Examensarbetet behandlar frågan om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelsens tillämpning var central i en omfattande diskurs på området efter att Skatterättsnämnden lämnat ett kritiserat förhandsbesked1 sommaren år 2022. Målet överklagades och har sedermera refererats i HFD 2023 ref. 11, där Högsta förvaltningsdomstolen ändrade utgången. Syftet med examensarbetet är att söka fastställa gällande rätt i form av när ett företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Arbetets andra syfte är att analysera vilken roll lagstiftningens ändamål fått i rättstillämpningen. Två frågeställningar används för att uppnå syftena: När bedriver ett fåmansföretag samma eller likartad verksamhet enligt 57 kap. 4 § IL och finns det några undantag? Vilken vikt har lagstiftningens ordalydelse och syfte givits vid tillämpningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. 4 § IL och hur förhåller det sig till legalitetsprincipen? Resultatet av den rättsdogmatiska undersökningen visar att ett företag bedriver samma eller likartad verksamhet när verksamhet förts över mellan två företag som har ett ägarsamband. Det är inte av relevans vilken typ av verksamhet företagen bedriver utan det är överföringen av exempelvis kapital eller affärskontakter som är avgörande. Utredningen visar också att ett nytt undantag numera kan anses finnas på området efter domen i HFD 2023 ref. 11. Målet kan innebära att ett nytt rekvisit för tillämpningen finns, att risk för inkomstomvandling måste föreligga. Huruvida avgörandet medför en större omfattning av fall-till-fall-tillämpning får dock framtiden utvisa. Sammanställningen av rättspraxis visar vidare att Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen i de flesta mål på området använt sig av ändamåltolkning. Därav diskuteras frågan om domstolens tolkning av bestämmelsen verkligen har objektivt stöd i lagtexten. Hänsyn till förarbetsuttalanden bidrar till förutsebarhet i rättstillämpningen, men den troligen självklara innebörden av samma eller likartad verksamhet har fått stå tillbaka. Frågan om objektivt stöd föreligger för rättstillämpningen på området kan därför inte besvaras slutgiltigt, utan vidare forskning krävs.

Situationen som idag råder i samhället gällande gängkriminaliteten och den låga åldern på många av brottsutövarna, har fått oss att fundera mycket kring vad för hjälp dessa barn och ungdomar egentligen får från samhället. HVB-verksamheter har framställts negativt i media och vi ville därmed få en insyn i hur det ser ut i praktiken, hur HVB-personalen själva ser på rådande situation och deras möjligheter att hjälpa barnen och ungdomarna. Vi har även nåtts av mycket information gällande hur lagstiftningen påverkar HVB-personalens handlingsutrymme i arbetet med denna målgrupp, och vi ville därmed även få en insyn i detta. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur HVB-personal upplever att de kan vårda, stötta och skydda placerade barn och unga med gängkriminalitetsproblematik med fokus på metoder, arbetssätt och lagstiftning. För att finna svar på studiens syfte och frågeställningar utfördes tre kvalitativa intervjuer på HVB-personal som arbetade på HVB med målgruppen barn och unga med kriminalitetsproblematik. Det insamlade empiriska materialet genomgick därefter en tematisk analys, där materialet delades in i olika teman utifrån bland annat studiens frågeställningar. Det empiriska materialet diskuterades sedan utifrån likheter, skillnader, bakgrund, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner. Resultatet visade att de olika HVB-verksamheterna använde olika typer av metoder och arbetssätt för att hjälpa de placerade barnen och ungdomarna. Alla beskrev tillit och relationsbyggande som en av de viktigaste faktorerna i arbetet med målgruppen. Däremot skiljdes deras syn på om arbetet borde ske utifrån evidensbaserade metoder eller inte, samt hur stor roll barnen och ungdomarnas självbestämmande bör ha. Samtliga ansåg att deras metoder och arbetssätt var framgångsrika att arbeta utifrån. De var enade om att nuvarande lagstiftning begränsar dem i sitt arbete med de placerade, att lagen inte är anpassad för hur samhället ser ut idag. Samtliga ansåg att det hade krävts mer befogenheter för att kunna uppnå önskvärda resultat, men de var inte helt enade om vilka befogenheter.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med läs- och skrivutveckling för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer där 12 legitimerade lärare från två olika kommuner deltog. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt med stöd av studiens teoretiska ramverk som bestod av: specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell och utvecklingsekologisk teori. Resultatet av studien visade att lärarnas arbete med att främja läs- och skrivutvecklingen kännetecknas av tydliggörande pedagogik och av vetenskapliga och beprövade arbetsformer, så som cirkelmodellen. Genom att arbeta på detta sätt kunde lärarna minska individuella anpassningar för elever där det fanns hinder i elevernas lärande. I resultatet framkom även att lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen för elever med ADHD- och/eller autismliknande problematik kännetecknas av relationsbyggande pedagogik där eleverna lär i det sociala samspelet med kamraterna. I studien uppmärksammades även att lärarnas pedagogiska arbete med elevernas läs- och skrivutveckling förespråkas av ett flexibelt stöd där elevernas behov tillgodoses med generella anpassningar. Med generella anpassningar syftar lärarna på ledning och stimulans som främjar läs- och skrivutvecklingen för eleverna. Relation och tydliggörande pedagogik tillsammans med generella anpassningar är de vanligaste arbetssätten för att eleverna ska lyckas.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om speciallärares och specialpedagogers uppfattningar om hur skolor uppmärksammar och stöttar elever som möter svårigheter i sin läsning på mellanstadiet. Utifrån The Simple View of Reading, görs en indelning av svårigheter i lässvårigheter, med utgångspunkt i avkodning, samt i läsförståelsesvårigheter, som förutom avkodning också behandlar delar kopplade till språkförståelsen. Forskningsfrågorna fokuserar på hur mellanstadieelever som möter svårigheter i sin läsning identifieras och vilka insatser som sätts in enligt speciallärare/ specialpedagoger. Studien undersöker även hur skolors syn på elevers svårigheter och de insatser som sätts in gällande läsning karaktäriseras ur specialpedagogiska perspektiv. Studien har en kvantitativ ansats med ringa inslag av kvalitativ karaktär, då studien använder sig av en tvärsnittsdesign med surveyundersökning, bestående av frågor med slutna och öppna svar. En webbaserad enkät med 65 frågor har använts som forskningsmetod. I studien har ett stratifierat målstyrt urval gjorts, och den webbaserade enkäten har sänts per e-post till 723 speciallärare och specialpedagoger på mellanstadier i Sverige. Svar erhölls från 81 respondenter vilket motsvarar en svarsfrekvens på 11,2%. Deduktiv analys av insamlade data har genomförts och resultaten har tolkats utifrån läsmodellen The Simple View of Reading och specialpedagogiska perspektiv. Studiens analys synliggör att elever i lässvårigheter oftast identifierats redan på lågstadiet, medan elever i läsförståelsesvårigheter lika ofta identifieras i screeningar i helklass på mellanstadiet som att de identifierats på lågstadiet. Den insats, enligt respondenterna, som i störst utsträckning sätts in för elever i lässvårigheter är lästräning, medan den för elever i läsförståelsesvårigheter är diskussioner kring det lästa. Elever i lässvårigheter får i högst grad stöd med material av speciallärare/specialpedagoger, medan den mest omfattande insatsen för elever i läsförståelsesvårigheter ges i klass när tillfälle ges. Insatser ges oftast enskilt för elever i lässvårigheter och i mindre grupp (2-4 elever) för elever i läsförståelsesvårigheter. Enligt respondenterna är skolors syn oftast att svårigheter elever möter i sin läsning beror på individuella brister hos eleverna.  Respondenternas svar lyfte därmed bristperspektivet som den huvudsakliga orsaken till elevernas svårigheter, men i resultaten kan även dilemmaperspektivet skönjas, eftersom insatser i skolan behöver varieras utifrån elevernas svårigheter och ges på olika sätt. Ibland kan stödet ges i klassrummet, men ibland behöver det ges enskilt utanför klassen.

This item contains the agenda, minutes, and attachments for the Faculty Senate meeting on this date. There may be additional materials from the meeting available at the Faculty Center.

Bakgrund: Sjukfrånvaro har länge varit ett centralt och politiskt samhällsproblem i Sverige. En orsakande faktor för medarbetarnas ohälsa är stress och psykiska påfrestningar, vilket bland annat kan påverkas av ledarskap. Det finns olika ledarstilar som chefer kan tillämpa, vilka har olika påverkan på medarbetarnas hälsa. Dessa är transformativ och transaktionell ledarstil samt demokratisk eller relationsorienterad ledarstil och auktoritär eller uppgiftsorienterad ledarstil. Fördelaktigt för de anställdas hälsa är ledarskap som tillämpar Kaizen som arbetsmetod vilket förklaras som att verksamheten kontinuerligt ska förändras till det bättre. Således visar tidigare forskning att ledarskapet kan ha betydelse för medarbetarnas psykosociala hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera skillnaden mellan chefers ledarskap på avdelningar med hög respektive låg sjukfrånvaro. För att besvara syftet utgår studien från teorier om ledarstilar och arbetsmetoden Kaizen. Metod: För att besvara studiens syfte har både chefers och medarbetares perspektiv på problemet tagits tillvara på i undersökningen genom en kvalitativ och kvantitativ studie med en iterativ växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. En komparativ metod har genomförts då två jämförbara avdelningar, med hög respektive låg sjukfrånvaro, har studerats. Slutsats: Studiens resultat är att chefers ledarskap skiljer sig utifrån vilka ledarstilar som tillämpas samt i vilken grad chefer arbetar enligt Kaizen. Chefer som har olika ledarskap har även medarbetare med olika sjukfrånvaro, således kan chefers ledarskap ha betydelse för medarbetarnas sjukfrånvaro. / Background: Sickness absence have long been a central and political societal problem in Sweden. One factor that has caused employee’s ill health is job strain and psychic stress which may be influenced by leadership. There are different leadership styles that managers can apply which have different effects on employee health. These are transformative and transactional leadership styles as well as democratic or relationship-oriented leadership styles and authoritarian or task-oriented leadership styles. Advantageously for employee health is leaders who apply Kaizen as a working method. Kaizen can be described as continuous improvements. Thus, leadership is significant for employees' psychosocial health in the workplace. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the difference between managers' leadership in departments with high and low sick leave. To answer the purpose, the study is based on theories of leadership styles and the Kaizen method. Method: To answer the purpose of this study, both managers and employees have given their perspective to the problem. They have participated in the survey through a qualitative and quantitative study with an iterative interaction between deductive and inductive approach. The study has been carried out using a comparative method by studying two comparable departments with reported high or low sickness absence.   Conclusion: The result of this study is that the leadership differs according to the leadership styles applied and to what extent managers work according to Kaizen. Managers with different leadership also have employees with different sickness absence. Thus, manager’s leadership can be important for employees' sickness absence.

The aim of this study was to examine how staff at homes for care or residence (HVB-homes) work towards helping unaccompanied children to become self-sufficient. The study is based on a qualitative approach and we have done eight semi-structured interviews with staff from different HVB-homes. The study shows how staff in different HVB-homes uses different strategies to create opportunities for the children to integrate into Swedish society as well as the conditions that are necessary for the children to cope on their own. Our results have shown that routines help the unaccompanied children to manage their time efficiently and maintain a functional life with school, health and extra-curricular activities. By executing different tasks on their own such as cooking or doing their own laundry, the children learn to manage on their own. Staff shows the unaccompanied children how Swedish society works as well as the values and norms that exist to aid them in getting accustomed to their new environment. The staff motivates the children to go to school in order for them to acknowledge the beneficial aspects of education and to help develop their language. Trust, security and healthy relations have shown to be a prerequisite to maintain a functional relationship between the unaccompanied children and staff at the HVB-homes. Creating a network for the children by having them join different associations and extra-curricular activities such as soccer has also come to help the children integrate into Swedish society.

No description available.

<p> </p><p>Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.</p><p> </p><p>Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.</p><p> </p><p>De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.</p><p> </p><p>Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.</p><p> </p><p>Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad. </p><p> </p><p>De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. </p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market. <strong></strong></p><p> </p><p>Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.</p><p> </p><p>Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.</p><p> </p><p>The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.</p><p> </p><p>The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.</p><p> </p><p>We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.</p><p> </p><p>Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.</p><p> </p><p>The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.</p><p> </p>

Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap. innehåller bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar. Syftet med denna framställning är att utreda 3:12-reglerna. Framställningen inriktas särskilt på att analysera och tolka begreppet samma eller likartad verksamhet, som återfinns i 57 kap. 4 § 1 st. 1 p. IL, i förhållande till 3:12-reglernas syfte. 3:12-reglerna har under årens lopp utretts och debatterats. Både den så kallade 3:12 utredningen och rapporten reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet har konstaterat att särskilda regler behövs för att förhindra att förvärvsinkomst omvandlas. Andra anser att reglerna är för hårda eller att reglerna helt enkelt borde slopas. 3:12-reglerna får dock anses nödvändiga för att förhindra att förvärvsinkomst omvandlas. Under beskattningsåret 2006 genomfördes ett antal lättnader i regelverket. I samband med detta togs även den så kallade klyvningsregeln bort. Klyvningsregeln kom dock snart att återinföras, för att gälla fram till 2009 i avvaktan på en ny 3:12-utredning. Vad som sker efter årsskiftet med klyvningsregeln är oklart och förutsebarheten är, som den många gånger varit när det kommer till 3:12-reglerna, obefintlig. Valet att återinföra klyvningsregeln får dock anses vara olyckligt. Att ta upp utdelning till beskattning annorlunda i jämförelse med kapitalvinst på avyttringar är emot likformighetsprincipen. Lagstiftaren borde istället avvaktat en ny utredning. Vid bedömningen huruvida en andel är att anse som kvalificerad kan begreppet samma eller likartad verksamhet, som återfinns i 57 kap. 4 § 1 st. 1 p. IL, få en betydande roll. Regeringsrätten har i ett fåtal fall tolkat begreppet. Rättsläget är dock osäkert angående dess tolkning. Ett kringgående har uppmärksammats avseende dess tillämplighet. Sedan en lagändring som genomfördes år 1995 anses bestämmelsen inte vara tillämplig på det överlåtande företaget vid flytt av verksamhet. Skatterättsnämnden har i början på året avgjort ett flertalet förhandsbesked avseende tolkningen av begreppet. Skatterättsnämnden har ansett att bestämmelsen är tillämplig både på det överlåtande som det förvärvande företaget vid flytt av verksamhet. Förhandsbeskeden hade dock skiljaktiga. I förhandsbeskeden har vidare frågan ställts huruvida bestämmelsen även gäller då ett företag uppdelas på flera företag. I enlighet med 3:12-reglernas syfte bör begreppet samma eller likartad verksamhet vara tillämpligt på både flytt av verksamhet och andra företagsuppdelningar mellan den skattskyldige eller närstående.