Akutmottagningen spelar en central roll inom vården och samverkar med flera aktörer. På en akutmottagning arbetar olika professioner med patienter drabbade av akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning sker ofta i team, och en specialistsjuksköterska inom akutsjukvård skall verka för god samverkan i team och främja en säker vård. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning.  Litteraturöversikt användes som metod och 15 artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna belyser teamarbetes komponenter, teamarbetes konsekvenser och faktorer som påverkarteamarbetet. Slutsatsen är att ledarskap, kommunikation och tydliga roller är viktiga komponenter inom teamarbete enligt sjuksköterskor. Bra teamarbete ger ett effektivt arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten och arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på. / The emergency department plays a central role in healthcare and collaborates with several actors. In an emergency department, various professions work with patients affected by acute illness or injury. The work in the emergency department often takes place in teams, and a specialist nurse in emergency care must work for good collaboration in teams and promote safe care. The purpose was to shed light on nurses' experiences and experiences of teamwork in the emergency department. Literature review was used as a method and 15 articles were analyzed using qualitative content analysis. The results state contains three categories and ten subcategories. The categories that emerged were teamwork components, teamwork consequences and factors that influenced teamwork. The conclusion is that leadership, communication and clear roles are important components in teamwork according to nurses. Good teamwork provides an efficient way of working but is affected by the workload. Teamwork is of great importance for emergency care as this affects patient safety and job satisfaction among employees. However, teamwork does not come by itself but needs to be practiced.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som är i behov av akut vård. Det är en enhet med hög omsättning av patienter där det förekommer ett högt tempo med snabba beslut och åtgärder. Vårdpersonal undersöker patienter och genom triagering kan vårdbehov fastställas och eventuell behandling inledas. För att säkerställa god vård regleras vården i olika lagar som samtliga i vårdteamet skall följa. Vårdteamet består av ett flertal professioner där sjuksköterskan ansvarar för samt leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnad fokuserar på hela personen och syftar bland annat till att främja hälsa och motverka skada. Det har uppmärksammats att det finns bristande information kring patienters upplevelse av omvårdnad på akutmottagning och för att identifiera förbättringsområden och införa förbättringsarbete behöver patienters upplevelser vidare belysas.  Syfte: Att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning.  Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: De inkluderade artiklarna genererade tre teman: vikten av att bli sedd, vikten av närvarande och kompetent vårdpersonal samt vikten av god kommunikation med vårdpersonal. För en positiv upplevelse av omvårdnaden krävdes kvalificerad vårdpersonal som tillgodosåg patientens personcentrerade behov. Konklusion: Patienter upplevde god omvårdnad när kompetent vårdpersonal med ett respektfullt bemötande bedrev personcentrerad vård. När det förekom brister i kommunikationen och patienter inte fick de fundamentala mänskliga behoven tillgodosedda uppstod missnöje.    Nyckelord: Akutmottagning, Omvårdnad, Patienters perspektiv, Personcentrerad vård, Upplevelser. / Background: Patients who are in need of emergency care visit the emergency department. It is a fast paced unit with a high turnover of patients involving quick decisions and actions. Nursing staff examine patients and through triage, care needs can be determined and treatment may be initiated. To ensure good care there are various laws that everyone in the care team must follow. The care team consists of a number of professions for which the nurse is responsible and leads the nursing care. Nursing aims, among other things, for promoting health, counteract injury and focus on the whole person. It has been noted that there is a lack of information about patients’ experience of nursing, and in order to identify areas for improvement and establish improvements, patients’ experiences need to be further illustrated. Aim: To illustrate patients’ experiences of nursing care at the emergency department.  Method: A literature review where the result is based on 14 scientific articles with qualitative approach retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results were analysed based on qualitative content analysis. Results: The included articles generated three themes: the importance of being seen, the importance of present and competent healthcare professionals, and the importance of good communication with healthcare professionals. A positive experience of nursing required qualified healthcare professionals who took care of the patient´s person-centered care needs.  Conclusion: Patients experienced good nursing care when competent healthcare professionals with a respectful approach provided person-centered care. Deficiencies in communication and lack of meeting the patients’ fundamental care needs led to dissatisfaction.   Keywords: Emergency department, Experience, Nursing care, Patient perspective, Person-centered care.

En akutmottagning har till uppdrag att ta hand om personer som drabbas av sjukdom eller olycksfall som är allvarligt eller tidskritiskt. Akutmottagningen är olika alla andra verksamheter på sjukhuset då det inte finns en gräns för antalet patienter. När många söker sig till akutmottagningen är det svårt för akutsjuksköterskan att upprätthålla ett patientsäkert arbete och svårts juka barn kan försummas i väntrummet. Föräldrar söker ibland till akutmottagningen då de är oroliga för sitt barns hälsa trots att tillståndet för barnet inte är tidskritiskt. Med tidskritiska tillstånd menas här tillstånd som inte kan anstå och/eller där utebliven eller försenad vård och behandling kan äventyra patientens liv eller hälsa. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande faktorer som påverkar föräldrars val av att söka akutmottagning med barn som inte lider av tidskänsliga sjukdomar och skador. En systematisk och integrerad litteraturstudie genomfördes för att svara på studiens syfte. Resultatet visar att föräldrar väljer att söka till akutmottagning med tillstånd som inte är tidskritiska eftersom de är oroliga för sina barn och har ett behov av att få sin oro stillad, de har en övertygelse om att deras barn behöver omedelbar vård, de förstår inte vad som orsakar sjukdomen hos barnet, de litar inte på primärvården samt så har de svårt att komma i kontakt med primärvården. Aktuell forskning visar att det är svårt för allmänheten att förstå skillnaden mellan tidskritiska och icke tidskritiska tillstånd. Föräldrar har en tendens till att tro att deras barn kommer få en bättre vård på akutmottagningen jämfört med andra vårdnivåer och ju närmare akutmottagningen de bor desto större är chansen att de väljer detta alternativ. / An emergency department is tasked with caring for people who suffer from an illness or accident that is serious or time-critical. It is different from all other sections at the hospital as there is no limit to the number of patients. When many people apply to the emergency department, it is difficult for the emergency nurse to maintain patient-safety work and seriously ill children can be missed in the waiting room. Parents apply to the emergency department when they are worried about their child's health even though the child's condition is not time-critical. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. The purpose of the study was to explore the available literature regarding factors that influence parents' choice to seek emergency care with children who do not suffer from time-critical illnesses and injuries. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. A systematic and integrated review was carried out to answer the purpose of the study. The result shows that parents choose the emergency department with conditions that are not time critical because they are worried about their children and have a need to have their worries allayed, they have a belief that their child needs immediate care, they do not understand what is causing the illness with the child, they do not trust primary care and they have difficulty getting to primary care. Current research shows that it is difficult for the parents to understand the difference between time-critical and non-time-critical conditions. Parents tend to believe that their child will receive better care in the emergency department compared to other levels of care, and the closer they live to the emergency department, the greater the chance that they will choose that option.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer ökar kraftigt i samhället. Konsekvenserna av att utsättas för våld är flera och ingriper både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar kvinnors livssituation. Akutmottagningen är den främsta vårdenhet som våldsutsatta kvinnor söker sig till. Arbetsstrukturen försvårar för sjuksköterskan att uppmärksamma våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor har ett ansvar att tidigt upptäcka tecken på våld. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med de våldsutsatta kvinnorna i nära relationer på akutmottagning. Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Två huvudteman presenterades i resultatet vilka var organisatoriska utmaningar och relationella utmaningar. Akutsjuksköterskor upplevde bris på tid och rutiner för att kunna möta och erbjuda god vård till våldsutsatta kvinnor. Det förekom också kunskapsbrist hos sjuksköterskor i omhändertagandet av dessa kvinnor. Sjuksköterskor upplevde även svårigheter i att skapa en god vårdrelation med våldsutsatta kvinnor vilket hindrade genomförandet av personcentrerad arbete. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning och tydligare riktlinjer och rutiner i akutmottagningen för att kunna erbjuda god och säker vård för de våldsutsatta kvinnor. Arbetsgivaren behöver även minska arbetsbördan för sjuksköterskor då de upplever sin arbetsmiljö stressig och påfrestande. / Background: Violence against women in close relationships is increasing sharply in society. The consequences of being subjected to violence are multiple and affect both physical and mental stresses that affect women's life situation. The emergency department is the main care unit that abused women seek out. The work structure makes it difficult for the nurse to pay attention to abused women. Nurses have a responsibility to detect signs of violence early. Aim: To shed light on factors that affect nurses' meeting with the abused women in close relationships at the emergency department. Method: The study is literature-based on qualitative research consisting of 10 scientific articles. Findings: Two main themes were presented in the results, which were organizational challenges and relational challenges. Emergency nurses experienced a lack of time and routines to be able to meet and offer good care to the abused women. There was also a lack of knowledge among nurses in caring for these women. Nurses also experienced difficulties in creating a good care relationship with women exposed to violence, which hindered the implementation of person-centred work. Conclusion: Nurses need more training and clearer guidelines and routines in the emergency department in order to be able to offer good and safe care for women exposed to violence. The employer also needs to reduce the workload for nurses as they find their work environment stressful and exhausting.

No description available.

Bakgrund Akutmottagningen är en arbetsplats med stora kontraster och ett oförutsägbart arbete som ofta kan förknippas med stress eftersom personalen ofta utsätts för hög arbetsbelastning, tidspress och höga krav. Sjuksköterskor upplever flertalet faktorer som orsakar stress på deras arbete på akutmottagningar, exempelvis personalbrist, avsaknad av stöd från organisation och den obalans som råder mellan de krav som ställs och de resurser som finns att tillgå. Långvarig exponering av stress kan leda till ohälsa eller annan påverkan på sjuksköterskor. Det är därmed av intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur deras arbete påverkas av den stress som de utsätts för som anställda på en akutmottagning. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur stress påverkar deras arbete på akutmottagningar. Metod Examensarbetet är utfört som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Datasökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Fjorton vetenskapliga artiklar ligger till underlag för att besvara litteraturöversiktens syfte, av dessa hade sex stycken kvalitativ design, sju stycken kvantitativ och en artikel hade blandad metodansats. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts utefter likheter och skillnader, vilket skapade huvudkategorier och underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudkategorier: Utmattning och stresshantering, Kommunikation och Patientsäkerhet med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att stress kunde ha både positiv och negativ påverkan på sjuksköterskors arbete på akutmottagningar. Slutsats Stress på akutmottagningar påverkade sjuksköterskans arbete på olika sätt beroende på hur sjuksköterskan och arbetsmiljön hanterade stressen. Det kunde bidra till utmattning,en sämre eller mer effektiv kommunikation och en bristande patientsäkerhet. / Background The emergency department is a workplace with great contrasts and unpredictable work that often can be associated with stress since the staff often are exposed to high workloads, time pressure and high demands. Nurses experience several factors that contributes to stress in their work in emergency departments, for example staff shortages, lack of support from the organization and the imbalance that exists between the demands made and the resources that are available. Prolonged exposure to stress can lead to physical and mental illness or other effects on nurses. It is therefore of interest to investigate nurses’ experiences and perceptions of how their work is affected by the stress they are exposed to as employes in an emergency department. Aim The aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of the impact stress has on their work in emergency departments. Method The thesis was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The data search was performed in the databases CINAHL and PsycINFO. Fourteen articles were selected to answer the purpose of the literature review. Six of these articles had a qualitative design, seven articles had a quantitative design and one article had a mixed method design. The articles have been quality reviewed, analyzed and compiled according to similarities and differences, which created the main categories and subcategories presented in the result. Results The literature review resulted in three main categories: Exhaustion and stress management, Communication and Patient safety with associated subcategories. The result showed that stress could have both positive and negative effects on nurses’ work in emergency departments. Conclusions Stress in the emergency department affected nurse ́s work in different ways depending on how nurses and the work environment managed the stress. It could contribute to exhaustion, poorer or more effective communication and lack of patient safety.

Abstrakt Bakgrund: När slutenvården inte kan ta emot patienter från akutmottagningen uppstår fenomenet boarding. Boarding innebär att patienter kvarstannar på akuten i väntan på slutenvård. Vid hög arbetsbelastning på akutmottagningen uppstår tydliga missförhållanden mellan efterfrågan och tillgång på vård, något som påvisats både i nationella och internationella studier. Trots ansatsen att tillse god omvårdnad under sådana förhållanden tvingas sjuksköterskor på akutmottagningen till prioriteringar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet vid omvårdnad av patienter som omfattas av fenomenet boarding på akutmottagning. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts innefattande 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Analysen utfördes genom tematisk syntes, beskriven av Thomas och Harden. Resultat: Den tematiska syntesen producerade tre analytiska teman; Sjuksköterskor upplever att den boardade patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses, Sjuksköterskor upplever att brister i material, utrustning och lokaler skapar en skadlig vårdmiljö för den boardade patienten och Sjuksköterskor upplever att organisation, strukturer och attityder påverkar patientsäkerheten för den boardade patienten. Slutsats: Resultaten av litteraturstudien kan tolkas som att när boarding föreligger finns ett ökat antal patienter på akuten som sjuksköterskor upplever riskerar att utsättas för onödigt lidande i olika former. Resultaten kan även tolkas som att boardade patienter i högre grad utsätts för patientsäkerhetsrisker än andra patienter. / Abstract Background: When no inpatient bed are available to receive patients from the Emergency Department (ED) the phenomenon of boarding occurs. Boarding of patients in the ED means that the patient who is deemed in need of inpatient care remains in the ED until beds open in the inpatient wards. Previous studies have shown that boarding of patients in the ED is associated with a rising workload. The studies further describe a pronounced mismatch between supply and demand of care arises due to high workload in ED’s. Tough the nurses strive to preform quality of care during these times they are forced to prioritize. Aim: This study aims to depict nurses’ experiences of patient safety regarding care of patients encompassed by the phenomenon of boarding occurs in the emergency department. Method: 13 qualitative studies to answer the study aim. A structured literature study has been carried out through thematic synthesis as described by Thomas and Harden. Results: The thematic synthesis produced three analytical themes; Nurses experience that the needs for care of the boarded patient is not met, Nurses experience that deficiencies in space and equipment creates a hazardous environment for the boarded patient and Nurses experience that organization, structures and attitudes influences patient safety regarding the boarded patient. Conclusion: The results can be seen as that when boarding occurs in the ED there is an increased group of patients that according to nurses are at risk of preventable suffering. The results indicate that the boarded patient is more exposed to patient safety risks than other groups of patients.

No description available.

Bakgrund: En akutmottagning har som mål att bedöma, vårda och stabilisera akut sjuka patienter. De patienter som behöver fortsatt vård kommer att läggas in på en vårdavdelning. Vårdplatsbristen leder till att patienter blir kvar på akutmottagningen. Detta leder till en hög arbetsbelastning och en ansträngd situation för sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningen. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda inläggningsklara patienter som blir kvar på akutmottagningen vid vårdplatsbrist. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats, där 10 sjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Datan analyserades med en innebördsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskors upplevelser av att vårda inläggningsklara patienter vid vårdplatsbrist kunde sammanställas i fem innebördsteman: Inläggningsklara patienter prioriteras bort, Brister i den praktiska omvårdnaden, Avsaknad av resurser till att bedriva avdelningsarbete på akutmottagningen, Att aldrig få ett avslut och En känsla av att inte ge god vård. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de inläggningsklara patienterna oftast blir nedprioriterade. Vilket leder till att sjuksköterskorna inte möter de inläggningsklara patienternas vårdbehov som de hade önskat. De beskriver känslor som ångest, ilska, stress, irritation och ett dåligt samvete. / Background: An emergency department aims to care for, treat and stabilize acute ill patients. The patients who need continued care will be admitted to the hospital ward. The shortage of hospital beds leads to patients remaining in the emergency department. This leads to a high workload and a stressful situation for the nurses working in the emergency department. Aim: The purpose is to explore nurses' experiences of caring for patients awaiting admission who remain in the emergency department when there is a shortage of hospital beds. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach. 10 nurses were interviewed with open-ended questions. The data were analyzed using a meaning analysis. Findings: The results of nurses’ experiencesof caring for patients awaiting admission who remain in the emergency department when there is a shortage of hospital beds could be compiled into five meaning themes: Patients awaiting admission are not prioritized, Shortcomings in practical nursing, Lack of resources to provide ward care in the emergency department, Never getting a closure and A feeling of not provide for good care. Conclusion: Nurses experience of the patients that are ready for hospital ward regularly getting down prioritized. Which leads to the nurses not meeting the standards for the patients and their need of care as the nurses would have wanted. They are describing feelings like anxiety, anger, stress, irritation and a guilty conscience.

Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation. / Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal.   Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.