This master thesis presents a method to find the optimal speed profile for a dynamic system in the shape of an electric vehicle and any topography using a search algorithm. The search algorithm is capable of considering all the speed choices in a topography presented discretely, in order to find the most energy efficient one. How well the calculations made by the search algorithm represents the reality, depends on the speed and topography resolution and the vehicle energy model. With the correct settings, up to 18.4% of energy can be saved for a given topography compared to having the lowest constant speed allowed. The speed is ranging between 85-95 km/h but the method presented is capable of having any set of speed options, even if the resolution varies from point to point on the road. How to use this method and its properties is explained in detail using text and step for step figures of how the search algorithm iterates.A comparison between allowing regenerative braking and not allowing it is shown in the results. It is clear that there is most energy saving potential where no regenerative braking is allowed. / <p>Mustafa Ali Arat has stopped working at NEVS and moved abroad.</p>

Omfattande elektrifiering av transportsektorn är en förutsättning för att klimatmålen ska kunna mötas. Elektrifieringen innebär en ökande efterfrågan på el. För elnätsbolagen är det intressant att veta hur stor effekt som kommer att krävas lokalt, samt när och var effekten ska tas ut från elnätet. I framtidsscenariot som presenteras i denna rapport finns snabbladdningsstationer för taxi på tre platser i Umeå: centralstationen, flygplatsen och sjukhuset. Var och en av stationerna har en effekt på 450 kW till 1350 kW. Variationen beror på hur många fordon som behöver laddas, och hur tillfällena kan fördelas över dagen. Nattetid förutsätts taxifordonen kunna laddas långsamt i bostads- och industriområden. För en taxiparkering i ett industriområde beräknas den sammanlagda laddeffekten till maximalt 300 kW. Även laddbehovet för lätta ellastbilar i transportbranschen har beräknats. Det förutsätts att dessa laddas långsamt vid terminalen från eftermiddag till morgon. Den totala laddeffekten vid en terminal beräknas till maximalt 185 kW. Scenariot bygger på ett flertal antaganden, varav några kan beläggas statistiskt eller med intervjuresultat. Många av antagandena kvarstår dock som osäkra, och det prövas i alternativa scenarion vad resultatet blir om vissa antaganden ändras. För en mer exakt beräkning av taxiflottans framtida laddbehov krävs detaljerad information om bland annat körsträckor och laddbeteende. Sådan information skulle kunna erhållas genom ett närmare samarbete med taxibranschen eller i form av filtrerad snabbladdningsstatistik.

DATUM: Slutseminarium; 2020-06-02 &amp; slutversion; 2020-06-08 NIVÅ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, FOA300, VT20 INSTITUTION: EST – Ekonomi, Samhälle &amp; Teknik, Mälardalens Högskola.  FÖRFATTARE: Jonathan Lindgren (95/03/23), Alexander Ström (93/06/24) TITEL: RÄDDA VÄRLDEN MEN HA KUL PÅ VÄGEN; En studie kring drivkrafter respektive hinder vid köp av elbilar HANDLEDARE: Aswo Safari NYCKELORD: Elbil, hållbar konsumtion, värderingar, attityd, motivation, dilemma SYFTE: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka drivkrafter som motiverar eller hindrar den svenska konsumenten till ett hållbart köp av elbil. Resultatet av denna studie kan med fördel användas av bilföretag och marknadsförare med ändamålet att anpassa sin produkt och marknadsföring så tilltalande som möjligt för potentiella konsumenter. FORSKNINGSFRÅGA: Vilka drivkrafter motiverar respektive hindrar köp av elbilar? METOD: För att besvara denna studie har en kvalitativ ansats valts. Primärdata har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer och sedan analyserats, med hjälp av den teoretiska referensramen kompletterats med citat.  SLUTSATS:  Studien påvisar att det finns flera olika drivkrafter som motiverar och hindrar ett köp av en elbil. Förutsättningen för vilka drivkrafter som motiverar eller hindrar ett köp av en elbil förefaller vara samspelet mellan individens värderingar, attityd och motivation. Detta tycks även avgöra vilket dilemma individen uppfattar. / DATE: Seminar version; 2020-06-02 &amp; final version; 2020-06-08 LEVEL: Bachelor´s thesis in business administration, FOA300, VT20  INSTITUTION: School of business, society and engineering, Mälardalen University AUTHORS: Jonathan Lindgren (95/03/23) &amp; Alexander Ström (93/06/24) TITLE: SAVE THE WORLD BUT HAVE FUN ON THE WAY; A study about the driving forces that motivate or hinder the purchase of electric vehicles TUTOR: Aswo Safari KEYWORDS: Electric vehicle, sustainable consumption, values, attitude, motivation, dilemma PURPOSE: The purpose of this study is to increase the understanding of the driving forces that motivate or hinder the Swedish consumer to a sustainable purchase of an electric vehicle. The results of this study can advantageously be used by car companies and marketers with the purpose of adapting their product and marketing as appealing as possible to potential consumers. RESEARCH QUESTIONS: What driving forces motivate or hinder the purchase of electric vehicles? METHOD: To answer this study, a qualitative approach has been chosen. Primary data has been collected through semi-structured interviews before being processed through the theoretical framework and supplemented with quotes. CONCLUSIONS: The study shows that there are several different driving forces that motivate and hinder the purchase of an electric vehicle. The condition for what driving forces that motivate or hinder the purchase of an electric vehicle are the interaction between the individual's values, attitude and motivation. This also determine what dilemma the individual perceives.

Vi står inför en fantastisk spännande men utmanande tid gällande den gröna omställningen. För att omställningen ska ske behövs en stor förändring göras inom transportsektorn. Denna process är redan i full gång och elbilar etablerar sig mer och mer på marknaden för varje år som går. När antalet laddningsbara bilar ökar, så ökar även kraven och förväntningarna på elnätet. Dagens elnät är inte dimensionerat med denna typ av belastning i åtanke och därför har detta examensarbete undersökt hur lågspänningsnätet ställer sig med en mer utbredd elbilssektor.

Elbilar blir mer och mer populära i samhället och bredvid traditionella bensinstationer står laddstolpar för att förse elbilar med energi. Dover Fueling Solutions (DFS) har under många år levererat bränslelösningar till kunder över hela världen. DFS är världsledande i branchen och har ett stort intresse av att vidareutveckla och undersöka innovativa lösningar på laddningsprocessen. I takt med att elbilsförsäljningen ökar, så ökar intresset för en snabb och enkel laddningsprocess. En kabel som sitter mellan en laddstolpe och en elbil väger idag cirka tre kg per meter. Då laddluckan sitter på olika ställen på olika elbilar krävs en viss räckvidd med handtaget från laddstolpen. En lång räckvidd och tung sladd gör att laddningsprocessen kan bli tung och osmidig. För att förenkla laddningsprocessen undersöks hur en kabelavlastning kan göra processen lättare. Utifrån en given kravspecifikation och med systematisk produkutvecklingsmetodik tas ett kabelupphängningskoncept fram. Konceptet ska ha en lång räckvidd från laddstolpen och en kabelavlastning samt är det önskvärt med en tilltalande design. Konceptet består av ett inelastiskt snöre som i ena änden sitter fast i en kabel och i andra änden sitter fast i en motvikt vars syfte är att avlasta kabeln när laddstolpen används i max utdraget läge. Konceptet detaljutvecklas och dimensioneras med hjälp av hållfasthetsberäkningar. Det färdiga konceptet illustreras i en 3D-CAD modell. / Electric cars are becoming more and more popular in society and next to traditional gas stations there are charging posts to supply electric cars with energy. Dover Fueling Solutions (DFS) has for many years supplied fueling solutions for customers all over the world. DFS is a world leader in the industry and has a great interest in further developing and researching innovative solutions for the charging process. As electric car sales increase, so does interest in a fast and simple charging process. A cable that runs between a charging post and the electric car weighs about three kilograms per meter. As the docking outlet is mounted in different places on different models of electric cars, a certain range is required with the handle from the charging post. A long range and heavy cord means that the charging process can be cumbersome and awkward. In order to simplify the charging process, it is being investigated how a cable weight relief can make the process easier. Based on given requirement specifications and with systematic product development methodology, a cable weight relief concept is developed. The concept must have a long reach from the charging post and a cable relief, and it is desirable with an appealing design. The concept consists of an inelastic string that is attached to a cable at one end and at the other end is attached to a counterweight whose purpose is to relieve the cable when the charging post is used in the maximum extended position. The concept is developed in detail anddimensioned using strength calculations. The finished concept is illustrated in a 3D CAD model.

Den ökande efterfrågan på laddbara bilar medför även en ökad efterfrågan på vissa metaller som krävs i framställande av tillhörande batterier. Efterfrågan på metaller som litium och kobolt ökar drastiskt. Samtidigt associeras utvinning av litium och kobolt med ett flertal hållbarhetsproblem som främst påverkar redan sårbara människor. För att minska de ohållbara konsekvenserna av råvaruextraktion är en möjlighet att öka andelen återvunnet material i nyproduktionen av litiumjonbatterier. Visserligen är återvinning en viktig komponent i batteritillverkningen, men det är ej totalt okomplicerat att skifta produktionen från nyutvunnen metall till återvunnen. Dessa svårigheter kan härledas till elbilsmarknadens exponentiella ökning i omfång vilket kräver mer metall för produktion än vad som kan mötas av återvunnet material.  Denna studie utvecklar och presenterar matematiska modeller i Microsoft Excel som uppskattar beräknad efterfrågan av nybruten litium och kobolt från år 2022 till 2050 i litium- jonbatterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå. Modellerna baseras på antaganden från tidigare studier vilka tolkas i en litteraturgenomgång. Flertalet alternativa scenarion i återvinningsandelar, metallintensitet per energilagringsenhet och framtida batteriteknologi är samtliga konsistenta med litteraturgenomgången och brukas i beräkningarna. Resultaten visar att det, oavsett återvinningsandel och metallintensifiering, finns ett kontinuerligt behov av nyextraktion av litium för att möta efterfrågan vid Northvolt Ett under hela tidsperioden. Nybrytning av kobolt är enligt modelleringen som längst nödvändigt till år 2048. Dessutom, om högre återvinning kan uppnås, eller till och med en utfasning av kobolt i batteriproduktionen, kan behovet av brytning av kobolt för batteriproduktion vid Northvolt Ett nollställas redan 2030. Resultaten visar enhälligt att åtgärder som metallintensifiering och återvinning ej är tillräckligt för att undvika beroende av ny brytning av litium för batteriproduktion, men har motsatt effekt för behovet av nybruten kobolt. / The rising demand for chargeable vehicles entails a rising demand for certain metals needed in the manufacturing of the vehicles’ appurtenant batteries. The demand for metals such as lithium and cobalt are growing drastically. At the same time, the extraction of lithium and cobalt is associated with numerous sustainability issues that primarily affect the already vulnerable. To diminish the unsustainable consequences of primary commodity extraction; recycling is seen as a way of decreasing primary metal in lithium-ion battery production in favour of recycled materials. Admittedly, recycling is an important component of the battery industry. However, there are difficulties in substituting primary metal for recycling. These difficulties come down to the exponential growth of the electric vehicle market which demands more metal for production than can be met by batteries recycled at the end of life. As well as providing secondary commodities for battery production it is important that end of life electric vehicle batteries are recycled in order to prevent harmful pollution caused by landfill.  The study develops and presents mathematical models in Microsoft Excel that estimates the projected demand for primary metal between the years of 2022 and 2050 in the lithium-ion vehicle battery production plant Northvolt Ett in Skellefteå, Sweden. The models are based on assumptions from earlier work retrieved from a literature review. Several alternative scenarios in recycling rates, metal intensity per energy storage unit and battery technology in the future all consistent with the literature review are used in the calculations. The results show that regardless of recycling rates and metal intensifying rates there is a need for continuous extraction of primary lithium for electric vehicle battery production at Northvolt Ett during the entire modelled period. Nonetheless, extraction of primary cobalt will at most be needed until 2048. Additionally, if higher recycling rates are adopted or even a phase out of cobalt in production, the need for mining cobalt for battery production at Northvolt Ett could be diminished as early as 2030. The results clarify that decreasing the amount of lithium in batteries and recycling is not enough to avoid a dependence on primary sources as production rates grow, but this could however be the case for cobalt.

With new smart power meters being installed in the households of Sweden an opportunity has presented itself. It allows the distribution companies to collect a variety of different measurements such as voltage in each phase and the total reactive and active power flowing to and from the customers.  This thesis is written in collaboration with Öresundskraft AB, a distribution company in Helsingborg, Sweden. They wished to examine how the smart meter they install, the Kaifa MA304, could aid them in creating a power grid fit for the future. The thesis aims to achieve this goal by researching if PEV, plug-in electrical vehicles, can be identified utilizing data from the new power meters. It is also considered if district heating, and different types of electrical heating, can be identified using outside temperature measurements together with the data.  Data has been collected and analyzed from 20 customers over a timespan of eight months in 2022. Here, the mean voltage for every ten minutes (in each phase) and active/reactive power accumulated during the last fifteen minutes is used. The raw data is transformed using a tool developed by the authors in python and is thereafter analyzed using the library pandas. Initial results showed a clear correlation between voltage drop and active power import during three phase charging. In the future, we will study the underlying mechanism of this correlation for devising algorithms to develop and use it as a reliable and effective means to identify PEV’s charging.  Households with district heating had, as expected, a relatively even use of power consumption regardless of season or temperature. Electrically heated households used significantly more active power during lower temperature and cold months. The amount of imported reactive power greatly varies between customers, likely due to different technologies such as direct electrical heating and heating pumps. Future work should include knowledge of the utilized heating technologies to devise a method to identify these.

Idag står transportsektorn för cirka 30 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Elbilen ses som en hållbar lösning då den skulle minska utsläppen från Sveriges transportsektor. Hållbarhet handlar dock inte bara om koldioxidutsläpp. Syftet med projektet är därför att ge en kritisk bild av ett framtida elektrifierat samhälle med fokus på elbilen. Arbetet syftar också till att undersöka vad som krävs för att elektrifiera den svenska personbilsflottan och om detta skulle leda till ett mer hållbart samhälle. De metoder som använts är litteraturstudie, workshop och en modifierad version av två befintliga Backcasting-metoder. De huvudsakliga resultaten är att elektrifiering av personbilsflottan i Sverige, utan vidare åtgärder, leder till att koldioxidutsläppen minskar. Elbilen är också avgasfri vilket gör att även partiklar och skadliga ämnen från avgaserna minskar. Dock finns en risk att problem som giftutsläpp samt dåliga arbetsvillkor vid framtagning av råvaror till elbilsbatterier förvärras när efterfrågan på råvarorna ökar. För de problem och aspekter som inte blir bättre har redan ett antal åtgärder börjat vidtas för att göra personbilsflottan mer hållbar. Dock är det svårt att säga hur stor inverkan åtgärderna har på problemen och fler åtgärder behöver vidtas för att hela produktionskedjan ska bli hållbar. Slutsatsen som dras i arbetet är att elbilen i sig inte leder till ett hållbart samhälle men att om en kombination av fler åtgärder vidtas finns potential att elbilen kan bidra till ett mer hållbart samhälle. / Today, the transport sector accounts for approximately 30 % of Sweden's total CO2-emissions. The battery electric vehicle is seen as a sustainable solution as it would reduce emissions from Sweden’s transport sector. However, sustainability is not just about CO2-emissions. The aim of the project is therefore to give a critical picture of a future electrified society with focus on the battery electric vehicle. The work also aims to investigate what is required to electrify the Swedish passenger car fleet and whether this would lead to a more sustainable society. The methods used in the report are literature study, workshop and a modified version of two existing Backcasting methods. The main results are that electrification of the passenger car fleet in Sweden, without further action, leads to a reduction in CO2-emissions. The battery electric vehicle is also exhaust-free, which means that particles and harmful substances from the exhaust gases are also reduced. However, there is a risk that problems such as toxic emissions and poor working conditions in the production of raw materials for electric vehicle batteries will worsen as demand for raw materials increases.  For the problems and aspects that are not getting better, a number of measures have already begun to be taken to make the passenger car fleet more sustainable. However, it is difficult to say how much impact the measures have on the problems and more measures need to be taken to make the entire production chain sustainable. The conclusion drawn from the work is that the battery electric vehicle itself does not lead to a sustainable society, but if measures are taken, there is the potential that the battery electric vehicle can contribute to a more sustainable society.

Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

Den tekniska utvecklingen har gjort oss alltmer beroende av tillgången på el, inte minst när vi väljer att färdas med elbil eller elcykel. El kan med hänsyn till sina säregna egenskaper inte utan vidare kategoriseras som fast eller lös egendom. Mycket talar för att ett funktionalistiskt synsätt som ger vid handen att el, mer precist själva rätten att använda el, är lös egendom. Oavsett egendomsklassificeringen kostar elanvändning pengar. Den arbetstagare som använder sin arbetsgivares el för att ladda ett elfordon åsamkar således arbetsgivaren en kostnad. I relation till arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att vara lojal, vilket följer av den okodifierade men väl etablerade principen om lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska värna om arbetsgivarens namn, egendom och intressen och avhålla sig från sådant beteende som kan skada arbetsgivaren. I uppsatsen konstateras att det finns fler skäl som talar förän motatt det skulle utgöra ett lojalitetsbrott att ladda sitt elfordon på arbetsgivarens bekostnad. Den arbetstagare som begår ett lojalitetsbrott riskerar att bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig. Respektive sanktion kräver iakttagande av ett antal faktorer och sannolikheten att bli uppsagd eller avskedad på grund av att ha laddat sitt elfordon på jobbet är mycket låg, förutsatt att arbetsgivaren inte har reglerat frågan explicit. Sannolikheten att råka ut för sanktioner har visat sig vara låg även i Tyskland. Enligt tysk arbetsrättspraxis är den tyska motsvarigheten till avsked, “außerordentlicher Kündigung”, en oproportionerlig sanktion när arbetstagaren har laddat sitt elfordon på arbetsplatsen. I övrigt framkommer inga avsevärda skillnader mellan svensk och tysk rätt vad gäller arbetstagarens skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och arbetsgivarens sanktionsmöjligheter. Möjligtvis anas ett strängare synsätt i tysk rätt med avseende på “min och din” egendom. I Tyskland är det nämligen ett brott att använda någon annans eluttag med uppsåt att tillägna sig el. Om det uppstår en sak-eller personskada till följd av att arbetstagaren laddar ett elfordon på arbetsplatsen kommer sannolikt arbetsgivaren att få betala för skadan. Detta följer av det s.k. kallade principalansvaret, vilket förutsätter att laddningen kanan ses ha skett i tjänsten. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden samt vad arbetsgivaren erfarenhetsmässigt har att förutse anses så vara fallet. Som arbetsgivare är det möjligt att genom proaktiva åtgärder hantera många men inte alla risker som är förenade med att ha arbetstagare i sin tjänst. I uppsatsen framkommer att arbetsgivarens möjlighet att hantera de kostnader och skaderisker som arbetstagarens privata elanvänding är förenat med består i att utfärda ensidiga arbetsgivarregleringar i form av policies. Den arbetsgivare som vill specifikt reglera kostnaden har möjlighet att göra ett schablonmässigt avdrag på arbetstagarens lön.