Inledning I denna undersökning vill jag ta reda på; Har pedagogerna ett syfte med lärmiljöerna, vad sker det för lärande och är pedagogerna medvetna om lärandet. Är pedagogerna medvetna att barnen lär sig i lärmiljöerna? Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka hur förskollärare uttrycker att de skapar lärmiljöer i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Hur förskollärare ser på sin roll i utformningen av lärande miljön och hur de skapar och synliggör barnens delaktighet och inflytande. Metod Studien är kvalitativ och har inspirerats av kvalitativ ansats, vilket beskriver människors upp-fattningar om olika fenomen. Jag använder den kvalitativa metoden och utgår från intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka förskollärarnas uppfattning och förhållningssätt. Resultat Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt tillsammans med barnen där de själva får vara aktiva i sina val av aktiviteter. Då ökar barnens valmöjligheter och ansvarstagande. När barnen blir medvetna att vi ser dem som kompetenta och utmanas av olika material ökar deras fantasi och kreativitet. Barnen får ett ökat inflytande och blir medvetna om att de kan vara med och påverka sin situation. När det gäller att ge de yngre barnen inflytande, som ännu inte har verbalt språk, detta genom att observera det barnen gör och visar intresse för och sen arbeta vidare med det

En juillet 2016 paraissait une version révisée du programme-cadre d’apprentissage à la maternelle et au jardin d’enfants en Ontario. Se réclamant de l’apprentissage par le jeu dans une culture d’enquête, une lecture préliminaire a dévoilé la présence des principes d’une approche pédagogique italienne, l’approche Reggio Emilia (ARE). Nous avons souhaité examiner cette pénétration de la philosophie de l’ARE dans un programme-cadre officiel nord-américain. Une analyse de contenu nous a permis de constater que tous les concepts-phare de l’ARE y figurent explicitement. Ils ont été interprétés et incorporés dans notre cadre éducationnel qui demande évaluation selon des attentes et des contenus d’apprentissage préétablis. Bien que cette soumission à des preuves d’apprentissage et de rendement puisse être discutable dans le contexte d’un programme basé sur l’apprentissage par le jeu, le programme révisé de l’éducation à la petite enfance de l’Ontario est désormais plus proche de l’enfant et de ses manières d’apprendre.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver också Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen är att ta reda på och redovisa hur miljön på hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna på des-sa två förskolor ser på betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och läran-de.METOD:Metoden består av att en övergripande self-report fråga lämnats ut till 12 pedagoger i två olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesätt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de två praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesätt.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi växte fram för att motverka fascismen som rådde ilandet efter andra världskriget. Sveriges barnomsorg fick även fart underandra världskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde någonstans att förvara barnen. Från början sågverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flätas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsätt. Den Svenska läroplanenför förskolan bygger på tankar från reggioSYFTE: Vad händer med Reggio Emilias filosofi när den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehåller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi. Intervjusvaren harbehandlats kvalitativt.RESULTAT: I resultatet så går det utläsa att kulturen går som en röd tråd genomdet hela. Eftersom kultur finns i varje land så kan vi se att pedagogernaupplever att kulturen har en stor påverkan i alla aspekter avarbetet. Som pedagog kan man bli inspirerad av Reggio Emiliassynsättet på barnet och hur man tar tillvara på sin närmiljö i arbetetmed barnet. Den kultur man lever i formar hur arbetet ser ut och hurorganisationen byggs upp. I detta kan vi finna att vi har olika syner påverksamheten och vad det är som har betydelse och prioriteras. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssätt somförespråkas. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgår från barnens intressen och ser sig själva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framåt.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi. Studien behandlar även hurpedagogerna beskriver att de arbetar utifrån filosofin.Metod:Studien är kvalitativ och har inspirerats av fenomenografisk ansats, vilken beskrivermänniskors uppfattningar av olika fenomen. Redskapet som användes var öppen intervju. Sexintervjuer är gjorda med pedagoger från tre olika förskolor i västra Sverige.Resultat:Resultatet visar att pedagogerna uppfattar Reggio Emilias filosofi som ett förhållningssätt därderas egen människosyn har en viktig roll. Det framgår även hur de beskriver att de arbetarutifrån filosofin. Pedagogerna utgår från barnen och ser dem som kreativa och kompetentamed en inneboende lust att lära sig saker. De tar vara på barnens intressen och byggerverksamheten utifrån det.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker. Materialet finns i barnens nivå för att vara tillgängligt för dem. SyfteSyftet med vår undersökning är att studera några pedagogers förhållningssätt till och uppfattningar om barns lärande i en Reggio Emilia inspirerad lärandemiljö. Studien undersöker också hur lärandemiljön är och hur den ser ut i relation till Reggio Emilias filosofi.MetodStudien är kvalitativ och har inspirerats av fenomenografisk ansats, vilken beskriver människors uppfattningar av olika fenomen. Vi använder den kvalitativa metoden som bl.a. utgår från miljöobservationer och intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka pedagogernas uppfattning och förhållningssätt.ResultatResultatet har visat pedagogernas arbetssätt och tankesätt. Det visar att miljö och material har en aktiv roll i barnens utveckling och lärande. Det verkar som hela Reggio Emilia grundar sig på demokrati. I Reggio Emilia har man en stark tro på det kompetenta barnet. Barngruppen ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Det står klart att den pedagogiskamiljön är förhållandet mellan en synlig miljö och en osynlig miljö. En synligmiljö är allt från arkitektur, lokaler, möblering till materialet och en osynlig miljö är pedagogernas förhållningssätt till barn och varandra. Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger. Det framgår att man inte kan ta hit Italien för att de har andra kulturella förutsättningar. Genom detta arbete har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska arbete. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan, vilket Läroplanen för förskolan, LpFö-98, förespråkar för att främja lärandet. Bild och andra former av skapande är viktigt i barns liv och utveckling. Det är dock i processen och det fria skapandet, där barnen samspelar med andra, det främsta lärandet sker. Skapandeformerna ligger väldigt nära barnens lek, vilket är den centrala utgångspunkten för utveckling för barn i förskoleåldern.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av bildskapande. Vi har även som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillåts i verksamheten och om barn får utforska material utifrån egna förmågor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att använda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vår förståelse för pedagogers tankar kring bildskapande. Studien genomfördes genom tio kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger på olika förskolor i vårt närområde.RESULTAT: Studien visar att begreppen ”bildskapande” och ”fritt skapande” uppfattas på oerhört skilda sätt. Pedagogerna inom den Reggio Emiliainspirerade verksamheten och pedagogerna i den traditionella förskolan arbetar med bildskapande på olika vis då deras syn, kunskap och medvetenhet inom ämnet skiljer sig åtskilligt.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet där barnet står i centrum, i egenskap av en kompetent individ, måste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemområden att förändra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen på barnets rätt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda på hur en verkstadsverksamhet för barn, där samma barngrupper sällan återkommer, kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras på aktionslärande som metod, då uppstart och utveckling av verksamheten är i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsättningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot miljön och genom att välja att förändra den har vi även möjlighet att förändra barnens agerande i miljön. Genom att använda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska ledarskap.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation. Studien genomfördes på tre förskolor, där vi intervjuade en pedagog på vardera samt observerade en aktivitet på samtliga förskolor.Resultat:I resultatet framkommer det att pedagogerna har en stor tilltro till det kompetenta barnet, de är noggranna med att synliggöra barnet och verksamheten genom dokumentation och reflektion. Samtliga förskolor har ateljéer där barnet får skapa i projekt och enskilt, miljön ansågs vara en viktig del för att barnet skulle känna lust till den skapande verksamheten. Pedagogerna ansåg att deras roll var att utmana barnet till att vara kreativa och finna inspiration till att skapa, men att de samtidigt skall lyssna in barnets tankar och idéer. Det handlade om ett givande och tagande där pedagogerna vill få alla barn att känna sig delaktiga i en atmosfär som är tillåtande.

<p>Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98.</p><p>The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.</p>