Bakgrund: Arbetsmiljön i akutsjukvården, som många gånger är krävande och hektisk, kan vara påfrestande för ledningssjuksköterskan då de innehar en nyckelposition för hela sjukhuset. När det råder crowding på akutmottagningen och resurserna inte räcker till för att möta patienters vårdbehov är det är direkt livsavgörande att personalen som omhändertar kritiskt sjuka patienter besitter hög kompetens och känner sig trygga i sitt arbete. För att säkerställa och bibehålla en patientsäker vård är det av stor vikt för personalen att de har en ledningssjuksköterska som verkar för gott samarbete, ger stöd och handledning. Syfte: Att undersöka ledningssjuksköterskans erfarenheter och hantering av crowding på akutmottagningar. Metod: Studien utfördes på två akutmottagningar i Sverige och kvalitativ metod innehållande enskilda intervjuer valdes då ambitionen var att undersöka ledningssjuksköterskors erfarenheter och hantering av crowding på akutmottagning. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av textmaterialet. Resultat: Studiens fynd omfattade fyra kategorier och dessa var; Patientosäkerhet vid crowding, Strukturella förutsättningar, Upplevelsen av crowding och Att leda vid crowding. Diskussion: Ledningssjuksköterskor på akutmottagningen blir ofta utsatta för hög arbetsbörda och tidspress då det råder crowding. Kollegors kompetens och stöd från arbetsgruppen är av stor vikt för att klara av att upprätthålla patientsäkerheten. Ett förbättrat stöd från ledningen, erfarenhet och adekvat utbildning ger ledningssjuksköterskan bättre förutsättningar för att hantera crowding. / Background: The working environment within the emergency department, which in many cases are demanding and hectic; can be strenuous for the charge nurses as they hold a key position in the hospital. When there is crowding in the emergency department and the resources are not sufficient to meet the patients' care needs it is directly vital that the personnel who take care of critically ill patients must possess high qualifications and feel secure in their work. To ensure and maintain patient safe care it is of utmost importance for the personnel to have a charge nurse who initiates good collaboration, gives support and guidance. Aim: To investigate the charge nurse experiences and management of crowding at the emergency department. Method: The study was performed at two emergency departments in Sweden. A qualitative method consisting of separate interviews was used as the ambition was to investigate the charge nurses' experience and management of crowding at the emergency department. A qualitative analysis of content was used for the analysis of the body of the interviews. Results: The findings of the study comprise four categories: patient insecurity during crowding, structural prerequisites, experiences of crowding and to lead during crowding. Conclusion: The charge nurses at the emergency department are often exposed to extensive workload and time pressure due to crowding. The colleagues' competence and support from the team are of utmost importance to maintain the safety of the patients. Improved support from the management and adequate training give the charge nurse enhanced prerequisites to deal with crowding.

Bakgrund: Antalet katastrofer i världen och Sverige ökar och därmed ökar även behovet av katastrofmedicinsk beredskap. Akutmottagningen utgör ofta den första kontakten med sjukvården och därför har akutsjuksköterskorna en mycket central roll vid en allvarlig händelse. Sjuksköterskor är den största arbetsstyrkan vid en katastrof och sjukvården är helt beroende av deras kompetens. Forskning visar att bristfällig omvårdnad, triagering eller oförmåga till att finna den kritiskt dåliga patienten i ett tidigt skede, ökar mortaliteten. Dock visar forskningen även att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda. Sjuksköterskor som har arbetat i samband med allvarliga händelser beskriver starka och motstridiga känslor. Utbildning, övning och tidigare erfarenheter inom katastrofmedicin har uppgetts förbättra sjuksköterskornas beredskap. Trots vetskapen om sjuksköterskornas nyckelroll är forskningen angående sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen begränsad. Fler studier inom området vore av värde med tanke på att behovet av katastrofmedicinsk beredskap ökar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen på akutmottagningar i Storstockholm. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra akutmottagningar inom Storstockholm utfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman kunde urskiljas: ”oro för organisationens begränsningar”, ”behov av struktur”, ”erfarenhet och övning skapar trygghet i nya situationer” samt ”motstridiga känslor och tankar om copingstrategier”. Inom det första temat beskrev deltagarna en stark oro för att akutsjukvården redan är högt belastad och att detta skulle äventyra patientsäkerheten ännu mer vid en allvarlig händelse. I ”behov av struktur” beskrev sjuksköterskorna att de uppfattade sin roll som central vid allvarliga händelser och att de hade behov av en tydlig struktur. Tema nummer tre, ”erfarenhet och övning”, förklarade sjuksköterskornas önskan om mer övning och att erfarenhet gynnar dem i deras arbete. Motstridiga känslor såsom skräck blandad med nyfikenhet inför arbete vid en allvarlig händelse belystes i tema fyra, liksom arbetsgruppens viktiga, stöttande funktion. Slutsats: Den katastrofmedicinska beredskapen behöver förankras bättre i akutsjukvårdens hektiska vardag. Sjuksköterskornas uppfattning var att en allvarlig händelse skulle kunna orsaka ett kaos som fordrar starka copingstrategier. Behov av ett nytt, strukturerat arbetssätt uppdagades. Realistiska övningar skulle kunna kompensera för bristen på erfarenhet från allvarliga händelser. Ett strukturerat arbetssätt och en stark arbetsgrupp är måsten för att kunna upprätthålla patientsäkerheten vid en allvarlig händelse. / Background: As the number of disasters increases in the world the need for an adequate disaster preparedness develops. Registered nurses in emergency departments have a significant role since they often constitute the first encounter with the healthcare after a disaster. Healthcare is dependent on the nurses' ability to effectively respond to an event of disaster. Studies have shown that a deficient triage, nursing and inability to identify a critically ill patient increase patient mortality. However, previous research reveal that nurses don’t feel properly prepared. Registered nurses with experience from disaster response describe strong and conflicting emotions. Experience, education and disaster-related training have been shown to improve registered nurses’ self-reported disaster preparedness. Despite the fact that there is knowledge about registered nurses’ key role in disaster response, research is limited regarding their perceptions of disaster preparedness. Since the need for disaster preparedness increases, more studies within the area would be worthwhile. Aim: The aim was to describe registered nurses’ perceptions of disaster preparedness in emergency departments. Methods: A qualitative interview study was carried out and ten interviews with registered nurses from four emergency departments were performed. During the interviews a semi structured method was used. The interviews were analyzed through content analysis. Results: Four themes emerged: “concern for organizational insufficiency”, “need for structure”, “experience and training create a feeling of security in new situations” and “conflicting emotions and thoughts about coping strategies”. Within the first theme the participants described a strong concern for the already existing high pressure in emergency care and that this could jeopardize patient safety in an event of a disaster. The second theme illustrates the registered nurse’s perception of having a central role and their need for a clear structure while working in an event of disaster. “Experience and training”, theme three, is about the registered nurses’ wish for more disaster-related training and the importance of experience in their work. The thought of disaster response generated conflicting emotions, such as fear mixed with curiosity, was highlighted in theme four, as well as the importance of a supportive work group. Conclusion: The disaster preparedness needs to be better anchored in reality’s crowded care situation within the emergency care. Registered nurses believed a disaster would result in a chaotic work environment with the need for coping strategies. A new and structured way of working was seen as necessary. Realistic disaster-related training might compensate for the lack of experience. To be able to withhold patient safety during a disaster structure and stability within the workforce is essential.

När barn blir sjuka eller råkar ut för någon olycka tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvården. Akutsjukvård innebär ofta snabba och korta vårdmöten, där det krävs att sjuksköterskan innehar goda kunskaper om hur bästa vård ska bedrivas. Sjuksköterskans kärnkompetens innefattar bland annat personcentrerad vård som innebär att se den unika personen bakom sjukdomen och dennes individuella och specifika behov. Det gäller att sjuksköterskan är lyhörd och skapar en så god relation det är möjligt för att kunna ta del av de önskemål och behov som finns hos patienten. Vissa barn som uppsöker sjukvården upplever ofta oro och rädsla inför besöket då sjukvården ofta är förknippad med sprutor och skrämmande behandlingar. Sjukhusmiljön påminner inte om den omgivning barnet är van vid och på sjukhus vistas många främmande människor barnet inte har någon relation med. Då kunskap och förståelse inte finns hos barnet inför vad det kommande besöket innefattar, bör sjuksköterskan och annan vårdpersonal inneha goda kunskaper om hur barnen skall bemötas för att kunna erhålla bästa möjliga vård. Syftet med denna studie var att belysa faktorer och möjliga interventioner som påverkar barnens upplevelser och förväntningar vid besöket inom akutsjukvården. Metoden var en litteraturöversikt där femton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. I analysprocessen framkom totalt sex teman som presenterades under syftets frågeställningar i resultatet. De databaser som användes var PubMed, Cinahl, Swemed+ samt Samsök. Resultatet redogjorde för att barn uppskattade att sjuksköterskan var ärlig och såg barnet som en unik individ. Sjuksköterskan borde inge trygghet, vara empatiska, stödjande samtidigt som de skulle kunna skoja och leka. Barnen önskade få god information och undervisning om deras sjukdomstillstånd, kommande undersökning och eventuella behandlingar. Barnen ville vara delaktiga och tillfrågade gällande de beslut som måste fattas i samband med deras vård. Barnen uttryckte även att de ville ha anpassad vårdmiljö utifrån deras behov men även möjligheter att kunna leka och umgås med familj och vänner. Slutsatsen framhåller att då barn sökte akut eller vårdades inom akutsjukvården fanns önskemål och förväntningar hos barnet som inte alltid uppmärksammades av sjuksköterskan. Resultatet belyste att sjuksköterskor måste bli bättre på att bemöta barnet och dennes specifika behov och önskemål. Sjuksköterskan behöver kommunicera på ett sätt som är anpassat till barnets ålder och mognad. Vidare att anpassa den miljö som barnet befinner sig i och att sträva efter att uppbringa kontinuitet, förtroende och ärlighet i samspelet med barnet.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, och även om prevalensen till viss del är svårmätt så tyder forskningen på att omkring sju procent av Sveriges befolkning någon gång under livet drabbas. Internationella siffror tyder på att prevalensen i världen är omkring densamma som i Sverige och WHO arbetar med påtryckningar världen över för att få kvinnofridsfrågan på agendan. Sjuksköterskor på akutmottagningen träffar ofta våldsutsatta patienter då det är väldokumenterat att denna patientgrupp söker akutsjukvård i högre grad än övriga befolkningen, även av orsaker som inte har någon direkt koppling till våldsutsattheten. Socialstyrelsen menar i sin kunskapsöversikt ”Att se, vilja veta och att våga fråga” att screening för våldsutsatthet bör utföras i verksamheter med uppföljningsmöjlighet, såsom mödravård och psykiatri, och exkluderar akutsjukvården från denna rekommendation.  Att möta våldsutsatta patienter på akutmottagningen ställer höga krav på sjuksköterskans förmåga till kommunikation, patientcentrerad vård, uppbyggnad av förtroende och teamarbete.   Denna studie hade till syfte att beskriva sjuksköterskors upplevelse av samtal med patienter på akutmottagningen om våld i nära relationer.   Studien genomfördes under våren 2016 som en intervjustudie där sju sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige intervjuades. Insamlat datamaterial analyserades enligt metoden induktiv innehållsanalys.   Resultatet visar att sjuksköterskorna möter både förenklande och försvårande faktorer gällande utbildning, arbetsmiljö och teamarbete, samt att sjuksköterskorna präglas av en vilja att hjälpa våldsutsatta patienter trots att samtalet ibland upplevs som svårt. Patientens egen förmåga och vilja att tala om sin våldsutsatthet påverkar sjuksköterskans samtal i stor utsträckning.   Slutsatsen av studien är att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver utbildning och kontinuerligt stöd för att kunna möta denna till stor del osedda patientgrupp på ett sätt som blir förenligt med den personcentrerade vården, särskilt då miljön på akutmottagningen försvårar känsliga samtal med utsatta patienter. / Intimate partner violence (IPV) is a social problem, and although the prevalence is difficult to measure accurately, research indicates that somewhere around seven percent of the Swedish population is affected at some point during their lives. International numbers indicate that worldwide prevalence is about the same as in Sweden, and WHO is continuously pressuring governments around the world to put women’s’ health issues on the agenda. Nurses in emergency departments frequently encounter victims of intimate partner violence as it is well known that this patient category seeks emergency care to a higher degree than the average population, even from causes not directly associated with violence. In their systematic review “To see, want to know and to dare to ask”, The Swedish National Board of Health and Welfare claim that there is significant support for screening for IPV in health care settings better equipped for monitoring and follow-through, such as prenatal care and psychiatry, and emergency care is excluded from these recommendations. Encountering survivors of IPV in the emergency department demands that nurses are well equipped with competence in communication, patient centered care, trust building and teamwork.   The aim of this study was to describe nurses’ experiences in patient interviewing about intimate partner violence in an emergency department setting.   The study was carried out as an interview study during the spring of 2016, and seven nurses in an emergency department of southern Sweden were interviewed. The collected data was analyzed through inductive content analysis.   Results indicate that nurses encounter both facilitators and barriers regarding education, working environment and teamwork, and that the nurses are characterized by a strong will to be of assistance to survivors of IPV even though it may be a difficult topic to address. The patient interview is also strongly influenced by the patient’s own will and ability to talk about being subjected to IPV.   In conclusion, nurses in emergency departments need to be continuously educated and supported to be able to care for this largely unseen group of patients in a way that coheres with person centered care, especially since the physical environment in the emergency department makes sensitive issues harder to address.

No description available.

Bakgrund: Smärta är en vanlig förekommande orsak som patienter söker vård för på akutmottagningar. Tidigare forskning visar att patienter inte är nöjda med de smärtlindrande insatser som görs inom sjukvård och sjuksköterskor underskattar ofta patienters upplevda smärta. Sjuksköterskor strävar efter att alla patienter ska vara smärtfria, men olika faktorer spelar in som kan hindra sjuksköterskor att smärtlindra patienter. En adekvat smärtlindring grundar sig på smärtskattning av patienters smärta, studier visar att ajuksköterskor använder validerade instrument som VAS och NRS, men även kliniska tecken och patienters kroppsspråk. Lidande är förknippat med ett starkt obehag för människan. Smärta, i alla dess former, orsakar lidande för personen och det är sjuksköterskans uppgift att lindra lidande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att skatta och utvärdera patientens smärta, samt behov och initiering av smärtlindring, på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra akutmottagningar i Sverige utfördes, intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier kunde urskiljas: "Upplevelsen av att bedöma patienters smärta" och "Upplevelsen av att initiera administrering av smärtlindrande läkemedel". I den första kategorin beskrev informanterna att validerade mätinstrument användes, men att det var svårt att lita på och sätta en siffra på en patients subjektiva upplevelse av smärta. I den andra kategorin beskrev informanterna upplevelser som rädsla och osäkerhet gällande administrering av smärtlindrande läkemedel, här kunde osäkerheten stävjas om läkaren hade ordinerat läkemedel innan det administrerades. Slutsats: Studiens resultat tyder på att många sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever att de behöver mer kunskap inom smärta och smärtlindring. Informanterna upplevde även att riktlinjer, som generella ordinationer, är en viktig del i att lindra smärta och lidande, det fanns dock en önskan om att sådana riktlinjer behövde utvecklas och bli tydligare. Informanterna var överens om att en snabb identifiering och skattning av smärta, och en snabb initiering av smärtlindring gynnade patienter i form av ett minskat lidande.

SAMMANFATTNING Akutsjukvård är en viktig del av hälso- och sjukvårdssystemet och är ofta den första kontakten med sjukvården. Det första bemötandet är betydande för hur den resterande kontakten med vården ska komma att upplevas av patienter men påverkar även patientens hälsoresultat. Kommunikation och information är viktiga delar i hälso- och sjukvården och det har visat sig att patienter ofta uttrycker ett missnöje då brister i kommunikation och information förekommer. Syftet med denna studie är att undersöka vad som främjar kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor på en akutmottagning. Metoden var en allmän litteraturöversikt med 16 inkluderade artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Analysen av dessa har skett i enlighet med Polit och Becks nio steg. Resultatet resulterade i fyra huvudkategorier och dessa är som följer. Tillgång till information innebär att patienter vill ha kontinuerlig information. Attityder och förhållningssätt bland personalen är betydande för patienter liksom en väl fungerande kommunikation. Mötet och relationen med patienten anses viktig eftersom patienterna lämnar över sig själva till sjuksköterskorna och vill känna att de har förtroende för och att de kan lita på sjuksköterskorna. Vårdmiljö och god kommunikation under väntetiden kan minska lidandet hos patienterna. Arbetssituationen leder ofta till att kommunikationen brister och patienterna upplever att uppmärksamheten brister i och med stigande arbetsbörda hos sjuksköterskorna. Slutsatsen blir att åtgärder såsom tydlig och kontinuerlig information lindrar patientens lidande och ökar tillfredsställelsen och patienter anser att detta är de främsta orsakerna till det som främjar kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor. Kommunikationens betydelse är av avgörande karaktär för patientens upplevelse och välbefinnande under vistelsen på akutmottagningen. Andra främjande orsaker anses av patienter vara att sjuksköterskan tar sig tid, att de svarar på frågor, ställer frågor samt att de lyssnar på det som sägs. En god kommunikativ förmåga främjar kommunikationen och patienterna känner sig sedda, bekräftade och uppmärksammade. / ABSTRACT Emergency care is an important part of the healthcare system and is often the first contact with the healthcare system. The first treatment is significant for how the remaining contact with health care should be experienced by patients but also affects the patient's health results. Communication and information are important parts of the healthcare system and it has been shown that patients often express a dissatisfaction when there are shortcomings in communication and information. The purpose of this study is to investigate what promotes communication between patients and nurses at an emergency department. The method was a literature review with 16 included articles that are both qualitative and quantitative. The analysis of these has been done in accordance with Polit and Beck's nine steps. The result resulted in four main categories. Access to information means that patients want continuous information. Attitudes and attitudes among the staff are significant for patients as well as well-functioning communication. The meeting and the relationship with the patient are considered important because the patients leave themselves to the nurses and want to feel they have confidence in and that they can trust the nurses. Healthcare environment and good communication during the waiting period can reduce the suffering of patients. The work situation often leads to communication shortages and the patients feel that attention is lacking with increasing workload of the nurses. The conclusion is that measures such as clear and continuous information alleviate the patient's suffering and increase the satisfaction and patients believe that these are the main reasons for what promotes communication between patients and nurses. The importance of communication is crucial for the patient's experience and well-being during the stay at the emergency departement. Other promotional causes are considered by patients to be that the nurse takes the time, that they answer questions, ask questions and that they listen to what is said. A good communicative ability promotes communication and the patients feel seen, confirmed and noticed.

Att nästan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vårdpersonalen efter traumavård vid en akutmottagning. En enkät användes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhändertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhändertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns på arbetsplatsen men alla är inte nöjda. Förslag på förbättring av krishanteringen handlar om bl a återkommande formell krishantering. / To almost daily be confronted at work by tragedies, seriously hurt people or death is something that we all experience in different ways. The aim of this study was to describe crisis reactions and the possibility of crisis interventions after trauma care among the nursing staff at one emergency department. A questionnaire was used to collect data. The result shows that the nursing staff experience crisis reactions when taking care of hurt children and younger patients, and when taking care of there relatives. There is possibility to crisis interventions at the workplace but not everybody is satisfied with it. Among other things, the nursing staff proposed recurring formal crisis interventions as an improvement.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer orsakar stora samhällskostnader, samt skador hos offren vilket leder till behov av akutsjukvård. Därav krävs rätt beredskap hos de sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att på akutmottagningar bemöta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien bestod av en kvalitativ metod med ett urval på sexton sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningar i Västra Götaland och som haft kontakt med en kvinna där misstanke om våld i nära relationer funnits. Vid insamlingsmetoden besvarade informanterna nio frågor i ett digitalt frågeformulär som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: misstanke att allt inte står rätt till, viktigt att skapa trygghet, hinder för skapandet av en trygg miljö och förekomst av rutiner. Resultatet pekade på avvikande beteende hos de våldsutsatta kvinnorna och anhöriga, samt förekomsten av suicidförsök eller intoxikationer orsakade av en rädsla för närstående. Behov av kontinuitet i vården, skapandet av tillit, användning av utbildade tolkar, utbildning och mer personal uttrycktes. Konklusion: Resultatet tyder på ett behov av gemensamma rutiner, mer utbildning, mer personal och tid till samtal. Det är även viktigt att alltid ställa frågor om våld i nära relationer. / Background: Violence against women in close relationships causes high societal costs and injuries, leading to the victims needing emergency care. Therefore, the nurses who work at the Emergency department require proper preparedness.  Purpose: Describing nurses’ experiences of encountering violence against women in close relationships at the Emergency department. Method: The study consisted of a qualitative method with a selection of sixteen nurses who worked at Emergency departments in Västra Götaland and who had contact with women with a suspicion of violence in close relationships. During the collection, the informants answered nine questions in a digital questionnaire analyzed with qualitative content analysis.  Results: Four main categories were identified: the suspicion that not everything is as it should be, the importance of creating security, barriers to creating a safe environment and prevalence of routine. The result pointed at deviating behaviors, the occurrence of suicidal attempts or intoxication caused by fear of a relative. A need for care continuity, creating trust, using educated interpreters and educated healthcare staff was presented.  Conclusion: There is a need for a standard routine, educated staff and time for conversation. Also, it is essential to ask about violence in close relationships.

Background: The number of patients per nursing staff and skill mix (the percentage of registered nurse) among nursing staff have an impact on the working environment, effects quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study was to map the number of patients per nursing staff during a 24-hour period and to describe skill mix among nursing staff at emergency departments in medium-sized hospitals in Sweden. Method: This study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. Thirty medium-sized Swedish emergency departments participated in this study. Result: The number of patients per registered nurse varied between 0,0-11,0 patients (mean=3,3) during a 24-hour period. The number of patients per licensed practical nurse varied between 0,0-17,2 (mean=4,7). The average skill mix was 58,1% registered nurses and 41,9% licensed practical nurses for 24 hours. Conclusion: The staffing of nurses does not follow the patient flow, which results in a higher number of patients per nursing staff between 11:00 am and 11:59 pm. Further studies are needed to optimize the staffing of nurses, which can lead to an improved working environment for nurses, an improved quality of care and an increased patient safety. / Bakgrund: Antal patienter per omvårdnadspersonal och skill mix (andel sjuksköterskor i procent) bland omvårdnadspersonal har en inverkan på arbetsmiljö, vårdkvalitet samt patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet patienter per omvårdnadspersonal under en 24-timmarsperiod samt att beskriva skill mix bland omvårdnadspersonalen vid akutmottagningar på mellanstora sjukhus i Sverige. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Trettio mellanstora svenska akutmottagningar deltog i studien. Resultat: Antalet patienter per sjuksköterska varierade mellan 0,0–11,0 patienter (medel= 3,3) under en 24-timmarsperiod. Antalet patienter per undersköterska varierade mellan 0,0–17,2 patienter (medel= 4,7). Skill mix var i genomsnitt 58,1% sjuksköterskor och 41,9% undersköterskor under 24 timmar. Slutsats: Bemanning av omvårdnadspersonal följer inte söktrycket/patientflödet, vilket resulterar i ett högre antal patienter per omvårdnadspersonal mellan klockan 11:00–23:59. Vidare studier behövs för att optimera bemanning av omvårdnadspersonal, vilket kan leda till förbättrad arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen, en förbättrad vårdkvalité samt en ökad patientsäkerhet.