Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.

Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat och samtidigt ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ledare och organisation. För att balansera upp välmående och samtidigt sträva efter resultat krävs det en förståelse hos spelarna över de besluts som tas.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt. Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.

Denna studie undersöker vilka motivationella utmaningar chefer upplever i det dagliga arbetet med personalgruppen inom Hem för vård eller boende (HVB) samt chefens roll i att motivera personalgruppen i arbetet med att uppnå verksamhetens mål. Studien är kvalitativ och datainsamlingen har gjorts genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Informanterna bestod av fem personer på ledningsnivå inom olika HVB verksamheter, vars titlar var verksamhetschef, enhetschef och föreståndare. Analysen har gjorts genom tematisk analys och baseras på målvägsteorin (path-goal theory) samt begreppen motivation och ledarskap. Huvudteman som identifierades vid analysarbetet var kommunikation och personalkompetens och resultatet visar på utmaningar som otydlighet kring arbetsuppgifter och mål samt för högt satta mål, vilket kan resultera i minskad motivation i det dagliga arbetet. Studien visar på att det är chefens uppgift att skapa en god arbetsmiljö och struktur i verksamheten, vilket möjliggör en samsyn inom personalgruppen. Chefens motivationsstrategier handlar bland annat om att tydliggöra mål och uppdrag, skapa forum för öppen dialog, ge feedback och stöttning samt att erbjuda utbildning för att möjliggöra personalutveckling. Slutsatser som går att dra av denna studie är att det är viktigt att hitta en balans inom ledarskapet gällande att ge direktiv kring arbetsuppgifter men samtidigt ge personalgruppen handlingsutrymme i beslutfattandet. Personalens delaktighet i upprättandet av genomförandeplanen är viktig för att de ska känna tillfredsställelse när målen uppnås. Detta för att motivationen höjs när de upplever att deras arbete har betydelse för klienterna, vilket ökar chansen att behandlingen resulterar i att dessa integreras i samhälleliga gemenskaper, vilket är ett av socialpedagogikens mål.

Bakgrund: Down Syndrom (DS) är den kromosomavvikelsen som är vanligast i Sverige. Kännetecken ses vid födseln. Barn med DS löper stor risk att få somatiska problem. Screening används för att undersöka kromosomavvikelser hos fostret och kan skapa etiska dilemman mellan vårdpersonal och föräldrar. Sjuksköterskan arbetssätt var holistiskt, det hjälper föräldrarna att få en fungerande framtid.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har Down Syndrom. Metod: En beskrivande litteraturstudie, där de bibliografiska databaserna PubMed och Cinahl användes för att hitta artiklar. 11 artiklar inkluderades i litteraturstudien. Fem teman identifierades: (1) Ändrade livssituationer utifrån barnens specifika omsorgsbehov, (2) Föräldrars utveckling och påverkan, (3) Känslor gällande barnets framtid, (4) Social acceptans, (5) Kontakt med hälso- och sjukvården. Huvudresultat: Resultatet påvisade föräldrarnas ändrade livssituationer utifrån barnet med DS omsorgsbehov. Utmaningarna föräldrar ställdes inför visade en personlig utveckling och påverkan på livssituationen. Resultatet visade en oro inför barnets framtid och vuxenliv. Föräldrarnas erfarenheter av social acceptans gentemot barn med DS var varierande likväl erfarenheterna av kontakten med hälso-och sjukvården utifrån barnets diagnos. Slutsats: Liknande oroskänslor kring framtiden för barnen med DS är genomgående i studierna. Problemet är bristen på kunskap och forskning i sjukvården gällande diagnosen DS och påverkan på familjen. Bristfällig information och stöd ökade föräldrarnas stress. Det krävs fortsatt forskning kring ämnet DS och hur en sjuksköterska ska bemöta föräldrar vid olika möten. Genom god kunskap inom ämnet kan en sjuksköterska hjälpa familjer att leva sitt liv så normalt som möjligt / Background: Down syndrome (DS) is the most common chromosome disorder in Sweden. Characteristics is seen at birth. Children with DS have increased risk to develop somatic problems. Screening is used to examine chromosomal abnormalities in the fetus and this can cause ethical dilemmas between healthcare personnel and parents. Nurses work with a holistically approach, it helps parents to have a functional future. Purpose:  The purpose of this study was to describe parents' lived experience of living with a child that has the diagnosis Down syndrome. Method: A descriptive literature review with a thematic design. The bibliographic databases PubMed and Cinahl were used to find articles. 11 articles were included in the study. Five themes were identified: (1) Changed life situations on the child's specific need of care, (2) Parents’ growth and impact, (3) Emotions regarding the child's future, (4) Social acceptance, (5) Contact with healthcare services. Main result: The studies show that parents have had to change their life situations due to the child's caring need. The challenges that parents are faced with showed a personal growth and affected them on a personal level. The result showed a concern for the children's future and adulthood. Parents experiences regarding social acceptance and the contact with healthcare against children with DS was varied. Conclusion: Similar concerns regarding the future for the children with DS is consistently seen all through the studies. The problem is the lack of knowledge and research within the healthcare system regarding DS and the effects it has on the family. Lackluster information and support. Inadequate information and support increased the parents stress levels. Further research regarding DS and how the nurse should treat parents in encounters with them is important. A nurse can through good knowledge help families live their lives as normal as possible.

SammanfattningAtt vissa unga varken arbetar eller studerar (UVAS) kan vara problematiskt ur olika aspekter. Till exempel ur ett samhällsperspektiv, att personen inte kan försörja sig själv och bidra till samhället. Olika professioner arbetar med arbetsmarknadsinsatser för att sysselsätta och stödja UVAS. En del personer inom denna grupp är svåra att lokalisera och komma i kontakt med, en effektiv metod för att nå ut till dem är uppsökande arbete. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur det uppsökande arbetetser ut inom ramen för studie- och yrkesvägledarens (SYV) arbetsuppgifter i arbetet med unga i åldern 16–29 år som varken arbetar eller studerar. Resultatet från denna studie bygger på åtta stycken intervjuer med sju stycken SYV och en socionom, alla arbetar med UVAS i sin yrkesroll. Som analysverktyg för empirin användes Careershipteorin och dess centrala begrepp: handlingshorisont, brytpunkter, fält, socialt och kulturellt kapital. Resultatet visade på att UVAS är en heterogen grupp med olika förutsättningar, dock förenas många i att de har få personliga resurser. Utifråndetta är en av SYV´s främsta arbetsuppgifter att vidga målgruppens handlingshorisont genom kunskapshöjande insatser. Vidare framkom det att samverkan och uppsökande arbete är två viktiga arbetssätt för att lokalisera personer som är UVAS. Resultatet visade även på en del utmaningar i arbetet med UVAS, en strukturell utmaning är problematiken kring att inte kunna erbjuda insatser i närtid för att bibehålla motivationen hos en person som var redo att göra en förändring. Resultaten från denna studie kan bidra till att se studie- och yrkesvägledarrollen ur ett vidare perspektiv utifrånatt uppsökande arbete vanligtvis inte är en arbetsuppgift för SYV.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera faktorer och mönster som finns i arbetet med Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) i de nordiska länderna för att öka förståelsen och bredda kunskapen om vad som förbättrar de ungas livssituation samt vad som kan bidra till att de återgår till studier eller arbete. Metod: Vi har genomfört en scopingstudie innehållande 12 artiklar och två rapporter från nordiska länderna. Kodning och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. De teorier som har använts för att tolka resultatet är George Herbert Meads teori om jaget, Michael Lipskys teori om handlingsutrymme och Aaron Antonovskys teori om KASAM. Resultat: Fynden från studien visar att relationen har en viktig betydelse för arbetet med Uvas. Både relationen mellan dem och den professionella men även relationen med andra Uvas. Andra viktiga faktorer som lyfts fram är individanpassad plan, kartläggning, samverkan och den professionellas förmåga att visa omtanke, tillit och tilltro till den unge.

During the two academic years 2014 and 2015 a great number of newly arrived pupils entered Swedish schools as a result of fleeing war and conflict in different parts of east Africa and the Middle East. Many of these pupils had no former or an interrupted schooling at the time of their arrival in Sweden. The aim of this study is to investigate and gain knowledge about a group of teachers’ understanding and teaching of newly arrived pupils with no former or an interrupted schooling at the language introduction (språkintroduktionen) in upper secondary school.    This study has been influenced by an ethnographic approach, and draws data mainly from semi-structured interviews, but also from participant observations and informal interviewing.    The study shows that the group of teachers investigated are prone to focusing on the shortcomings of newly arrived pupils with no former or an interrupted schooling in their comparison with the typical “Swedish” upper secondary pupil. Furthermore, the study also shows that these teachers are left to their own devices when it comes to organizing their teaching and finding suitable teaching methods and materials for this group of pupils. In addition to this, the study finds that because of the way the municipality and the school itself organize the teaching of newly arrived pupils, the pupils with no former or an interrupted schooling are left with what the teachers perceive as feelings of isolation and segregation from both their peers with non-interrupted schooling, and the Swedish upper secondary pupils in the same municipality. This results in what the teachers understand as a loss of motivation to study and a sense of being inadequate as a pupil. Lastly, the study finds that there is a real risk for these teachers of reproducing the new underclass since pupils with no former or an interrupted schooling cannot escape the confines that the teachers and the school system subject them to.

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser är ett område där människor har delade åsikter kring. Är det en effektiv eller ineffektiv metod att använda? Hur används den inom svensk politik och ställs det högre krav på dessa analyser inom miljöpolitik över andra politikområden? Vilket scenario gynnar miljö- och klimatarbetet? I undersökningen har fyra metoder använts, bland annat genomfördes en dokumentanalys där kommittédirektiv från regeringen granskades, det kartlades om det gick att se några systematiska skillnader mellan de olika departementen; Social, Miljö, Finans, Infrastruktur och Kultur. I kommittédirektiven noterades olika nyckelord som räknades för att sedan divideras med antalet undersökta direktiv. Resultatet presenteras i tabellform där slutsatsen blev att det inte går att se att det inom miljöpolitiken jämfört med andra områden skulle ställas vare sig högre eller lägre krav i kommittédirektiven på att utföra samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Vidare utfördes sex intervjuer med personer som anses vara av relevans för ämnet. Till exempel personer som arbetar med dessa saker i sitt yrke, politiker eller personer som varit aktiva i relevanta intresseorganisationer. En enkätstudie genomfördes där målet var att få svar från så många personer som möjligt inom departementen som har varit delaktiga med arbetet kring kommittédirektiv. Totalt svarade 10 personer från Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Infrastrukturdepartementet, Miljödepartementet och Finansdepartementet. Syftet med enkätstudien var att ta reda på grundläggande ställningstaganden hos departementen. Resultaten från enkätstudien visar att det är stora delade uppfattningar om de flesta saker, enkätundersökningen är dessutom för liten för att dra några statistiskt säkerställda ställningstaganden kopplade till varje departement. En litteraturstudie har också genomförts i form av en kritisk litteraturstudie där vi har analyserat rapporter och andra litterära verk som kan hävdas ha relevans för vårt arbete. Litteraturen har valts ut bland annat genom samråd med projektets handledare men också genom egen undersökning. Från alla undersökningar har speciellt vissa budskap varit en genomgående faktor. Dels att det finns naturliga förklaringar till varför det kan skilja sig i kraven i kommittédirektiven mellan olika departement. Den generella uppfattningen var även att samhällsekonomiska konsekvensanalyser är ett bra verktyg som hjälper till att leda fram till bättre beslut. Problem som nämndes bland flera var att terminologin är för svag och otydlig i Sverige, samma begrepp kan betyda olika saker mellan olika aktörer, kompetensen anses även vara för låg inom kommittéerna. / Regulatory impact analysis is a subject that divides people. Is it an effective or ineffective method to utilise? How is it used in Swedish politics and are higher demands placed on such analysis in environmental policy compared to other policy areas? Which scenario benefits the environment and climate work? There are many unanswered questions and this report aims to answer some of them. The methods that were used are mainly four, a document analysis where committee directives were examined from the swedish government and where we tried to map whether we can see any systematic differences between the various ministries of social, environment, finance, infrastructure and culture. A survey study was made with the aim of finding out basic positions on the subject. The survey was sent to all the ministries previously mentioned. The third method is interviews, the interviewees can all be considered relevant to the subject in one way or another. For example, people who work with this as their profession, politicians or people who have been active in relevant interest groups. A literature study has also been made in the form of a critical literature review where we have analyzed reports and other literary works that can be argued to have relevance to the work. The literature has been selected, among other things, through consultation with our supervisor, but also through our own research. The conclusion is that there is a relatively homogeneous picture of how regulatory impact analysis should be viewed. The general opinion is that it is a good tool that helps to produce decision material. The general criticism is that the terminology is too weak and that there is generally a lack of competence among the committees.