Bakgrund: Sjuksköterskans yrke är präglat av stor arbetsbelastning, ett högt tempo och många olika arbetsuppgifter som oftast ska utföras under tidspress. Andelen akuta patienter ökar samtidigt som att resurser begränsas och effekten av detta har en direkt påverkan på sjuksköterskans psykiska hälsa.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som orsakar psykisk ohälsa hos sjuksköterskor inom akutsjukvården.   Metod: En litteraturöversikt bestående av 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskningsmetodik. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman som visade sig påverka sjuksköterskans hälsa; dessa är Arbetsrelaterade faktorer och Psykosociala faktorer. Subteman är arbetsmiljö, ledarskap och organisation gällande huvudtemat arbetsrelaterade faktorer, trauma och lidanden, återhämtning samt stressorer vid huvudtemat psykosociala faktorer.   Konklusion: Genom kunskap om psykisk ohälsa samt utveckling av coping-strategier med förebyggande åtgärder kan en mer hälsosam och stödjande arbetsmiljö skapas för sjuksköterskor inom akutsjukvården. / Background: The nurse´s profession is characterized by a high workload, a high tempo and many different tasks that are usually performed under enormous time pressure. The proportion of acute patients increases drastically while the resources are limited and the effect of this has a direct impact on the nurse.    Purpose: The purpose of the litterature review is to highlight factors that causes mental illness in nurses in the emergency care.   Method: The litterature review consists of 10 scientific articles with quantitative researsh methodology. The article research was done in the databases CINAHL and PubMed.   Result: The analysis resulted in two main themes that were found to affect the nurse´s health, these are work-related factors and psychosocial factors. The subthemes are working enviroment, leadership and organization to the main theme of workrelated factors. Suffering and trauma, recovery and stressors regarding the main theme psychsocial factors. Conclusion: Through knowledge about mental illness and development of coping strategies with preventive measures, a healthier and more supportive working enviroment can be created for nurses in emergency care.

Bakgrund: Besöken på akutmottagningar för barn i Sverige ökar hela tiden. För att möta detta har allt fler sjukhus börjat använda sig av sjuksköterskebesök. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att självständigt bedöma och behandla sjuka barn på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt förhållningssätt. Urvalet bestod av elva barnsjuksköterskor med erfarenhet av sjuksköterskebesök. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Barnsjuksköterskans erfarenhet av sjuksköterskebesök visade sig vara positiva. Hen ansåg att sjuksköterskebesök innebar att arbetet blev mer stimulerande och utvecklande. Barnsjuksköterskan hade en betydande uppgift i att barnen kom till rätt vårdnivå både för barnets bästa och för att verksamheten skulle fungera på ett bra sätt. Det fanns potential och vilja att utveckla sjuksköterskebesök på akutmottagning för barn. Slutsats: Sjuksköterskebesök är positivt för barnsjuksköterskan, för att det bidrar till att barnsjuksköterskan utvecklas i sin profession vilket i sin tur skapar arbetsglädje. På grund av sjuksköterskebesök kan barnen som inte är i behov av en läkarbedömning få hjälp snabbare vilket leder till kortare väntetider på akutmottagningarna. / Background: Visits in the Swedish emergency units for children are increasing. In order to meet this, more and more hospitals are using nurse-led consultations. Aim: The purpose of this study was to describe the pediatric nurse´s experience of independently assess and treat children in the emergency department for children. Method: A qualitative interview study with inductive approach. The sample consisted of eleven pediatric nurses with experience of nursing visits. The material was analyzed with manifest content analysis. Results: The pediatric nurse´s experience of nurse-led consultation turned out to be positive. He/she considered that nurse-led consultations meant that the work became more stimulating, interesting and developing. The pediatric nurse had a significant task in that the children reached the right level of care both for the child's best interests and the activities. There was potential and willingness to develop nurse-led consultations to the emergency department for children. Conclusion: Nursing visits are positive for the pediatric nurse, because they contribute to the pediatric nurse developing in her profession, which in turn creates job satisfaction. Due to nurse visits, children who do not need a medical assessment can get help more quickly, which leads to shorter waiting times in the emergency department. In addition, the business benefits as nurse visits are more cost-effective.

Bakgrund: Det arbetsrelaterade våldet på akutmottagningar har ökat och sjuksköterskor riskerar i större utsträckning jämfört med andra professioner inom vården att utsättas för detta. Samtidigt förväntas sjuksköterskan arbeta utifrån vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och tyst kunskap samt ha ett personcentrerat förhållningssätt i interaktionen med patienter.Syfte: Litteraturstudien syftade till att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar.Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa studier. Databassökningar utfördes i CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskningen följde SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Innehållsanalys tillämpades som analysmetod.Resultat: Tolv vetenskapliga studier låg till grund för resultatet. Resultatet bestod av tre huvudteman och sex subteman. Huvudtemana var följande; Konsekvenser av våldet, Adaption till våldet: En del av arbetet och Upplevelser av brist på stöd i våldssituationer.Konklusion: Sjuksköterskor som utsätts för hot och våld på arbetet och upplever detta på flera olika vis. Konsekvenser av våldet påverkar sjuksköterskor psykiskt och fysisk. Dessutom upplevdes våldet som en del av arbetet och brist på stöd kunde bidra till att våldsituationerna uppkom. / Background: There has been a rise in the workplace violence in emergency departments. Nurses are more likely to be exposed to violence compared to other professions in the health sector. Simultaneously, the nurse is expected to work out of proven experiences, based in science, and have intangible knowledge moreover to do this with a person-centered perspective in the interaction with patients.Aim: The aim of the literature review was to compile the nurses’ experiences of workplace violence at emergency departments.Method: Literature review with a qualitative approach. The article search was performed in the two databases CINAHL and PubMed and the articles quality was reviewed using SBU:s template for qualitative studies. Content analysis was chosen as method for the review.Results: Twelve articles formed the basis for the result. Three main themes and six sub themes were found as part of the result. The main themes were the following: Consequences of the violence, Adapting to the violence: part of the job and Experiencing lack of support in situations of violence.Conclusion: Nurses experiencing workplace violence and do this this in many ways. Consequences of the violence is both physical and psychological. The violence was experienced as part of the job and a lack of knowledge and deficiencies in the organization was apparent, which worsened the feeling of support and aggravated the circumstances in the emergency department making creating further opportunities for workplace violence to arise.

Background: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’.  Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. / Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’.  Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård.

Bakgrund: Akutsjukvård bedrivs under dygnets alla timmar, oberoende av verksamhet och plats och innefattar både ambulanssjukvård och akutmottagningar där legitimerade sjuksköterskor eller kvalificerad personal arbetar. Överlämningen innebär en process som involverar överförande av information samt en övergång av vård till nästa vårdgivare. Utifrån kvaliteten på överlämningen och den rapport som ges från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning skapas förutsättningar för patientens fortsatta vård. Överrapporteringen kan ske på flera olika sätt och flera aspekter kan påverka denna process som involverar både ambulanspersonal, sjuksköterskor på akutmottagning och patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av överrapportering då patienter anländer med ambulans till akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv design. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Dataanalysen utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Det gemensamma omhändertagandet, Arbetet mot samma mål, Vikten av en god relation samt Omgivningens betydelse. Slutsats: Överrapporteringen behöver struktureras för att sjukvårdspersonalen ska arbeta på ett mer enhetligt sätt. En ökad förståelse för varandras arbetssituation och ett bättre samarbete mellan sjukvårdspersonal kan leda till en ökad patientsäkerhet. Genom en förbättrad kommunikation och en involverad patient i överrapporteringen kan kvaliteten förbättras och förlust av viktig data minska. / Background: Emergency care is provided around the clock, regardless of activity and location, and includes both ambulance care and emergency department where registered nurses or qualified staff work. The handover is a process that involves the transfer of information and transfer of care to the next care provider. Based on the quality of the handover and the report given from ambulance staff to the nurse in the emergency department, conditions are created for the patient’s continued care. There are several aspects that can affect the handover in the process that involves both ambulance staff, nurses in the emergency department and the patient. Aim: The aim of the study was to illustrate healthcare staff’s experiences of handover when patients arrive by ambulance to the emergency department. Method: Systematic literature study with qualitative method. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry’s description of qualitative content analysis. Results: The result included four main categories: The common care, Working towards the same goal, The importance of a good relationship and The importance of the environment. Conclusion: The handover needs to be structured so that the healthcare staff can work in a more homogenous way. An increased understanding of each other's work situation and a better collaboration between the healthcare staff can lead to increased patient safety. Through improved communication and the patient involved in the handover the quality can be improved and the loss of important data can be reduced.

Bakgrund: Akutmottagningars syfte är att bedriva sjukvård för personer som drabbas av akut sjukdom eller skada, dygnet runt. Arbetet sker utefter sjukdomarnas och skadornas prioriteringsgrader och inriktningen är främst kurativ. Karakteristiskt är också korta och effektiva undersökningar och vårdmöten, innan beslut tas om patienterna ska till vårdavdelning, annan vårdinrättning eller hem. Patientflödet kan emellanåt vara högt och miljön ofta hektisk och stressig, vilket är ogynnsamt för patienter i sen palliativ fas som vistas på akutmottagningen. Akutmottagningens kurativa inriktning kolliderar med palliationens och den palliativa vårdens hörnstenar riskerar att inte respekteras. Trots detta hamnar så många personer i denna patientgrupp på akutmottagningar, ibland utan andra alternativ.  Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med systematisk metod, med integrerad analys som dataanalysmetod. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Manuella sökningar har även genomförts. Totalt 22 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning av författarna. Resultat: Fynden visade att brist på utbildning och erfarenhet inom palliativ vård föreligger på flertalet akutmottagningar i världen. En generell uppfattning bland vårdpersonal, patienter och närstående var att akutmottagningar inte är optimala för att bedriva palliativ vård i livets slutskede. Utöver detta var tidsbrist, hög arbetsbelastning, resursbrist, närstående och bemötande olika faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede.  Slutsats: Patienter i livets slutskede skulle gynnas av direktinläggning på palliativt inriktad avdelning, alternativt erhålla utökade palliativa insatser i hemmen eller på boenden. Patienterna förtjänar en värdig vård och eller en värdig död, i en anpassad och trygg miljö. Om inte omorganisation sker kommer sannolikt fler och fler sent palliativa personer hamna på akutmottagningar som resultat av längre livslängd och mer avancerad vård. / Background: The purpose of emergency departments is to provide care for those who suffer from acute illness and injuries, at any time of day. The patients’ conditions are prioritized by the level of severity. The emergency room is characterized by short and effective examinations and meetings, with an unfavourable busy environment and high patient flow. The traditionally curative approach of emergency rooms may collide with the palliative approach, which can aggravate the provision of a good and worthy palliative care and or death. Despite this, many palliative patients visit emergency departments, for various reasons. Aim: To highlight factors that can affect the provision of nursing care at the end of life, in the emergency department. Methods: Literature overview with a systematic method. Data analysis according to integrated method. Manual searches and searches conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo yielded 22 qualitative articles, who had been quality reviewed by the authors. Results: The findings showed that there is a lack of education and experience regarding palliative care in several emergency departments around the world. There is a general perception among health staff, relatives and patients that emergency rooms are not an optimal place to provide palliative care at the end of life. Despite this, high workload, time restraints and lack of resources are factors that can affect care at the end of life. Conclusion: Palliative patients would benefit from a direct hospitalization in a palliative care ward, alternatively extended palliative care in their homes or care residents. These patients deserve a worthy care and or death, in a beneficial environment. If no reorganization happens, there will probably be more palliative care patients visiting emergency rooms due to longer life spans and more advanced care.

Bakgrund.  Äldre personer utgör för närvarande den största patientgruppen som besöker akutmottagningar världen över och har ofta med sig vårdare eller anhöriga. Den åldrande andelen av befolkningen ökar vilket leder till en större belastning på hälso- och sjukvården. Akutmottagningar erbjuder akutvårdstjänster till allmänheten men de är inte särskilt anpassade för de unika behov äldre har. Att vara medveten om de problem som äldre och medföljande anhöriga stöter på under besöket på akutmottagningen kan leda till bättre anpassad vård för denna växande del av befolkningen. Syfte. Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka äldre personers och anhörigas upplevelser av besök på akutmottagningar.  Metod. Metoden för denna studie är en litteraturöversikt av 14 artiklar från Australien, Europa, Nordamerika och Sydamerika. De databaser som användes för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed. Resultat. Resultatet delades in i positiva och negativa teman. De sex negativa teman som framkom var: Brist på kommunikation; Brist på delaktighet; Långa väntetider; Brist på uppmärksamhet; Bristfällig fysisk miljö och bristfällig hantering av behov och symtom. Det positiva temat som framkom var att akutmottagningar var lättillgängliga och tillförlitliga vårdinrättningar. Slutsats. Äldre personer och anhöriga upplever deras besök på akutmottagningar som mestadels negativa och visar att det finns ett behov av bättre kommunikationspraxis, positiva personcentrerade interaktioner mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga samt förändringar i den fysiska miljön och organisationen på akutmottagningar. / Background.  Older people currently constitute the largest patient group visiting emergency departments worldwide and are often accompanied by carers and/or relatives. The aging part of the population is increasing which leads to a greater strain on the health care system. While emergency departments offer acute care services to the general population, they are not well suited for the particular needs of older people and their relatives. Being aware of the issues older people and their relatives face during visits to the emergency department can help to deliver better suited care for this growing part of the population.  Aim. The aim of this literature review is to investigate older peoples’ and relatives’ experiences of visiting emergency departments.  Methods. The method of this study is a literature review of 14 articles from Australia, Europe, North America and South America. The databases used to find the articles were CINAHL and PubMed. Results. Results were divided into positive and negative themes. The six negative themes that emerged were: Lack of communication; Lack of patient involvement; Long waiting times; Lack of attentiveness; Inadequate physical environment and inadequate management of needs and symptoms. The positive theme that emerged was that emergency departments as reliable and easily accessible health care facilities. Conclusions. Older people and their relatives see their emergency department experience as mostly negative, exposing a need for better communication practices, positive person-centred interactions between health care staff and patients as well as their relatives and changes to the physical environment and health care system of the emergency department.

Introduktion: Akutmottagningen är för många ansiktet utåt på sjukhuset och kanske den första kontakten med akut sjukdom och sjukvård. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen. Det sjuka barnet står i fokus men hur hanterar föräldrarna situationen och vad kan vårdpersonalen göra för att skapa en positiv upplevelse av en annars negativ situation?   Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas på en akutmottagning och hur vårdpersonalens bemötande påverkar upplevelsen.   Metod: Beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod. De vetenskapliga artiklarna var av kvalitativ design, publicerade mellan 2010-2020. Databaserna PubMed och CINAHL användes för sökning av artiklar. Artiklarna kvalitetsanalyserades innan innehållsanalysen. Begreppet familjefokuserad omvårdnad användes som teoretisk referensram för diskussionen.   Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier som påverkade föräldrarnas upplevelse: Vårdmiljö, Att vara förälder, Föräldrars perspektiv av vårdpersonalen och Bemötande av barnet. Resultatet visade att föräldrar upplever vårdpersonalens bemötande positivt om vårdpersonalen lägger stort fokus på barnet, informerar föräldrarna tydligt och regelbundet, skapar en hygienisk och barnvänlig miljö, samt stöttar föräldrarna och låter dem uttrycka orosmoment och ställa frågor. Finns brister i någon av de fyra huvudkategorierna är chansen för en negativ erfarenhet större.   Slutsats: En viktig aspekt för en positiv upplevelse var att miljön var barnvänlig. Det hade en stor betydelse hur vårdpersonal interagerar med barnet. Det behövs mer forskning inom området, framförallt globalt, för att bidra med perspektiv som vårdpersonal världen över kan nyttja.

Serious mental illness (SMI) affects 5% of the United States population and is associated with increased morbidity and mortality. Use of high-cost healthcare services is common, including hospitalizations and emergency department (ED) visits. Integrating behavioral and physical healthcare may improve care for consumers with SMI, but prior research findings have been mixed. This quantitative retrospective cohort study addressed the impact of integrated care on physical health and ambulatory care sensitive (ACS) utilization via a program evaluation of an integrated health clinic (IHC) at a community mental health center (CMHC). The research questions assessed whether there was a predictive relationship between IHC enrollment and physical health and ACS-specific service utilization for consumers with SMI when controlling for demographic characteristics and disease severity. Secondary administrative healthcare data, including authorization and electronic medical record data, were provided by the CMHC. Logistic regressions assessed the odds of experiencing an inpatient admission or ED visit before or after IHC enrollment; the predictive relationship between IHC enrollment and service utilization was assessed using multiple linear and Poisson regression analyses. There was no statistically significant impact of integrated care clinic enrollment on physical health or ACS-specific utilization. The sample had lower levels of physical health utilization than would have been expected. In terms of positive social change, results may help the CMHC assess the IHC program, overall clinic success, and use of data. Since policy and payment structures continue to support integrated care models, further research on different programs are encouraged, as each setting and practice pattern is unique.

Diabetes is the 7th leading cause of death in the United States. Uncontrolled diabetes and lack of self-care knowledge leads to increased emergency department (ED) visits, utilizing limited health care resources. The practice-focused question asked whether a patient-focused diabetic self-care toolkit could decrease the number of diabetes-related ED visits. The purpose of this project was to reduce the number of diabetes-related ED visits and was supported by the social cognitive theory. The sources of evidence included the facility's ED Information System (EDIS) data and a patient survey developed by the project lead. There were 149 participants (135 males and 14 females). Before program implementation there were 3240 total ED visits with 124 diabetes-related disposition diagnoses. Post-project there were 3362 total ED visits, with 126 diabetes-related disposition diagnoses. Data collected revealed no meaningful difference between the pre-project and post-project ED diabetes related visits. However, of the 124 pre-project diabetes-related visits, 59 had a triage complaint or disposition diagnosis of medication refill, and of the 126 post-project diabetes-related visits, 33 were medication refills. Although implementation of the diabetes resource toolkit did not help to decrease diabetes related emergency department visits, it did identify that 47.58% of pre-project visits and 26.19% of post-project visits were related to medication refills, showing a 21.39% post-project decrease in medication refill visits. This identifies one potential positive impact of the toolkit implementation. The implications for positive social change from this project is the recognition that medication refills are an impacting contributor to diabetes-related ED visits and from that, nursing practice can gain new knowledge in the fight against diabetes.