The purpose of the study was to investigate early childhood educators' understandings and beliefs about the role of the early childhood learning environment. In particular, this study was conducted in four Reggio Emilia inspired Canadian childcare and preschool classrooms in order to examine how the fundamental principles of the Reggio Emilia approach were interpreted within a Canadian context. Semi-structured interviews were employed with ten educators to investigate their knowledge, experiences, and beliefs about the learning environment. The data sources included interview notes, audiotapes, and photos of the classroom environment without any child/adult present. The teachers’ beliefs about the role of the learning environment were reflected in materials, aesthetics, and documentation. First, the participants believed that children need to have access to a wide range of materials to stimulate and support their play. Second, several participants stressed the importance of creating the sense of well-being that an aesthetically-pleasing and well-kept classroom provides. Finally, the concept of making learning visible requires a number of participants to collect the children’s works and experiences in as many types of media as possible. The findings suggest that such an interpretation of environment is highly dependent on teachers’ and other adults’ views of development; that variations in practices may reflect cultural differences in both beliefs about, and expectations for, their children. In order to move beyond traditional rituals and responsibilities associated with the early childhood setting, more extensive research in early childhood environments is needed. / Education, Faculty of / Graduate

Uppdraget att dokumentera och analysera barns lärande föreskrivs i förskolans läroplan och syftet med pedagogisk dokumentation är att stödja förskollärare i detta arbete. I denna studie intervjuar jag fyra förskollärare för att skapa förståelse för deras syn på pedagogisk dokumentation i relation till barns lärande. Frågor som ställs är: “Hur beskriver förskollärarna pedagogisk dokumentation i förskolan?” och “På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla barns lärande?” Studiens analys och diskussion grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom området. Resultatet visar att förskollärarna medvetet använder verktyget för att synliggöra barns lärande och formativt bedöma lärandet. Förskollärarnas beskrivningar visar att de har en viss kunskap om den pedagogiska dokumentationsprocessen. Däremot saknas kvaliteter i hur de hanterar samtliga aspekter i processen. Utsagorna visar dessutom att förskollärarna inte har förutsättningar för att utföra arbetet som läroplanen föreskriver. Tidsbrist, olika yrkeserfarenhet, barngruppsstorlek, fördelning av personal är nämnda svårigheter. Detta kräver i sin tur rektorers ansvar för att säkerställa att förskollärarna har de förutsättningar de behöver för att kunna utföra arbetet, så att barnen får den utbildning som föreskrivs i läroplanen.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka och analysera pedagogers uppfattningar om fenomenet ReggioEmilia inspirerat arbetssätt med utgångspunkt i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sjuolika pedagoger som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Metoden är fenomenografisk och ianalys användes också begreppen kunskapskultur och praktikgemenskap för att bidra till endjupare förståelse av resultatet. Studiens forskningsfrågor är:Hur beskriver pedagogerna fenomenet Reggio Emilia inspirerat arbetssätt? och Vad är det som gör att Reggio Emilia inspirationen framstår som unik och annorlunda? Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna beskrev fenomenet Reggio Emilia inspireratarbetssätt på ett samstämmigt sätt, vilket förstås som att de delar en specifik kunskapskultur.Utmärkande för fenomenet såsom det beskrevs här, är det Reggio Emilia inspireradeförhållningssättet, snarare än att det är en metod. Det finns enligt de intervjuade inte någonfärdig mall att följa, men trots det återkom de till ett antal delar som behöver vara med i ettReggio Emilia inspirerat arbetssätt. Det finns med andra ord en underliggande struktur somkom till uttryck genom de intervjuades beskrivna praktikgemenskap. Denna praktikgemenskapbidrar också till att göra så inspirationen framstår som annorlunda och unik

Tomten ligger intill en södervänd sluttning som lutar ner mot Solna Centrum. Tomten sluttar ca 2m på 35m och är omgiven av en vägkorsning samt två villatomter. Området har en tydlig villakaraktär med byggnader anpassade efter den befintliga topografin. Marken har inslag av mycket berg i dagen men även en hel del trädgårdsväxter vid villatomter samt hårdgjorda ytor vid kommunikationsstråk. Utmaningen i projektet gick ut på att skapa en förskola där 70% av tomtytan bevaras. Programmet innehåller tre avdelningar samt kök och personalrum. Projektet inspirerades av pedagogiken från Reggio Emilia. Med handledning av Malin Kjellander handledare till förskolelärare i Reggio Emilia pedagogik, samt inläsning av boken ”Ett barn har hundra språk” skapades en förskola efter kriterierna: 

- Transparens i material samt byggnad för att möjliggöra många och varierade ljusinsläpp. - Koppling till utemiljön och användandet av naturmaterial. Gården anläggs efter den befintlig topografi samt med växtval som anknyter till befintlig vegetation men även inslag av perenna växter samt vedartade växter med en variation över året.Den exteriöra miljön i projektet spelar stor roll till byggnaden. Den sluttande tomten möjliggör gården att ansluta till byggnadens två entréer samt att ansluta till befintliga marknivåer vid korsningen Charlottenburgsvägen - Gustafsvägen och skapar ett bättre möte mot tomtens omgivande miljö motsatt att anlägga en platå för att jämna ut marknivåerna. / The plot is a south-facing hillside that slopes down towards Solna Centrum. The plot slopes about 2m of 35m and is surrounded by an intersection and two plots. The area has a distinct villa character with buildings adapted to the existing topography. The area has exposed rock but also a lot of garden plants and paved surfaces on communication paths. The challenge of the project was to create a kindergarten where 70% of the land surface is preserved. The program contains three departments, as well as kitchen and staff room. The project was inspired by the pedagogy of Reggio Emilia. With the guidance of Malin Kjellander supervisor of preschool teachers in Reggio Emilia approach, and reading the book "A child has a hundred languages" created for the criteria: - Transparency in building materials and to enable the many and varied natural light. - The access to the outdoor environment and use of natural materials. The yard area was built after the existing topography and of plants related to the existing vegetation, but also types of perennial plants and trees with a variation over the year.The exterior environment of the project plays a major role in the building. The sloping plot allows the building to connect to the two entrances and to connect to existing ground levels at Charlottenburgsvägen - Gustafsvägen and creates a better meeting for surrounding environment, opposite to construct a plateau to level the ground levels.

No description available.

Despite credible research to support a constructivist-based approach in early childhood programs, policymakers continued to push for a more academic-based philosophy in an effort to reach standardized testing goals. Reggio Emilia, a constructivist-based early childhood philosophy that originated in Northern Italy, has been shown to be an excellent model to facilitate optimum learning in young children. The purpose of this phenomenological study was to investigate parental experiences when choosing the constructivist-based early childhood program, Reggio Emilia, for their children and to explore parents' perceived benefits after their children attended. A constructivist conceptual framework was used to provide context for the Reggio Emilia philosophy. A purposeful sampling strategy was used to select a Reggio Emilia inspired program, Foundations Early Learning Center, in the American Midwest. Five parents who had enrolled their children at Foundations Early Learning Center for a minimum of 6 months participated through in-depth interviews. Data were analyzed, categorized, and clustered into similar themes that described the phenomenon. Results indicated parents identified an overall satisfaction for choosing a Reggio Emilia experience for their preschool children. Ten perceived benefits from parents were identified that were associated with their children after they attended the Reggio Emilia inspired program. Findings of the current study have the potential to bring awareness to policymakers and early childhood program directors when making decisions on what type of educational philosophy to implement into early childhood programs with results favoring the choice of a constructivist-based Reggio Emilia inspired program over alternative options.

No description available.

The comprehensive aim of the essay is to discuss the abilities of developing individual, communicative and cooperative skills, related to The Swedish National Agency for Education, for pre-school children in Montessori and Reggio Emilia-inspired pre-schools. The importance of the choice of pre-school for lifelong learning is discussed and examined. The two educational profiles are presented and the theories of communication, collaboration and individual work are the basis for the analysis of the results. The collection of empirical data is done through observations and interviews with pre-school children. First, the informants construct a fantasy animal on their own and then together with a partner. The results revealed some general patterns among the children in both pre-schools. About the communicative abilities no general pattern were found among the children. The Montessori pre-school provided good opportunities for individual abilities and the Reggio Emilia-inspired preschool good potential for developing skills in collaboration. The conclusion is that the choice of pre-school can have an impact on children’s continued learning.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap kring hur förskollärare ser på utforskandets betydelse för barns lärande. Studien utgick från ett kvalitativt perspektiv och metoden som användes var intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare ser barns utforskande i förskolan som betydelsefullt för deras lärande. Barn utforskar hela tiden och drivs av deras nyfikenhet samt lust att lära. Utforskandet är ett sätt för barn att förstå och upptäcka diverse företeelser i sin omvärld. Förskollärarna stöttar barnen i deras utforskande och främjar deras utveckling och lärande genom att ställa öppna frågor samt uppmärksamma deras visade intressen.