<p>I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar. Skolkuratorn har i många skolor blivit en känd företeelse på skolan, och de ökar därmed kunskapen om vad en kurator har för arbetsuppgift.</p> / <p>In this study, we go through counselor's subjective view on the relationship between counselor and student, and how their work goes to. In this study, we have made use of qualitative method, where we have interviewed ten schools counselors, and their views on the relationship between them and students at the school. Counselor's responsibilities have become greater because their area has grown in the school, they must be able to see individuals from both family relationships but also from a cultural perspective, as they have great influence on teenagers. Counselor must also ensure that the various external requirements affecting the student, and therefore it becomes important for the counselor to update itself with new knowledge. The counselor uses many different methods of reaching out to students when in the study found that one of the counselor use books, another of the arts and a third of cooperative exercises. The counselor has been in many schools, become a well known phenomenon in the school, and therefore increases the understanding of what a counselor has for task assignment.</p>

<p>Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon. Rapportens frågeställning är vilka tankar kring och erfarenheter av motivationsarbete med understimulerade elever som pedagoger anser sig ha? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med fyra aktiva tidigarelärare på tre olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna hade olika erfarenheter och pedagogisk filosofi och arbetade på olika sätt med att motivera understimulerade elever till lust att lära. Detta trots att målet med motivationsarbetet hos samtliga pedagoger var detsamma.</p>

<p>Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet. Lärare i de olika årskurserna anser att de haft noggranna genomgångar av kriterierna med sina elever men elevernas beskrivningar av kriterierna säger något annat. Elevernas beskrivningar av kriterierna visar på en grov misstolkning av vad som är kriterier och vad som är förutsättningar. När lärare tillfrågas om de tror att deras elever kan beskriva kriterierna svarar samtliga Nej, de misstänker att eleverna lägger all vikt vid prestationer och närvaro.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid. Studiens resultat visar att erfarenhet och personlighet har en betydelse för lärarnas agerande och syn på hur de bör agera då en elev begår självmord. Ett självmord hos en elev följs, beroende av hur lärarna definierar relationen till eleven, av en personlig sorg hos lärarna. Vid en elevs suicid skapas hos de kvarvarande eleverna en hysteri kring och till viss del glorifiering av den döda eleven. Eleverna reagerar även med sorgereaktioner, spekulationer, och i viss mån ryktesspridning. Lärarna påtalar vikten av att ha kollegor omkring sig vid en elevs självmord och skolkuratorns betydelse i självmordsproblematiken.</p> / <p>The purpose of this essay is to describe teachers´experiences and feelings about suicidal behaviour among their students at school. Our study is based on four questions, touching upon the teachers´reactions to comitted suicides among their students and how they dealt with these reactions, the teachers´experiences of meeting the schoolmates of deceased, the teachers´ role in suicidal problem area and the cooperation of the teachers with other professional actors at school concerning suicidal behaviour among their students. The chapter about previous research gives an overview of the following subjects: the profession of teaching, the concept of suicide, suicide viewd from a historical perspective, from an international perspective, and methods of dealing with crisis-like events in school. A method based om qualitative interviews has been used in this study. Six teachers, working at the level of upper secondary school, and with experiences of suicides comitted among their students, have been interviewed. In analyzing the interviews we have used concepts from a crisis theory, system theory, theory of empathy, and thoughts about the teachers´ role when meeting students in griefe, as our analytical tools. The result indicate that personality and experience affect the teachers´acting and teir opinions about how a teacher should act in case of suicideal events among their students. A suicide among the students leads to individual grief for the teacher. The strength of the experiences and feelings of grief held by the teachers depend on how they define the relationship between teacher and student. When a student commits suicide, his/her schoolmates have a tendancy ta act and react with some hysteria. At the same time they tend to glorify, in some way or another, the dead student and the suicide. The schoolmates also react with grief and with speculations about the suicide. The importance of colleagues and of school counsellours when a suicide has occurred among the students at school, is emphasized by the teachers.</p>

<p>We live in an information society where we are constantly surrounded by the "written" language and therefore the demands on the individuals writing are very high. One of the issues in many schools has been how to motivate the students writing. This undergraduate thesis involves motivation and the purpose this project is to investigate how different teachers motivate their students writing. For this purpose four teachers working at the same school (grade 4-6) were interviewed. Many of the theories from the theoretical section have been used in order to understand and analyse the information gained from the teachers.</p><p>Earlier research indicates that lack of motivation blocks learning while other scientists claim that children are seeking creatures by nature and motivation is not necessary. When it comes to writing, research indicates that it is nearly always the teacher who decides what the students should write and how the text should bee. Lpo 94 advocates student influence since education should confirm the students’ demands and conditions.</p><p>Judging from the result of the teachers’ interviews one can claim factors as boring writing assignments, unclear instructions, lack of imagination, decreasing reading aloud and too much influence by computers as some of the reasons for lack of motivation concerning students’ writing. This study further indicates that although the teachers working at the same school different strategies are used for motivating students writing. Some of the teachers use pictures in order to expound on their students imagination. Others give a beginning of a text so that the students can build on it and complete the story. A constantly recurring pattern is that the teachers don’t allow their students to decide what to write about in order not to create too much confusion. Many teachers claim that lack of time is also a big problem.</p> / <p>Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade av</p><p>skriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor.</p><p>Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar.</p><p>Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva. Resultatet av min undersökning visar även att lärare på samma skola använder olika strategier för att motivera elevers skrivande, bl. a. använder man sig av bilder för att eleverna ska utveckla ett beskrivande tänkande. Genom att låta eleverna skriva på berättelser, där inledningen är klar, hoppas lärarna att eleverna kommer i gång snabbare. En återkommande mönster, är att lärarna inte låter sina elever bestämma skrivämne.</p>

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning. När det gäller elevers uppfattningar av åtgärd vid kränkning har vi funnit tre kategorier, vilka är åtgärd som tillsägning, åtgärd som delegering och åtgärd som ignorering. Slutsatser vi kommit fram till är att avgörande för hur kränkning en uppfattas av eleven är vem som utför den och kränkningens art. Noggrant utarbetade handlingsplaner är en förutsättning för att personal i skolan ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Tydliga vuxna som vistas ute bland eleverna skulle kunna minska antalet kränkningar.

A free choice reform of compulsory schools was established in Sweden in the early 1990s. This study is about how families have reasoned and acted in relation to this reform and how their children, as a result, are dispersed to schools. The study has been carried out in two distinctly different areas in one ofStockholm’s district councils – a middle-class suburb consisting of villas, and anotherarea made up of apartment houses with low income residents of mostly foreign backgrounds. Twenty-one families in different socio-economic positions were interviewed because they had either chosen a popular school or their child had remained in a school that was less favoured. The concepts, practical sense, habitus, capital and distribution, as used by the French sociologist Pierre Bourdieu, constitute the theoretical framework and support the analyses. Interview methods are also borrowed from Bourdieu. The interviews with families are compiled into chapters based on the families’practices, that is, to what schools their children are dispersed. Findings show that the families’ decisions about schools are not made along rationalchoice models, as assumed. Processes are complex and structural factors are of greatimportance. These factors together with the families’ resources decide how pupils are distributed to schools. Cultural, or informational capital are most significant. Habitus and practical sense decide how choices are made in the family. Families’ socioeconomic situation and the circumstances governing choices and decision making about schools vary regarding shortage and necessity on the one hand and the “luxury” of being ambivalent, on the other. These factors effect what schools the child ends up in. This may have significant implications for the child, since the quality of schools varies extensively. The system produces winners and losers, meaning that an equivalent educational system is difficult to maintain.

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna.

We live in an information society where we are constantly surrounded by the "written" language and therefore the demands on the individuals writing are very high. One of the issues in many schools has been how to motivate the students writing. This undergraduate thesis involves motivation and the purpose this project is to investigate how different teachers motivate their students writing. For this purpose four teachers working at the same school (grade 4-6) were interviewed. Many of the theories from the theoretical section have been used in order to understand and analyse the information gained from the teachers. Earlier research indicates that lack of motivation blocks learning while other scientists claim that children are seeking creatures by nature and motivation is not necessary. When it comes to writing, research indicates that it is nearly always the teacher who decides what the students should write and how the text should bee. Lpo 94 advocates student influence since education should confirm the students’ demands and conditions. Judging from the result of the teachers’ interviews one can claim factors as boring writing assignments, unclear instructions, lack of imagination, decreasing reading aloud and too much influence by computers as some of the reasons for lack of motivation concerning students’ writing. This study further indicates that although the teachers working at the same school different strategies are used for motivating students writing. Some of the teachers use pictures in order to expound on their students imagination. Others give a beginning of a text so that the students can build on it and complete the story. A constantly recurring pattern is that the teachers don’t allow their students to decide what to write about in order not to create too much confusion. Many teachers claim that lack of time is also a big problem. / Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade av skriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet. Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor. Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar. Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva. Resultatet av min undersökning visar även att lärare på samma skola använder olika strategier för att motivera elevers skrivande, bl. a. använder man sig av bilder för att eleverna ska utveckla ett beskrivande tänkande. Genom att låta eleverna skriva på berättelser, där inledningen är klar, hoppas lärarna att eleverna kommer i gång snabbare. En återkommande mönster, är att lärarna inte låter sina elever bestämma skrivämne.