employed is less transfer- dependent than regular salary employed, even after we have taken absence from work, age, gender, household- income into account. We use data from “Employment, material resources, and political preferences” (EMRAPP) with some variables from administrative registers to conduct this thesis. We find that self-employed indeed are less transfer- dependent than regular salary employed, at least if we only see to the selfemployed compared with employees. But after all the variables have been controlled for, the differences even out and we find that there are no longer any statistically significant differences between self- employed and regular salary employed.

Arbetet spelar en viktig roll för människors hälsa. I den politiska debatten beskrivs egenföretagande som en faktor som kan stärka landets ekonomi och skapa jobbtillfällen. Utvecklingen av ett framgångsrikt företag är till viss del beroende av företagarens hälsa. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva egenföretagares upplevelser av hälsa. Urvalskriterierna var att egenföretagarna skulle försörja sig på sitt företag och ha mindre än tio anställda. Efter intervjuerna analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; känsla av frihet, känsla av engagemang och känsla av sårbarhet. Resultatet visade att företagarna värdesatte frihet och sin möjlighet att styra själv. Företagarna beskrev engagemang och en vilja att driva sina företag framåt. Det stora flertalet lade ner mycket tid på sina arbeten men upplevde samtidigt att arbetet medförde glädje och mening. Företagarna kunde även uppleva känslor av sårbarhet och ensamhet. Vissa situationer kunde ge upplevelser av stress och oro för ohälsa. Kunskap om egenföretagares hälsa kan vara värdefull för personal inom företagshälsovård för att öka förståelsen och därigenom lättare kunna vägleda egenföretagare i hälsofrågor.

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats. Därför ämnar denna studie att undersöka hur egenföretagande mönsterformgivare på den svenska marknaden kan använda storytelling för att bygga sitt varumärke.  Studiens empiri redogör hur storytelling kan användas vid uppbyggnad av ett varumärke och berör teorier uppdelade i tre huvudområden där hitta historier handlar om varumärkets identitet, anpassa historier om positionering och varumärkets mening samt använd historier som tar upp teorier om marknadsföring och kommunikation. Utifrån dessa teorier och insamlad data med fallstudieansats, där tre framgångsrika och etablerade formgivare på den svenska marknaden intervjuats med fokus på uppbyggnaden av deras varumärken, analyserades materialet för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att egenföretagande mönsterformgivares personlighet, bakgrund och värderingar är de främsta delarna som utgör varumärkets identitet, eftersom en stor del av privatlivet sammanlänkas med varumärket. Det är även utifrån dessa delar historier kan hittas och användas genom storytelling. Historierna kommuniceras omedvetet genom mönsterformgivares stil, vilket även är den faktor som särskiljer dem från varandra om den uppfattas unik. Utifrån stilen borde därefter mönster skapas och genom dem kan storytelling sedan användas, både utifrån varumärkets identitet eller från intuition. Historierna kommuniceras därefter i marknadsföringen av varumärket för att nå kunderna eller genom att låta dem tala för sig själva genom mönstren. Kommunikationen i marknadsföringen sker främst genom ethos och pathos på Instagram, Facebook, hemsidan, PR eller andra medier och signalerar olika budskap utifrån varumärkets identitet beroende på vald medieplattform. / Pattern designers on the Swedish market operate in a growing industry that makes it difficult for them to succeed and distinguish themselves amongst others. A lot of them are self-employed, which means that the pattern designers personality have a large affect on how the brand is perceived. An opportunity to enhance or promote their brand is through storytelling, which through true stories that reflect the company's culture and values, can contribute to an unique position on the market. Research showing how storytelling can be used to build a brand or as a marketing strategy exist, although no studies have been found about storytelling on the Swedish market or with the target of self-employees or pattern designers. Therefore this study intends to examine how self-employment pattern designer on the Swedish market can use storytelling to build their brand.  In the case study data has been collected from interviews with three successful and established designers on the Swedish market with focus on how they build their brands. The study explains how storytelling can be used to build a brand and theories concerning three main areas: finding the stories (brand identity), adapting the stories (positioning and the brand meaning) and using the stories (marketing and communication). Based on these theories and the collected data the material was analysed in order to answer the study's purpose. The results show that self-employed pattern designer’s personality, background and values ​​are the main elements that define the brand identity, since a great deal of the pattern designer’s private life is linked with the brand. Stories can also be found in these parts and used as storytelling. The stories are unintended communicated through the pattern designer’s style. Their unique style is also what distinguishes them from others. Based on the style, patterns should be created and through them storytelling can be used, either from the brand’s identity or from intuition. The stories are communicated by marketing or through the patterns where the stories can speak for themselves. The marketing primarily communicates through ethos and pathos on Instagram, Facebook, websites and public relations and has different meaning based on the brand identity depending on the selected media platform.

Studiens syfte har varit att undersöka hur egenföretagare upplever stress i förhållande till tillgänglighet, flexibilitet och gränslöst arbete. Utifrån en kvalitativ forskningsdesign i form av intervjuer med åtta egenföretagare samt innehållsanalys som analysmetod lades grunden för uppsatsens resultatdel. Tidigare studiers rön förstärktes i denna undersökning; kontroll i arbetet upplevdes bidra till minskad stressupplevelse, medan de negativa stress-upplevelserna upplevdes förstärkas av ökade krav på tillgänglighet och flexibilitet, den ekonomiska faktorn, brist på återhämtning samt hög arbetsbelastning. Dock fanns tendenser som tyder på att upplevelsen av stress beror på hur många år informanten drivit sitt företag – de som drivit sitt företag i fler än fem år rapporterade mindre stress än de informanter som drivit sitt företag i färre än fem år. Avslutningsvis tyder det mesta på att ökade krav på tillgänglighet i arbetslivet, brist på återhämtning samt det gränslösa arbetet i allra högsta grad påverkar upplevelsen av stress negativt.

No description available.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen.   Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

<p>Problem: On the basis of the franchisees role and how he look up on his role in his business, should one like the Swedish Law applies characterize the franchisees role as the role of a contractor?</p><p>Purpose: The purpose with this research is too survey the franchisee in his business and how he looks upon his role as a franchisee and see if this like the Swedish Law states be characterized as the role of a contractor.</p><p>Methodology: By doing a proportional stratified selection within the the Swedish Franchising community, nine semi structured interviews has been made. The empirical foundation of these interviews has been concentrated and analysed with the support of the chosen theories. The result of the analysis has created the conclusion.</p><p>Theoretical perspectives: The research is built up of three angels of approach; the role, the business and the economy within the franchisee and the contractor. The three approaches aim too illustrate the role of the franchisee, the franchisees role in the business and the economical effects in franchising. The approaches that are being used is not theories but models of standards.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation of the study is consisting of the answers of the nine franchisees. They have been contracted to Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven.</p><p>Analysis / Result:</p><p>The study lead to an extension of the chosen theories. Similarities and differences has been identified and analysed. These are the base and the ground for the conclusion.</p><p>Conclusion: The franchisee should not be named contractor like the Swedish Law applies with the focus on the role, business and economy.</p> / <p>Problem: Utifrån franchisetagares roll och hur denne ser på sin roll i sin affärsverksamhet, bör man som i juridisk aspekt karaktärisera franchisetagarens roll som den av en egenföretagares eller är denna roll av annan karaktär?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att kartlägga franchisetagaren i sin affärsverksamhet samt hur de själva ser på sin roll och om denna roll kan likt juridiska aspekter karaktäriseras som egenföretagare.</p><p>Metod: Genom ett proportionellt stratifierat urval via Svenska Franchiseföreningen har det genomförts nio stycken semistrukturerade intervjuer. Den framkomna empirin har sedan sammanställts och analyserats med stöd av den valda teorin. Resultatet av analysen har slutligen mynnat ut i slutsatsen för studien.</p><p>Teori: Undersökningen är uppbyggd kring tre infallsvinklar som ser till rollen, verksamheten och ekonomin hos franchisetagaren och egenföretagaren. De tre infallsvinklarna belyser rollen franchisetagare, franchisetagarens roll i verksamheten och den ekonomiska effekten kring franchise. De infallsvinklar som används är inga teorier utan modeller för vardera område.</p><p>Empiri: Studiens empiri är en sammanställning från de nio intervjuer som genomförts, de intervjuade har varit franchisetagare till Gallerix, MakeUpStore, SpecsaversBlic, Subway och 7 – Eleven.</p><p>Analys/Resultat: Studien har lett fram till en utvidgning av de valda teorierna. Likheter och skillnader har identifierats och behandlats. Dessa har sedan lagt grund för slutsatsen.</p><p>Slutsats: Franchisetagare bör inte benämnas egenföretagare likt juridisk mening med avseende på rollen, verksamheten och ekonomin.</p>

<p>Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta.</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform?</p><p>Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.</p>