I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.

No description available.

Historiskt har samhällsfastigheter alltid ägts av offentlig sektor men på senare tid har intresset för utomstående investeringar från externa fastighetsbolag ökat och idag är ägandet av samhällsfastigheter avsevärt mer diversifierat. Valet att äga eller hyra samhällsfastigheter är således en debatterad och aktuell frågeställning i svenska kommuner. Kommuner kan välja strategisk styrning att antingen äga eller hyra samhällsfastigheter, eller en kombination av dessa. Till den strategiska inriktningen använder kommuner en operativ styrning för att hantera sitt fastighetsbestånd – där de väljer styrning på övergripande eller objektsnivå. Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur den strategiska styrningen kan påverka den operativa styrningen. Studien utgår från en teoretisk referensram bestående av institutionell och situationsbaserad teori samt tidigare forskning. Utifrån strategisk och operativ styrning har även en teoretisk modell med förväntningar utvecklats vilket utgör en bas i studiens empiri och analys. För att uppnå syftet utförs en flerfallstudie på relationen mellan strategisk och operativ styrning på tio svenska kommuner genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kommunerna valdes för att överensstämma med den teoretiska modellen. Empirin för studien visar att den teoretiska modellen med tillhörande förväntningar till övervägande del kunde stärkas. Studien kom fram till slutsatsen att kommuner väljer strategisk styrning baserat på ekonomiska faktorer samt om de ser sig förmå att hantera ett fastighetsbestånd på egen hand eller om en extern part är bättre lämpad. Detta betyder att studien har visat att kommuner vid val av strategisk styrning överväger om det ska föreligga ett oberoende eller beroende till externa parter. Vid ägande av samhällsfastigheter används operativ styrning på både övergripande och objektsnivå, medan vid hyrande av samhällsfastigheter används endast objektsnivå.

This thesis aims to explore property developer’s view of the choice between rebuilding (converting) commercial properties into housing or to demolish existing buildings in order to make way for new construction. This means, among other things, to examine which types of economical, legal and technical problems that may occur when converting a building. Also to find possible reasons why conversion is not used as a method by more property developers to create housing. To analyze conversions from an additional perspective, an examination of how people that lives in converted buildings experiences their homes was made. A comparison of operation and maintenance costs between converted buildings and housing in general was carried through. The thesis is based on a qualitative study which has involved interviews targeting real estate developers and residents in converted buildings. This method was the chosen as the primary technique to gather information. A conclusion that converted office buildings can be suitable for housing has been done, another conclusion is that it is not possible to suppose that a converted building would be less efficient from a cost perspective. This based on the result from the comparison of operating and maintenance costs. Since conversions, in general, take shorter time than new construction is it interesting to discuss if conversions could be a tool for solving the shortage of housing in Stockholm. However, the fact that argues against this is that it is difficult to build the large amount of volume that is needed with conversion as method. The thesis presents as a final point, obstacles to conversions and the decision process when real estate developers make the decision of which method to use. / Detta examensarbete syftar till att undersöka fastighetsutvecklares syn på valet mellan att bygga om (konvertera) kommersiella fastigheter till bostäder eller att riva befintliga fastigheter för att göra plats åt nyproduktion. Detta innefattar bland annat att undersöka vilken typ av problematik som kan uppstå vid konvertering ur tre perspektiv, ekonomiskt, juridiskt och tekniskt, samt vad det är som gör att inte fler företag arbetar med konvertering. För att analysera konverteringar ytterligare genomfördes en undersökning kring hur boende i konverteringar upplever sina bostäder samt hur konverterade byggnader fungerar i relation till bostäder generellt ur ett drift- och underhållskostnadsperspektiv. Examensarbetet är baserat på en kvalitativstudie där intervjuer riktade mot fastighetsutvecklare och boende i konverterade byggnader valdes som den främsta metoden för att samla underlag. Slutsatser om att konverterade kontorsbyggnader eller kontorsliknande byggnader lämpar sig som bostäder har kunnat dras. Utifrån resultatet från kostandsstudien går det inte att säga att konverterade fastigheter skulle ha högre drift- och underhållskostnader än bostäder generellt. Det är även intressant att föra diskussionen kring huruvida konvertering av byggnader kan påverka bostadsbristen i Stockholm då genomförandet av konverteringar i genomsnitt tar kortare tid än nyproduktion. Det som dock talar mot detta är att det är svårt att skapa volym med konvertering som metod vilket är det som behövs när många nya bostäder ska skapas. Examensarbetet lyfter slutligen fram hinder för konverteringar samt påvisar hur olika fastighetsutvecklares beslutsprocesser ser ut vid val av tillgånggångssätt

Syftet med studien var att analysera pedagogers utsagor om våldslek och synliggöra normer om lek i förskolan. Våldslek i denna studie innebär lek med våldsamma inslag som kan finnas i olika typer av lek. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer, där åtta respondenter från Mellansverige deltog. Studien visade att pedagogerna uppfattar att våldslek framkommer främst bland pojkar i form av att jämföra styrkor och mäta sig med varandra, och att detta kan bero på en social konstruktion gällande hur pojkar anses vara. Vissa pedagoger uppfattade även,vid närmare eftertanke, att även flickor kan vara delaktiga i våldslek, men i en annan form. Studien visade också att pedagogerna generellt avråder från våldslekar som anses vara icke-god lek och en av anledningarna har med deras egna känslor och tankar om vad som är rätt och fel att göra. En annan orsak till att de avråder är för att de upplevde att lekarna kunde gå överstyr och att barnen därmed for illa. Pedagogerna anser till stor del att populärkulturen ger upphov till våldslekar men spekulerar även i att det kan finnas en biologisk orsak. De anser även att det är viktigt att barnen ska leka det de är intresserade av men uppmuntrar till att leka lekar där barnen lär sig att bli goda samhällsmedlemmar. Pedagogerna vill styra leken inom normen för den goda leken i syfte att fostra barnen till att bli goda samhällsmedlemmar och avstyra lekar från icke-god lek. I strävan mot denna framtidsvision gör pedagoger val i form av att antingen utveckla och stöttar barns intressen av våldslek eller att avråda eller förbjuda våldslek i förskolan. Pedagogerna kan potentiellt hamna i ett dilemma när de är skyldiga att följa läroplanens mål om att fostra barnen till goda samhällsmedlemmar, samtidigt som de ska ta hänsyn till och stötta alla barns intressen för att ge dem lika rättigheter och möjligheter i förskolans verksamhet. Slutsatsen av studien är att pedagoger behöver kritiskt granska sina normer och värderingar gällande normer om lek. En kompetensutveckling i att kunna stötta barnens våldslekar i enlighet med vad vetenskapen säger, anser vi precis som tidigare forskning, kan komma att vara nödvändig. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Bakgrund: Inom slutenvården är konfusion den vanligaste komplikationen hos patienter som är 65 år eller äldre. Denna grupp individer utgör majoriteten av besöken på landets akutvårdsavdelningar och en ökning av antalet och andelen äldre väntas framöver. Konfusion är akut hjärnsvikt och innebär ett oerhört lidande för den äldre patienten som hade kunnat förhindras eller lindras med kunskap och vedertagen vårdrutin.  Syfte: Syftet med studien är att, i slutenvården, beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta äldre patienter med konfusion, eller ökad risk för konfusion; för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors resonemang vid omhändertagandet av denna patientgrupp. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv syntes av kvalitativa data. Resultat: Analysen av 12 kvalitativa artiklar resulterade i tre teman med underkategorier; Tema 1 – Rutiner och Kompetens, Tema 2 - Hinder och Möjligheter samt Tema 3 - Betydelsen av resurser. Studien visar att sjuksköterskor har olika erfarenheter och upplevelser kring konfusion, de flesta sjuksköterskorna upplevde sig ha bristfälliga kunskaper kring tillståndet och användning av skattningsverktyg. Tidsbrist, hög arbetsbelastning och brist på resurser uppgavs som vanliga orsaker till att konfusion inte prioriteras och icke-farmakologiska åtgärder inte genomförs. Tillgång till stöd från specialistteam var mycket uppskattat men det kunde dock vara svårt att få till sådant stöd.  Slutsats: Några slutsatser utifrån studiens resultat är att mer utbildning kring konfusion och användning av skattningsverktyg behövs, kunskapen behöver implementeras på vårdavdelningarna och stöd från specialistteam hade varit att föredra tidigt i skedet. / Background: In inpatient care, delirium is the most common complication in patients aged 65 years or older. This group individuals makes up the majority of visits to the country’s emergency departments and an increase in the number and proportion of the elderly is expected in the future. Delirium is acute brain failure and involves an enormous suffering for the elderly patient who could have been prevented or relieved with knowledge and accepted care routine.  Aims: The purpose of the study is to, in inpatient care, describe nurses’ experiences of caring for and treating elderly patients with delirium, or increased risk of delirium; to gain an increased understanding of nurses’ reasoning in the care of this patient group.  Method: A systematic literature review with inductive synthesis of qualitative data. Results: The analysis of 12 qualitative articles resulted in three themes with subcategories; Theme 1 - Routines and Competence, Theme 2 – Obstacles and Opportunities and Theme 3 - The meaning of resources. This study shows that nurses have different experiences about delirium, most nurses felt that they had insufficient knowledge about the condition and the use of estimation tools. Lack of time, high workload and lack of resources were stated as common reasons why delirium is not prioritized and non-pharmacological measures are not implemented. Access to support from a specialist team was much appreciated, but it could be difficult to get such support. Conclusion: Some conclusions based on the results of this study are that more training on delirium and the use of estimation tools is needed, the knowledge needs to be implemented in the care departments and support from specialist teams would have been preferable early in the stage.

Studiens syfte är att undersöka vilken värdeförändring som sker för det avknoppade bolaget på kort och lång sikt under tidsperioden 1996–2018 på den svenska marknaden. Avknoppning inträffar när ett moderbolag delar ut innehavet av aktier i ett dotterbolag till aktieägarna. Avknoppning kan antingen vara fokuserad eller icke fokuserad. Fokuserad avknoppning innebär att moderbolaget knoppar av till ett nytt bolag inom samma bransch och icke fokuserad avknoppning innebär avknoppningen sker till annan bransch än moderbolaget. Anledning till att genomföra en avknoppning är att öka aktievärdet för bolagets aktieägare. Bolagen i studien har genomfört minst en fokuserad eller icke fokuserad avknoppning efter införandet av Lex Asea på den svenska marknaden. Lex Asea är ett regelverk som möjliggör utdelning av aktier från moderbolaget till aktieägarna utan att påverka beskattningen för aktieägarna. Enligt tidigare studier är avknoppning förenat med överavkastning. Problematiken uppstår i att tidigare studier har studerat olika förklarande variabler till övereller underavkastning på andra börsmarknader. Resultat av detta vill vi i vår studie studera om förklarande variablerna relativ storlek och Return On Asset påverkar över- eller underavkastningen för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Över- eller underavkastning på kort sikt studeras med Cumulative Abnormal Return (CAR) på 1, 2, 3, 4 och 5 dagars sikt. Över- eller underavkastning på lång sikt studeras med Buy-andhold Abnormal Return (BHAR) på 6, 12, 18 och 24 månaders sikt. Studiens data gällande aktiekurser och dess prisutveckling hämtas från Thomson Reuters Eikon. Information om vilka avknoppningar som genomförts på den svenska marknaden under tidsperioden 1996– 2018 hämtades från Skatteverket. I studien genomförsregressionsanalys i form av multivariat analys med tillhörande förklarande variabler. Analysen genomförs för att försöka hitta samband om dessa variabler kan förklara över- eller underavkastning för studerande bolag i studien. Studiens resultat påvisade underavkastning under det observerade eventfönstret på kort sikt och överavkastning på lång sikt. Den genomsnittliga underavkastningen uppgick under en femdagarsperiod till -2,4% och den genomsnittliga överavkastningen uppgick under en period på 24 månader till 48,5%. / The purpose of the paper was to investigate the abnormal return in the short and the long run for spinoffs during the time period 1996-2018. The result of the study showed a negative abnormal return during the observed event window in the short run and a positive abnormal in the long run. The average abnormal return during a five-day period was -2,4% and the average abnormal return during a 24-month period was 48,5%. The study investigated whether ROA and the relative size of the company could explain the abnormal return.

Studien undersöker förskollärares syn på matematikundervisningen samt hur de arbetar för att främja barns matematiska kunskaper i förskolans verksamheter. Studien var en kvalitativ intervju där det intervjuades åtta förskollärare från olika förskolor. Studiens resultat visade många aspekter som är grundläggande för matematikundervisning och matematikinlärning i förskolan, där förskolläraren har en central roll i att främja barns matematiska kunskaper. Resultaten analyserades med hjälp av utvecklingspedagogiskt perspektiv och dess centrala begrepp. Studiens resultat kopplades och jämfördes med olika tidigare forskningar som visade en tydlig koppling mellan resultaten och den tidigare forskningen. Studiens slutsats byggdes på förskollärares resonemang och deras arbetssätt mot matematikundervisning. I slutsatsen framkom det även att matematik är ett ämne som finns överallt i förskolan, och att matematikundervisningen främst sker spontant och är sällan planerad.

Experiences of bureaucracy in courts have been a bit controversial in previous research. There are contradictions about how bureaucratised the courts are in Sweden and what the consequences are. On the other hand, is bureaucracy claimed to run the risk of unethical proposals being made and the official to prevent it, but on the other hand that the courts are not bureaucratic but rather superfluous. Another study is for bureaucracy where it is considered that unclear regulations makes the work difficult. The study is intended to investigate further what it looks like in the district Court of Sweden, in order to provide a perspective on how the officials themselves experience it, in order to increase the understanding of what the organizational form should be. Since there are contradictions, it is interesting to investigate it.

JB 12 kap. 15 och 16 §§ låter sig tolkas på så sätt att eftersatt underhåll självständigt kan ligga till grund för åtgärdsföreläggande. Samtidigt framgår det av rättspraxis att åtgärdsföreläggande endast meddelas för brister som utgör hinder eller men i nyttjanderätten. Med anledning av detta råder oklarheter om hur reglerna för eftersatt underhåll i hyreslägenheter ska tolkas. I uppsatsen utreds om estetiska brister omfattas av det sedvanliga underhållet och om de så- ledes kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande enligt JB 12 kap. 16 § 1 st. 2 p. Motsvarigheten till detta återfinns i JB 12 kap. 24 a §, där hyresvärden kan erhålla ersättning för estetiskt avvikande brister som kan försvåra hyresvärdens framtida uthyrning. Med estetisk brist avses inte en tapet som inte faller den enskilde hyresgästen i smaken utan vad hyresgäster i allmänhet anser vara en estetisk brist. Genom en utförlig utredning av befintliga rättskällor prövas om utrymme finns för en tolkning som innebär att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Förhoppningen är att resultatet ska kunna ge vägledning i liknande spörsmål för på området verksamma jurister. En del argument stödjs på andra källor än rättskällor, eftersom uppsatsen skrivs utifrån en topisk metod. I uppsatsens analyserande del framförs argument som främst talar för att estetiska brister kan utgöra en självständig grund för åtgärdsföreläggande. Resultatet lämnar således utrymme för en alternativ tolkning från den idag rådande tolkningen av JB 12 kap. 15 § 2 st. och 16 § 1 st. 2 p.