Att vi behöver göra något åt rådande miljösituationen är det få som tvekar på. Elbilar kommer mer och mer som ett alternativ till de konventionella fordonen och det satsas mycket på förnybara energikällor. Med en introduktion av elbilar i samhället kommer behovet av elenergi att öka. Inledningsvis kommer elbehovet endast påvekas marginellt och genom att ladda under nattetid när elkonsumtionen är låg kommer nuvarande produktion att räcka ända fram till att hälften av vår fordonsflotta är elektrifierad. När sedan antalet bilar ökar ytterligare krävs en förändring för att klara av det ökade behovet av elenergi. Med den potential våra förnybara energikällor har så visar denna rapport att det kommer klaras av gott och väl. Att köra våra elbilar på förnybar energi har också fördelen att utsläppen i princip blir lika med noll, vilket skapar mervärden. Elbilen blir inte renare än elen som den körs på är. Redan idag är en mycket stor del av vår elproduktion från förnybara energikällor. Vattenkraft står för ca 46 % av elproduktionen sett ur ett perspektiv på 11 år. Sedan finns ett planeringsmål att år 2020 ska det produceras 30 TWh från vindkraft i Sverige (idag 2,5 TWh) vilket skulle räcka som energi till både alla våra bilar samt att exportera "grön el" ut i Europa.

Växthuseffektens konsekvenser är ett världsomspännande hot. Transportsektorn och särskilt privatvägtrafik är en stor bidragare till de svenska koldioxidutsläppen. Framtida fokus är mot att elektrifieravägtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvärda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna på utsläppsrätter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkällor analyserar den här uppsatsen om det är kostnadsminimerande att införaelbilar år 2010 eller år 2020 för att reducera CO2 utsläppen. Bensinbilar används som fixpunkt. Underantagandet att stenkolkondens samt gaskombikondens är marginalel år 2010 respektive år 2020, och att bensinbilar ersätts helt, är huvudresultatet att kostnaderna reduceras år 2020, men inte år 2010. Kostnadsminimering uppnås inte om båda teknologierna används.

This paper covers a study of the Swedish charging market for electric vehicles from both the perspective of stakeholders and car owners. By interviewing representatives of four key stakeholders on the market; commercial parkings, malls, service stations and working places, data regarding their business models of today is examined. At present electricity is provided for free, but all stakeholder point out that this business model is not sustainable in the long run. The result of the interviews shows that electricity won’t be offered for free in the future – the question is which factors affect how long it will take for the different stakeholders to find a suitable business model. Furthermore, opinions from the owners of electric vehicles in Sweden are collected in a quantitative study. After connecting this input to a theoretical framework and adding input from the interviews, the result is that the geographical site of a stakeholder affects what type of charging customers demand. Consequently, the required charging equipment and the necessary financial investments are affected in different ways depending on the characteristics of a particular stakeholder. Lastly, the paper gives an action guideline regarding what part of the business model different stakeholders should focus on during the development of the charging market in Sweden. This development is to a great extent influenced by the growth rate in the number of electric vehicles. In addition, if the Swedish government wants to increase the number of electric cars it is of great importance to decrease the price of electric cars, as well as providing potential buyers with more information.

The technical development within the transportation sector is expanding rapidly,where electric vehicles stand as an important part of achieving the European Union’s climate goal, targeting a fossil free vehicle fleet. Participants having a key role within this transformation are taxi operators, who replace their vehicles every third to sixth year. This indicates that taxi operators not only have the opportunity to turn their fleet into an electrical one but also have the opportunity to do so rapidly. The three largest taxi operators in Stockholm, Sweden all strive towards a fossil free taxi fleet 2025. The implementation of an electric taxi fleet therefore poses as a likely solution for reaching the declared goal. From this aspect it is interesting to further investigate how an electrification of the taxi fleet may affect the electrical grid, based on charging behavior and driving patterns in Stockholm county. The results of the study illustrate that the charging patterns of the taxi vehicles in apartment, villa and airport areas will increase the load on the electrical grid foremost during the winter months. Moreover, in industrial and commercial areasthe load will increase throughout the year. In addition, electric taxi vehicles will foremost charge within the city center and at Arlanda airport. The results show that the largest power use takes place in the middle of the day, which contributes to power peaks caused by coinciding load on the electrical grid. Furthermore, the energy consumption persquare meter decreases as the distance from the city center increases.

The aim of this thesis has been to investigate the technical and social potential for electric car charging as a flexibility resource in Uppsala. In addition, the user pattern has been examined, as well as the drivers’ motivation and obstacles contributing to flexibility. This has been done through quantitative and qualitative methods in the form of simulations and semi-structured interviews. The results show that the user pattern of the chargers and Uppsala city show a great similarity in form of two peaks. However, the peaks do not coincide, as they are separated by two and three hours, respectively. Furthermore, the public charging station occupancy turns out to be low, which is explained by the interviewees as the fact that the majority have their primary charging station at home. It is not important when charging takes place, only that it takes place. However, it is of great importance to always be able to charge. The drivers' motivation and impediments to assist with flexibility vary greatly in terms of the size and significance of the compensation. The results show that just over 2/5 of every charging session has flexibility potential, and that charging takes place for about half of the connected time. The largest proportion of flexibility potential lie within 30 min-1h followed by 1-2h respectively. Thus, with the possibility of shifting or pausing charge during that time. The greatest potential is obtained for 1,85 kW charging, largely due to an overrepresentation in the data set used for the simulations. A theoretical flexibility has been established based on the available energy data. However, to analyze in detail how car charging affects Uppsala's capacity shortage, access to high resolved power data is of great importance. To sum up, the overall results show that there are substantial preconditions for a technical and social potential for electric cars as a flexibility resource in Uppsala. Although, it requires well-developed incentives and aids to be realized, where end users assist with flexibility to the electricity grid.

Denna kandidatuppsats i samhällsgeografi med inriktning på planering undersöker hur samhällsplanerare arbetar med att främja elbilar genom att bygga laddinfrastruktur. Uppsatsen lägger vikt vid samhällsvetenskapliga frågor snarare än tekniska i omställningen mot ett samhälle med fossilfria personbilar. För att skapa ett perspektiv gällande frågan använder uppsatsen sig av teoretiska begrepp som “nyliberal planering”, "energy justice" och "just transition". Uppsatsen har genomförts på ett kvalitativt tillvägagångssätt och intervjuer har genomförts med Power Circle, Uppsala kommun och Mora kommun. Intervjuerna som genomförts har varit både fysiska och digitala intervjuer med respondenter som är kunniga inom elektrifiering och planering. Det framgår från resultatet av uppsatsen att ett väldigt stort ansvar ligger på privata aktörer att bygga ut laddinfrastruktur. Kommunernas verktyg för att styra utbyggnaden av laddinfrastruktur är i huvudsak kommunikation, regelförenklingar och styrmedel. Det framgår även att en landsbygdskommun som Mora behöver arbeta mer aktivt med att attrahera privata aktörer som är villiga att investera i laddinfrastruktur. En storstadskommun som Uppsala behöver däremot inte vara lika aktiva då marknaden i stor utsträckning agerar på egen hand, då förutsättningarna för att nå lönsamhet där framstår som bättre. Uppsatsen konstaterar att det finns ett stort behov av samordning mellan samtliga aktörer involverade i laddinfrastruktur för att skapa en jämlik och rättvis sådan.

There is an urgent need to migrate the vehicle industry from conventional combustion vehicles to electric vehicles due to pressing climate changes caused by the fossil fuel industry. The general public seem to have a prejudice against electric vehicles due to their limited range and the extra planning that may be required from the user. The market for electric vehicles is much more limited than for conventional vehicles, partially because it is a much younger industry. Buying an electric vehicle is also a bigger change than just buying a new car, one has to plan and manage the limited range in a new way. Unfortunately, it is more complicated to create a route planner for electric vehicles than for conventional vehicles and the market for such planners is limited. The complication is because an optimal route is better calculated by lowest energy consumption, rather than the shortest path. This requires more parameters in the routing algorithm to accurately calculate the energy consumption for individual vehicles. The problem attended to in this thesis is that no clear guidelines exist about which parameter affect the energy consumption in an electric vehicle and to what degree. The purpose of this thesis is to provide guidelines that can show which of nine chosen parameters to implement in an electric vehicle route planner. The parameters chosen in this thesis are already implemented in Simulation of Urban Mobility, a road traffic simulator. The simulator is used in this thesis to simulate electric vehicles with different parameter values and analyse the impact they have on the energy consumption when the values are incremented. The thesis shows that although some parameters have a relatively large impact on the energy consumption, it is hard to approximate the correct values for them, and therefore not worth implementing. / Det finns ett brådskande behov att migrera bilindustrin från fossildrivna bilar till eldrivna bilar på grund av den rådande klimatpåverkan av fossila bränslen. Allmänheten verkar ha fördomar mot elbilar på grund av deras begränsade räckvidd och den ytterligare planering som krävs av en elbilsanvändare. Marknaden för elbilar är mer begränsad än marknaden för fossildrivna bilar. Delvis för att elbilsmarknaden är en mycket yngre industri men också för att köpa elbil är en större förändring än att köpa en vanlig bil. En elbilsförare måste använda bilen på ett annorlunda sätt på grund av den kortare räckvidden. Dessvärre så är det mer komplicerat att skapa en ruttplanerare för elbilar än för fossildrivna bilar, och marknaden för sådana ruttplanerare är begränsad. Problemet är att en optimal rutt för en elbil är beräknas mer effektivt med hjälp av lägsta energikonsumtionen istället för den kortaste vägen. Detta kräver mer parametrar i algoritmen för ruttplanering för att effektivt beräkna energikonsumtionen för individuella fordon. Problemet som hanteras i denna rapport är att det inte finns några tydliga riktlinjer om vilka parametrar som har störst påverkan på energikonsumtionen i en elbil. Syftet med denna rapport är att förse riktlinjer som visar vilka av nio valda parametrarna som är värda att implementera i en ruttplanerare för elbilar. Parametrarna som valdes är implementerade i trafiksimulatorn Simulation of Urban Mobility. Trafiksimulatorn används för att simulera elbilar och analysera förändringen i energikonsumtionen när parametervärdena stegvis ökas. Rapporten visar att även om vissa parametrar har en relativt stor påverkan på energikonsumtionen så är det svårt att uppskatta de korrekta värdena för dem. Dessa parametrar är därför inte värda att implementera.

Syfte & forskningsfråga: Syftet med den här uppsatsen är att utreda och analysera hur olika faktorer kan påverka efterfrågan och försäljning av elbilen. Syftet är också att identifiera förutsättningar för elbilens framtid och betydelse inom bilsektorn. Uppsatsens forskningsfråga formulerades utifrån uppsatsens syfte och frågan är följande: Vad krävs för att elbilen ska nå ut till en bredare målgrupp i framtiden? Metod: Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod för att vi ska få en djupare förståelse kring det valda forskningsområdet. Vi har strävat efter en induktiv ansats i studien men vi är medvetna om att vi har deduktiva inslag, vilket har bidragit till att uppsatsen har en abduktiv karaktär. Vi valde att ta med respondenter med olika positioner från både bilföretag, bilmagasin samt en intresseorganisation för att få en mer bredare syn på forskningsområdet. Sammanlagt har vi sju respondenter samt två fokusgrupper som har bidragit med information till det empiriska materialet i uppsatsen. Slutsatser: I vårt avslutande kapitel besvarar vi våra delsyften som vi har i studien samt vår forskningsfråga om vad som krävs för att elbilen ska nå ut till en bredare marknad i framtiden. Vi anser att elbilen har goda förutsättningar till att utvecklas ännu mer samt spridas till fler kundsegment. Vi har genom vår teoretiska och empiriska analys identifierat att statliga incitament och förmåner, en ökad medvetenhet bland kunderna samt en sänkning av priset är de främsta faktorerna som kan bidra till en utökning av elbilen på marknaden.

Ett produktutvecklingsprojekt har utförts på Högskolan i Skövde under våren 2017 i samverkan med företaget China Euro Vehicle Technology AB (CEVT). CEVT arbetar med forskning och utveckling inom bilindustrin och ägs av Geely Auto. I och med pågående trend och utveckling mot fullt elektriska personbilar ville CEVT med detta examensarbete undersöka hur volymen mellan framstolarna kunde disponeras, då handbroms och växelspak uteblir. Målet med uppdraget var att utveckla ett konceptförslag av golvkonsol till elbil för att riktas till den kinesiska marknaden utifrån företagets krav och målgruppens behov. Projektet inleddes med en förstudie vilken innefattade intervjuer med målgruppen och experter samt en marknadsundersökning. I förstudien undersöktes användaren och dess behov samt befintliga och framtida bilinteriörer. Framtagen information sammanställdes i en kravspecifikation tillsammans med baskrav från företaget. Koncept genererades utifrån kommande trender samt fastställda funktioner och utvärderades i flera steg. Koncept har utvärderats tillsammans med företaget, genom ergonomisimulering och användartest med en fullskalig prototyp. Resultatet är utformat i två nivåer med en teknologisk överdel, där laddplats för mobil finns placerad samt en interaktionsyta till instrumentpanelen och en underdel med fokus på förvaring. Resultatet innehåller uppdelade förvaringsutrymmen vilka är anpassade till målgruppens användare och deras tillhörigheter. Golvkonsolen är utformad med fokus på flexibilitet, funktionalitet och justerbarhet, då tillbehör kan förflyttas och bytas ut samt att armstöd och överdel kan justeras utefter behov. / A product development project has been carried out at University of Skövde in collaboration with China Euro Vehicle Technology AB (CEVT). CEVT works with research and development in the automotive industry and is owned by Geely Auto. With current trends towards developing full electric cars, CEVT wanted to explore how the space between the two front seats could be dispensed, with no handbrake or gearshift. The aim of the thesis was to develop a floor console for an electric car adapted to the Chinese market and the company's requirements. The project began with a pre study which included interviews with the target group and experts as well as a market research. The pre study studied user needs and different car interiors. The information was compiled in a requirement specification together with demands from the company. Concepts were generated based on future trends and identified functions and then evaluated in several steps. The concept has been evaluated with the company, through ergonomic simulation and a user test with a full-scale prototype. The result is designed in two levels, the top focuses on technology where a charging station is placed as well as an interaction area for the dashboard the base is instead focused on storage. The result contains different storage solutions customized and developed for the user and their belongings. The floor console is designed with focus on flexibility, functionality and adjustability as parts can be moved and replaced. The armrest and top can also be adjusted according to different needs.

The challenges facing low voltage grids are rising as an increasing number of domestic houses transition from fossil fueled heating to electricity based heating. Several environmental goals and visions have the same transition from fossil based power to electricity based power in mind for the transportation sector. One of the most important tools for this transformation is widely regarded to be the electric vehicle. With the demands of the electric vehicle pressuring the power grid, several questions arise regarding the growth of the electric vehicle market and what repercussions it may have on the grid. This paper focuses on a typical low voltage grid in southern Sweden and what effects a growing electric vehicle market may have on it. Through computer-assisted simulations based on several future scenarios regarding the EV market, this paper finds that few modifications and reinforcements are needed on this particular grid within the next 10 to 15 years. After this timeframe the voltage drop becomes a serious concern and should be addressed. / Utmaningarna som lågspänningsnät står inför växer i takt med att fler bostäder övergår från fossilbaserad till elbaserad värme. Flera miljösatsningar och visioner ämnar pådriva samma förändring inom transportsektorn och eldrivna fordon anses som ett av de viktigaste verktygen för att genomföra detta. Med ytterligare potentiella påfrestningar på lågspänningsnäten från de elektriska fordonens behov ställs frågan hur utbredd den elektriska fordonsmarknaden kommer att bli och vilken påverkan den kommer ha på elnäten. I detta arbete belyses ett typiskt lågspänningsnät i södra Sverige och vilka effekter elfordonens utbredning kan tänkas ha på den. Genom datorstödda simuleringar enligt flera olika prognosscenarion finner arbetet att relativt få förändringar och förstärkningar behöver göras på det analyserade nätområdet inom ett tidsspann på ca 10 till 15 år. Efter detta tidsspann orsaker lasterna ett högt spänningsfall i det aktuella nätet som bör åtgärdas.