Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer. Temat för år 2008 behandlar goda och hållbara förslag på miljösatsningar i de olika länderna. Genom ett utbyte av PM om de olika utvalda miljösatsningarna skall eleverna med hjälp av estetiska gestaltningarna visualisera de olika förslagen vid en internationell konferens i april 2008. Gruppens arbetsprocess och studien av den startade upp den 16 oktober 2007 och avslutades den 12 maj  2008. Med en kvalitativ metod bestående av observationer med fältanteckningar, dokumentationer i form av ljudinspelningar, foton och film har data samlats in under loppet av sju månader. Studien rapporteras i form av fallbeskrivningar. Studien vill belysa vilka betydelser informanterna ger sitt lärande i grupp och hur de ser på de visuella verktyg som används under processen. Elevperspektivet har framkommit genom ljud och bildelicitering vid en återkoppling där åtta ”case” (fallbeskrivningar) användes. Återkopplingen har konstruerats genom en urvalsprocess där fokus lagts på ett etnografiskt material som beskriver delar av processen ur ett tidsperspektiv. Av detta följer att den inte kan beskriva eller fånga hela den intakta processen. Informanterna valde gemensamt ut vad de ansåg som viktigt att ta del av utifrån det presenterade dokumentationsmaterialet. Elevperspektivet innehåller tankar om att inte ha fått något gjort överhuvudtaget, missnöje över material som refuserats, upplevelser av god kunskapsutveckling i nära samarbete med handledaren och tillfredsställelse över enkla pennskisser som haft betydelse för processens utveckling och kommunikation. Elevernas utsagor och reflektioner ger en inblick i vilka diskurser eleverna tar upp vad gäller lärandet i grupp och perifera visuella kulturer.

The goal of this work is to describe the domain of predicative possession in South Saami, a Finno-Ugric language spoken in Sweden and Norway. Data has been elicited from native speakers of South Saami, and the analysis has been carried out within a general functional-typological framework. In South Saami, four different predicative possessive constructions are used: (1) a habeo-verb construc­tion, (2a) a genitive possessive without copula, (2b) a genitive possessive with copula, and (3) a locational possessive. The latter is not described in the grammars. The have-possessive and the genitive possessives occur frequently and are used to encode all notions of possession. The use of the locational possessive is restricted to inanimate possessors. Distri­bution of the constructions varies among the speakers. Examples for the have-possessive construction present the greatest structural variation. The four possessive constructions are set within a typological context. / Denna studie beskriver predikativ possession i sydsamiska, ett finsk-ugriskt språk som talas i Sverige och Norge. Materialet till studien eliciterades från sex sydsamiska modersmålstalare. Analysen genomfördes inom en typologisk-funktionalistisk inriktning. Analysen visar att i sydsamiskan används fyra olika konstruktioner för att uttrycka predikativt ägande: (1) en habeo-verbkonstruktion, (2a) en genitivkonstruktion utan kopula, (2b) en genitivkonstruktion med kopula, och (3) en lokativkonstruktion. Den senare omnämns inte i de existerande gramma­tiska beskrivningarna, och konstruktionen är begränsad till inanimata ägare. Verbkonstruk­tionen och de båda genitiv­konstruktionerna före­kommer frekvent i materialet och används för alla possessiva relationer. Fördelningen av de olika konstruktionerna varierar hos talarna. Den största strukturella variationen återfinns i habeo-verbkonstruktionen. De fyra possessivkonstruktionerna sätts i uppsatsen in i en typologisk kontext.

Denna kandidatuppsats fokuserar på reception av hemlig dokumentation på djurfabriker. Genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt med hjälp av visuell elicitering lägger studien fokus vid hur visuella texter kodas av en avsändare och avkodas av en mottagare. Studien gräver in i betydelsen av aktivistisk kommunikation ur ett receptionsperspektiv genom att undersöka hur mottagaren tolkar djurrättsaktivistisk visuell kommunikation på sociala medier. Resultatet av fokusgruppstudien är att en mottagare avkodar djurrättsaktivistiska inlägg med visuellt dokumentärt material och text publicerade på Facebook-sidan Svensk djurindustri – baksidan, på ett förhandlat sätt när man tar hänsyn till hela innehållet i inläggen som består av visuellt material och text. Den upplevda subjektiviteten hos avsändaren gällande det visuella materialet i avsändarens kommunikation är en aspekt som spelar roll i mottagarens avkodning. Oavsett om receptionen visar sig att vara förhandlad, visas motstånd lättare hos intervjupersonerna om skulden läggs på mottagaren men om moraliserandet sker indirekt, verkar budskapet att tas emot av intervjupersonerna med större acceptans. Huvudsakligen upplever mottagarna att avsändaren har som motiv att försöka påverka mottagarens åsikt om djurindustrin genom information, moralisering, skuldbeläggning och genom att använda sig av chockerande visuellt material. / This bachelor's thesis focuses on the reception of secretly acquired documentation from factory farms. Through qualitative focus group interviews and with the help of visual elicitation, the study focuses on how visual texts are coded by a sender and decoded by a recipient. The study delves into the significance of activist communication from a reception perspective by examining how the recipient interprets visual communication published by animal rights activist on social media. The main results of the focus group study is that a recipient decodes animal rights activist posts which consists of visual texts published on Svensk djurindustri baksidan – Facebook page, in a negotiated way when the entire content of the posts consisting of visual material and text is taken into account. The perceived subjectivity of the sender regarding the visual material in the sender's communication is an aspect that plays a role in the recipient's decoding. Regardless of whether the reception turns out to be negotiated, resistance is more easily shown by the interviewees if the blame is placed on the recipient in the communication that takes place, but if moralizing takes place indirectly, the message seems to be received by the interviewees in a more accepting way. The recipients mainly feel that the sender has a motive to try to influence the recipient's opinion about the animal industry through informing, moralizing, blaming and by using shocking visual material and moral shock tactics.

A common way to examine children's language production is to analyze their narrative ability, which has been observed in several studies in various languages. The present study aims to analyze Swedish children's stories at microstructural level (grammatical and utterance level) and macrostructural level (discourse level) and examine how these results differ between two narrative elicitation methods. Furthermore, the study aims to investigate if the results from Swedish and English speaking children differ between these two elicitation methods. The present study involved 40 typically developing children aged 7;0–8;11 years with Swedish as their native language from southeastern Sweden. The two narrative elicitation methods used were personal narrative generation and fictional narrative retell. During personal narrative generation the participants were prompted to share their own experiences based on given themes with image support. In the fictional narrative retell participants were asked to retell the tale "Frog, Where are you?" (Mayer, 1969). The participants' two stories were transcribed in the program Systematic Analysis of Language Transcripts (SALT) and analyzed at micro- and macrostructural level. At the microstructural level the following measures were investigated: Total utterances (TU), Mean Length of Utterance in Words (MLU-w), Type Token Ratio (TTR), Percentage of Maze Words (PcMw), Overgeneralization Errors (EO) and Total Number of Words (TNW). For macrostructural analysis the Narrative Scoring Scheme (NSS) was used. At the microstructural level participants achieved higher MLU-w, TTR and PcMw in the fictional narrative retell than in personal narrative generation. TNW and MLU-w correlated with participants' age at fictional narrative retell. The participants generated higher values regarding TU and TNW in personal narrative generation. Analysis of the macrostructure showed that the majority of the participants achieved higher scores in fictional narrative retell than in personal narrative generation. The results regarding the macrostructural level of the fictional narrative retell correlated with the age of the participants. Similar trends between the elicitation methods appeared in the English-speaking participants.

Syftet med studien har varit att undersöka kvinnors upplevelse av otrygghet. Detta genom frågeställningar som berör otrygghetens uppkomst, kvinnornas emotioner och handlande i otrygga situationer. Ett hermeneutiskt och kvalitativt synsätt har använts med en abduktiv ansats. Tio kvinnliga studenter på Linköpings universitet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer och foto-elicitering. Analysstrategin som använts är tematisk analys, vilket lett till ett resultat med fyra teman - yttre faktorer, emotioner, handlade och rutiner. Alltifrån mörker och ensamhet till uppfostran och medier påverkar upplevelsen av otrygghet, visar resultatet. Emotioner som uppstår i otrygga situationer är exempelvis stress, rädsla och oro. Dessa kan sedan vara drivmedlet till att kvinnorna handlar på ett visst sätt, exempelvis går fortare. Vissa delar av handlandet är dessutom rutiner. Sist visar resultatet att kvinnors otrygghet reproduceras genom handlande, men även genom språk och medier. Genom en figur visas det hur otrygghet kan härledas och förstås. / The purpose of this study has been to examine women’s feeling of insecurity. It has been done through questions concerning the occurrence of insecurity, women’s emotions and acting in unsafe situations. A hermeneutic and qualitative approach has been used with an abductive approach. Ten female students from Linköping University have been interviewed through semistructured interviews and photo-elicitation. The analysis strategy used is thematic analysis, which has led to a result and a figure with four themes - external factors, emotions, actions and routines. Everything from darkness and loneliness to upbringing and media affect the experience of insecurity, the result shows. Emotions that arise in unsafe situations include stress, fear and anxiety. These can be the driving force for women to act in a certain way. Some parts of their actions are also routines. Finally, the results show that women's insecurity is reproduced through actions, but also through language and media.