Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande. Delaktigheten i de olika projekten är beroende på faktorer som engagemang och hur projektet påverkar informanternas vardag. Medborgarskapet i skolan är beroende av om man ser det som ett individuellt ansvar eller som en kollektiv process. Ses eleven som icke-kompetent lägger man bördan att ändra detta på individen. Människosynen är avgörande för om man ser medborgarskap som något som eleverna och ungdomarna har rätt till idag eller om det är något de ska ha möjlighet till i framtiden.

Elevinflytande ska enligt läroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas på olika sätt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen är att på Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jämföra elevers, lärares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebär i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbättra elevinflytandet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att använda mig av tidigare forskning på området. Undersökningen visar att det finns en avsevärd skillnad mellan hur lärare uppfattar och använder elevinflytande i undervisningen. Hinder för elevinflytande som uppmärksammas i uppsatsen är bland annat att både elever och lärare kan brista i sitt engagemang för elevinflytandefrågor. I uppsatsen framkommer erfarenheter av att vissa kategorier av lärare, språk- och matematiklärare, ofta ger eleverna mindre inflytande över undervisningen än andra ämneslärare. När det gäller att bestämma tidpunkter för examinationer beskrivs två olika och svårförenliga förfaringssätt, som ger olika fördelar för elevinflytandet. I det ena fallet är läraren flexibel med tidpunkter för examinationer och i det andra fallet bestäms examinationer lång tid i förväg. I uppsatsen konstateras att det inte finns någon riktig samsyn bland lärarna om vad elevinflytande bör innebära, och att detta inte heller diskuteras bland lärarna i någon nämnvärd utsträckning.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet.