No description available.

For many years, it has been reported that the turnover rate among staff in the child and youth services units of social services has been very high. Increased documentation requirements and an imbalance between time and resources create stress and anxiety, which has resulted in many social workers taking sick leave or choosing to resign from their positions. The persistence of these issues within the organization is confirmed by requests from professionals in southern Sweden, indicating that this topic requires further study. By understanding and identifying the positive and negative factors affecting staff turnover in child and youth services units, the current study aims to provide insights that can guide development and contribute to a more attractive work environment. The study was conducted using a qualitative research method, and nine semi-structured interviews with social workers from four municipalities in southern Sweden provided the empirical material upon which the results are based. Three main themes were identified and analyzed using Herzberg's two-factor theory and Hochschild's emotion theory. The results indicate that organizational factors, such as reorganizations, often lead to an imbalance between demands and resources, which can lead to social workers choosing to leave their position. Interpersonal interactions are another significant factor affecting social workers' job-related well-being. This includes both the motivation they derive from interacting with clients and the collegial support needed to perform an emotionally demanding job. The individual emotional labor performed by social workers is essential for maintaining a desired distance between work and personal life. It is obvious that these individuals have chosen to dedicate their professional lives to supporting and helping other people. However, the study's findings show that professional experience, mental resilience, and collegial support are necessary to prevent the cost from becoming too high. / Under många år har det rapporterats om att personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter varit mycket hög. Ökade dokumentationskrav samt obalans mellan tid och resurser skapar stress och oro, vilket i sin tur resulterat i att många socialsekreterare blivit sjukskrivna eller valt att avsluta sin tjänst. Att problematiken inom organisationen kvarstår bekräftas genom det önskemål som inkommit från verksamhetsfältet i södra Sverige om att ämnet bör studeras ytterligare. Genom att skapa förståelse för-och identifiera vilka positiva och negativa faktorer som påverkar personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, syftar den aktuella studien till att bidra med insikter som kan vägleda utvecklingen och bidra till en mer attraktiv arbetsmiljö. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod, och nio stycken semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra kommuner i södra Sverige har gett det empiriska material som resultatet bygger på. Tre huvudteman har identifierats och analyserats med grund i Herzbergs tvåfaktorsteori och Hochschilds emotionsteori. Resultatet visar på att organisatoriska faktorer som omorganiseringar ofta leder till obalans mellan krav och resurser, vilket i förlängningen kan få socialsekreterarna att avsluta sin tjänst. De mellanmänskliga mötena har visat sig ha stor betydelse för socialsekreterarnas yrkesrelaterade välbefinnande. Det handlar både om den drivkraft som de finner i mötet med klienter men även det betydande kollegiala stöd som krävs för att utföra ett emotionellt krävande yrke. Att socialsekreterarna dessutom utför ett individuellt emotionellt arbete är av stor vikt för att hålla önskvärd distans mellan arbete och privatliv. Det är tydligt att det här är människor som har valt att viga sina yrkesliv åt att stötta och hjälpa andra, dock visar studiens resultat att det krävs yrkeserfarenhet, mental styrka och kollegialt stöd för att  priset inte ska bli för högt.

Andelen deltidsanställda kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter är hög. För att ändra det behövs kunskap kring bakomliggande faktorerna till valet av deltidsarbete. Kommunen saknar den kunskap som behövs för att kunna nå målet med projektet Heltidsresan. I denna studie har en kvalitativ forskningsintervju använts för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer det finns till att en stor andel kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Syftet med studien var att uppnå kunskap kring bakomliggande faktorer samt kommunens arbete med projektet Heltidsresan, vars syfte ligger i att införa heltid som norm. Frågeställningen i studien var “Vilka faktorer påverkar kvinnor, anställda i Laholms kommuns verksamheter, att arbeta deltid och vad gör kommunledningen för att främja arbetet mot heltid som norm? “. De teorier som används för att analysera fenomenet deltidsanställning var system och livsvärld av Habermas, intersektionalitet av Los De Reyes och Mulinaris och teorin om emotionellt arbete av Hochschild. Studien har genom intervjuer nått kunskap kring bakomliggande faktorer till varför kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Av resultatet visar det sig främst vara tre faktorer till att kvinnorna arbetar deltid. Barnomsorgen i hemmet utifrån traditionella könsroller, arbetsvillkor och ekonomisk skillnad mellan män och kvinnor. / The proportion of women working part-time in Laholm municipality's operations is high. To change that they need knowledge about why women work part-time. The municipality lacks the knowledge needed to achieve the goal of the “Heltidsresan” project. The underlying factors were studied through interviews and qualitative research. The purpose of the study was to gain knowledge about the underlying factors and the municipality's work with the project “Heltidsresan” whose purpose of which is to introduce full-time as the norm. The question in this study was “What factors affect women, employees in Laholm municipality's operations, to work part-time and what does the municipal management do to promote fulltime work as the norm? “. The theories used for the analysis of the phenomenon of part-time employment were system and life-world by Habermas, intersectionality by Los De Reyes and 3Mulinaris and the theory of emotional work by Hochschild. Through interviews, the study has gained knowledge about the underlying factors why women in Laholm municipality's operations work part-time. The result is that there are mainly three factors why women work part-time. Childcare in the home is based on traditional gender roles, the working conditions and the financial difference between men and women.

A un moment de l’histoire où l’émotion se veut l’adjuvant moteur de l’exercice et de l’action publique, ce travail de recherche s’inscrit à rebours d’une conception faisant de l’instantané et de l’événement les modes d’appréhension et d’expression de « sociétés liquides ». Fondé sur une approche critique, interdisciplinaire et humaniste, il étudie le comportement organisationnel dans un monde social lourdement impacté par un « managérialisme » mutilant l’histoire, la culture, et l’identité de cadres dirigeants publics dans les collectivités territoriales. Réhabilitant l’approche biographique comme stratégie d’accès au réel, la recherche met en évidence un « contrat psychologique » fondé sur un « équilibre stable » fruit d’une « double transaction biographique et relationnelle » autour de « l’éthique du bien commun », entre éthique de conviction et éthique de responsabilité. Elle étudie par la suite les logiques d’action qui se construisent aujourd’hui dans les administrations territoriales, où « l’image de l’organisation » comme « prison psychique » fait émerger des comportements allant de la défection à la résistance. / At a time in history when emotion wants to be an auxiliary driver in running local government, this research reverses the concept where snapshots and events are seen as ways of expressing and dealing with "fluid societies." Based on a critical, interdisciplinary and humanistic approach, it studies organisational behaviour in a social world seriously affected by a "managerialism" that is mutilating the history, culture, and identity of managers in local authorities. Reinstating the biographical approach as a strategy for getting to the core of reality, the research highlights a "psychological contract" based on a "stable equilibrium", the result of a "double biographical and relational transaction" which focusses on "the ethics of the common good", the midpoint between the ethics of conviction and responsibility. It then examines the working principles that are surfacing in local government today, where "the organisation's image" as a "mental prison" leads to behaviour ranging from defection to resistance.

Cette recherche porte sur les activités mentales réalisées lors d’un geste invasif d’une infirmière sur un malade. Il s’agit de comprendre ce qui l’encourage à rendre objet le corps de ce dernier alors que les nouvelles pédagogies prônent de rendre le malade acteur de ses soins. Cette étude vise à caractériser le cheminement intellectuel qu’impose ce geste en termes d’opérationnalité et de motivation à agir pour résoudre les tensions entre ce que les infirmières pensent devoir faire au regard de leur prescription médicale et des recommandations professionnelles, mais aussi ce qu’elles peuvent réellement faire en situation.Les résultats obtenus permettent d’identifier que l’infirmière s’autohypnose en se concentrant sur sa respiration et en s’invectivant en utilisant le « tu » d’une manière positive et en inhibant ses émotions afin de ne courir aucun risque émotionnel et de vivre son geste dans une version simplifiée de la réalité. / This thesis is all about the mental activities realized during an invasive gesture of a nurse on a patient. It deals with the question what makes the nurse to consider as an object the patient’s body wheras the new pedagogies advocate turning a sick person actor of his own care. The aim of this study is to characterize the intellectual path imposed by this gesture in terms of operational effectiveness and motivation to act. It is about solving the tensions between what the nurses think they have to do – with regards to their prescription and professional recommendations – and what they really can do in situation.

Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet upplevs, hanteras och inverkar på den psykosociala arbetsmiljön i polisarbetet under arbetstid hos två kategorier poliser i yttre tjänst. Den första kategorin är de som har mellan 0–5 års erfarenhet. Den andra kategorin har mer än fem års erfarenhet. Första frågeställningen undersöker hur respektive kategori poliser i yttre tjänst beskriver att de upplever och hanterar det emotionella arbetet i tjänsten. Den andra frågeställningen undersöker i vilken mån individuella egenskaper som surface acting, deep acting och rollspel är viktiga i ett riskfyllt yrke. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Urvalet är en blandning av subjektivt urval och snöbollsurval. Empirin inhämtades genom tio semistrukturerade telefonintervjuer. Poliserna hanterar emotioner i arbetet enligt Hochschilds (1983/2012) begrepp surface acting och deep acting. Detta genom att gå in i rollen och anpassa sina känslor utifrån situationen. Kollegialt stöd och mental förberedelse visade sig vara ett vedertaget sätt att hantera känslorna, men även humor. Generellt upplevde poliserna att deras tid i yrket har betydelse för hur de hanterar de emotionella arbetet. Slutligen visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet kan vara obalans i den emotionella dissonansen och avtrubbning. / The purpose of the study is to investigate how the emotional work is experienced, handled and affects the psychosocial work environment in police work during working hours with two categories of police officers in field service. Those between 0-5 years and more than five years of experience. The first question investigates how each category of police officers in field service describe that they experience and handle the emotional work in the service. The second question investigates in what extent are individual characteristics such as surface acting, deep acting and role-playing are important in a risky profession. The study has been based on a qualitative research strategy with an abductive approach. The sample is a mixture of subjective selection and snowball selection. The empirical data was obtained through ten semi-structured telephone interviews. The police handle emotions at work according to Hochschild's (1983/2012) concept of surface acting and deep acting. This by going into the role and adapting their feelings based on the situation. Collegial support and mental preparation proved to be an accepted way of dealing with emotions, but also humour. In general, the police felt that their time in the profession was important for how they handle the emotional work. Finally, this study shows that perceived and possible consequences of the work can be an imbalance in the emotional dissonance and blunting.

Denna intervjubaserade studie om emotionellt lönearbete hos skolkuratorer i Sverige visar att det emotionella lönearbetet präglas av olika normer för framträdanden och uttryck av känslor. Det emotionella arbetet är ett för skolkuratorn centralt verktyg för att upprätthålla känsloregler och sociala normer. Det emotionella lönearbetet används på olika sätt, genom ytagerande och djupagerande. Emotionellt lönearbete betraktas som en färdighet som kan förändras över tid, och som kan innebära en separation mellan privatperson och yrkesroll.  Hanteringen av andras känslor verkar som ett emotionellt lönearbete riktat mot den som bemöts. Auktoriteten som kurator ger möjligheter att agera som påminnare om känsloregler för andra. Arbetet innefattar bearbetningar av känslor personligen och med andra. Studien bygger på interaktionistiska och emotionssociologiska perspektiv från Arlie Russell Hochchild och Erving Goffman. Tillvägagångssättet baseras på fenomenologiska perspektiv. Med hjälp av ett målstyrt urval och semistrukturerade intervjuer har information inhämtats från fem skolkuratorer på svenska gymnasieskolor.