I detta examensarbete har syftet varit att undersöka hur man kan minska behovet av att behöva köpa energi till en fastighet med tillhörande byggnader. Fokus har legat på att producera nog med energi för att täcka fastighetsägarnas konsumtion av el. Projektet har även berört energioptimeringsåtgärder av enklare slag. Efter detta gjordes en fysisk genomgång av byggnaderna där mätning också genomfördes dels som underlag för en energibalans, dels som underlag när det undersöktes vilka energisparåtgärder som var ekonomiskt genomförbara, såsom tillläggsisolering av vinden. Sedan samlades det in offerter och annan viktig information, såsom energiproduktion och priser, för att sedan analyseras. Alla delar jämfördes och ställdes mot varandra för att komma fram till det som passade fastighetsägarna bäst. Lagring och vindkraft hade en för lång återbetalningstid gentemot vad ägarna hade efterfrågat då de ville att det skulle vara återbetalat innan produkternas livslängd var slut. Resultatet av vindkraften visade att vindhastigheterna inte kunde fastställas helt eftersom den vindmätning som gjorts har skett 25 km därifrån, vilket leder till en osäkerhet i hur mycket el som kan produceras. Det mest lönsamma var den största av de fyra solcellsparker som jämfördes. Den och det lilla vindkraftverket tillsammans producerar tillräckligt mycket el för att täcka deras behov. Däremot rekommenderades varken vindkraftverket eller batterilagring på grund av återbetalningstiden. Ägarna kan alltså producera den mesta elen med hjälp av solceller, dock inte allt enligt de beräkningar som gjorts. Förutom Vattenfalls solceller rekommenderades att tilläggsisolera vinden samt en laddbox från Vattenfall. Eftersom teorin i examensarbetet skulle baseras på granskade källor och inte på vinstdrivande källor användes studentlitteratur, publicerade rapporter och rapporter från myndigheter. / The purpose of this thesis has been to examine how to reduce the need to buy energy for a property with associated buildings. The focus has been on producing enough energy to cover the property owners' consumption of electricity. The project has also involved simpler energy optimization measures. After this, a physical review of the buildings was carried out, where measurement was also carried out partly as a basis for an energy balance and partly as a basis when examining which energy saving measures were economically feasible, such as additional insulation of the wind. Then quotes and other important information, such as energy production and prices, were collected and then analyzed. All parts were compared to each other to arrive at what best suited the property owners. Storage and wind power had too long a payback period against what the owners had asked for when they wanted it to be repaid before the end of product life. The result of the wind power showed that the wind speeds could not be fully determined since the wind measurement made was 25 km away, which leads to an uncertainty in how much electricity can be produced. The most profitable was the largest of the four solar cell parks compared. It and the small wind turbine together produce enough electricity to meet their needs. However, neither the wind turbine nor the battery storage was recommended because of the payback time. The owners can thus produce most of the electricity using solar cells, but not all according to the calculations made. In addition to Vattenfall's solar cells, it was recommended to insulate the wind and install a charging box from Vattenfall. Since the theory in the degree project should be based on audited sources and not on profit-making sources, student literature, published reports and reports from authorities were used.

Akademiska Hus AB är ett statligt ägt fastighetsbolag med uppdrag att äga och förvalta fastigheter för utbildning, forskning och studentbostäder. Ett av deras energimål är att halvera mängden inköpt energi till år 2025 med startår 2000. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förbättringsmöjligheter och åtgärder kopplade till VVS-system för att nå energimålet. Arbetet har utförts på förvaltningsområdet Campus Solna som har ett specialavtal med Stockholm Exergi för fjärrvärme och fjärrkyla. Specialavtalet är utformat med fördelaktiga tariffer vid hög nyttjandegrad, ett exempel är kompensation vid användning av fjärrkyla under vinterperioden men det föreligger tilläggsavgifter vid underutnyttjad leverans. Detta sätter begränsningar i vilka typer av besparingsåtgärder som kan utföras med positivt ekonomiskt resultat samt minskad andel inköpt energi. De besparingsåtgärder som har valts för beräkningar är två typer av värmepumpslösningar och ett byte till effektivare värmeåtervinningsbatterier. Beräkningarna har utförts med hänsyn till gällande avtal och därefter jämförts mot ett annat befintligt standardavtal inom Akademiska Hus för att undersöka om förvaltningsområdet Campus Solna skulle gynnas av en annan avtalsform. Nyttjandetiden för fjärrvärme och fjärrkyla är ett förhållande mellan energi och effekt visar resultatet att de åtgärder där den procentuella andelen mellan energi- och effektbesparing är ungefär lika stor finns största ekonomiska lönsamheten. Resultatet efter utförda beräkningar visar att de två typerna av värmepumpslösningar ger stora besparingar i inköpt energi men i förhållande till effektbesparingarna generar detta tilläggsavgifter och en ekonomisk förlust. Vid jämförelse mot standardavtalet utan tilläggsavgifter sparas en stor andel inköpt energi och den potentiella ekonomiska besparingen ökar. Dock, visade det sig vid en totalkostnadsanalys att den årliga kostnaden för värmepumpslösningen med standardavtalet blir lika stor som kostnaden med det befintliga avtalet utan någon åtgärd och detta på grund av att tarifferna för inköpt fjärrvärme och fjärrkyla är högre. Värmeåtervinningsbatterierna har ett bättre förhållande mellan energi- och effektbesparing vilket resulterar i en ekonomisk vinst även vid gällande avtal. Eftersom återvinning av värme minskar andelen förbrukad energi är det även positivt ur en miljö- och hållbarhetssynpunkt. Slutsatsen är att om det befintliga avtalet fortsätter att nyttjas måste åtgärder som skapar ett bra förhållande mellan energi- och effektbesparing hittas. Alternativet är att försöka förhandla fram ett nytt avtal när gällande specialavtal löper ut för att göra åtgärder som värmepumpar lönsamma. Utöver ovannämnda undersökning har arbetsmetoderna för energibesparingar på Akademiska Hus undersökts genom kvalitativa intervjuer där syftet var att belysa hur nuvarande samarbete ser ut mellan de olika yrkesrollerna samt om det finns en tydlig strategi för hur energimålet ska nås. En slutsats efter utförda intervjuer är att det upplevs att det finns för lite tid att genomföra ett energiarbete. Bakomliggande orsak till detta anses vara att det skulle behövas en bättre arbetsmetodik, tydligare struktur för arbetsfördelning samt mer resurser i form av en dedikerad arbetsgrupp som jobbar operativt med energifrågan. / Akademiska Hus AB is a government owned real estate company, their primary mission is to own and administrate facilities for education, research and student housing. One of their energy goals is to reduce the amount of acquired energy by half between the year 2000 and 2025. The purpose of this thesis is to find solutions and ways to make improvements regarding HVAC-systems to achieve this energy goal. The work has been carried out at the property area Campus Solna, which have an agreement with special amendments and conditions with Stockholm Exergi concerning district heating and cooling. The agreement is designed with beneficial tariffs at high utilization, one example is that during the winter season Akademiska Hus gets compensated for using the district cooling but it also exists surcharges at underutilization of delivered heating and cooling. This puts limitations in which types of measures that can be performed to reduce the amount of acquired energy and at the same time have a positive economical result. The selected solutions are two different types of heat pumps and a change to more efficient heat recovery exchangers for ventilation. The calculations have been executed with regard to the current special agreement and then compared to another existing agreement within the corporation to examine if Campus Solna would benefit from another agreement. The utilization time for the district heating and cooling consist of a relation between energy and power, results show that saving measures where the ratio between them are about the same size is the most profitable economically. The results after the performed calculations show that the two types of heating pumps generate large savings in acquired energy but in relation to the reduced power usage causes surcharges and an economical loss. When compared to the other agreement without the additional charges the potential economical outcome improves while reducing the acquired energy. However, when performing a total cost analysis, the calculations with the other agreement indicate that the total annual cost for acquired energy with the heating pump solutions will amount to the same as using the existing agreement without performing any energy saving measures. This is due to the difference in tariffs between the agreements. The heat recovery exchangers have a better relation between energy and power savings, which results in an economical profit regardless of the agreements. This measure also decreases the consumed energy, which has a positive impact on the environment and sustainability. In conclusion, if the current agreement is to be used in the future energy saving measures have to meet the requirement of the energy and power ratio. However, finding enough of such measures that helps Campus Solna to achieve their energy goal can be problematic. The alternative is to renegotiate the agreement to make solutions like heat pumps profitable. Through qualitative interviews with a selection of personnel, work methods connected to energy saving has been discussed to see if there are possibilities for improvements regarding collaboration between the different departments to achieve the energy goal. One conclusion after the interviews is that the personnel are experiencing that there is not enough time to focus on energy savings and projects in their daily work. Hence, there is a need for better working methods, a clearer structure for how the work is to be distributed and more resources in the form of a dedicated working group that works operationally with the energy issue.

I det här arbetet undersöks hur Alsters herrgårds huvudbyggnad kan vidare utvecklas med förslag på komfortskapande och energieffektiviserande åtgärder. Syftet med detta arbete är att belysa komplexiteten i de beskyddande regelverken för byggnadsminnen i samband med energi- och komfortrenovering. Eftersom Alsters herrgård skyddas av plan- och bygglagen samt kulturmiljölagen påverkar dessa regelverk vilka åtgärder som kan genomföras. I arbetet undersöks åtgärder som påverkar energianvändning och komfort i byggnaden. Dessa är Energifilm, Solfilm, tilläggsisolering av vindsbjälklaget, implementering av F-system och implementering av FTX-system. Vid Alsters herrgård finns ambitioner att utveckla verksamheten till att erbjuda fler konferenser vilket också påverkar åtgärderna som krävs. Till arbetet tillhandahålls fasad- och planritningar på herrgårdens byggnader av teknik- och fastighetsförvaltningen på Karlstad kommun. Metoden i arbetet inleds med att upprätta konstruktionsritningar genom litteraturstudie och platsbesök. En termografering av byggnaden genomförs, för att identifiera dess brister. Vidare påbörjas en litteraturstudie för att få fram relevanta åtgärder samt utreda huruvida dessa går att genomföra enligt regelverk. Slutligen genomförs en simulering med programmet VIP Energy för att beräkna den förväntade energibesparingen. Åtgärder som inte påverkar energianvändningen utvärderas separat. Arbetet resulterar i ett antal åtgärder som bedöms vara möjliga enligt regelverken. De åtgärder som medför mest energibesparande resultat kombineras i ett åtgärdspaket tillsammans med det mest energieffektiva ventilationsalternativet. Den stora begränsande faktorn för vilka åtgärder som är möjliga att genomföra är de beskyddande regelverken. Då Alsters herrgårds huvudbyggnad redan är på god väg gällande energieffektiviserande åtgärder var det de mindre omfattande åtgärderna som gett bäst resultat i detta arbete. De mer omfattade åtgärderna bedöms vara svåra att genomföra utan att riskera byggnadens kulturhistoriska värden. Energibesparingen begränsas av att omfattande åtgärder, exempelvis tilläggsisolering av väggarna, inte är lämpliga att genomföra enligt regelverken. Det är därför viktigt, vid genomförande av dessa typer av utredningar, att de motiverande faktorerna inte handlar om kortsiktig kostnadsbesparing utan i stället om miljö- eller komfortaspekter. / This study examines how Alster manor’s main building can be further developed with proposals for comfort-creating and energy-efficiency measures. The purpose of this study is to highlight the complexity of the protective regulations for building monuments and notable buildings in connection with energy and comfort renovations. Since Alster manor is protected by the Swedish Planning and Building Act and the Swedish Historic Environment Act, these regulations affect which measures can be implemented. This study examines various measures that affect energy use andcomfort in the building. These are Energifilm, Solfilm, additional insulation of the attic floor, implementation of an exhaust ventilation system and implementation of an FTX-system. At Alster manor there are ambitions to develop the business to offer more conferences, which also affects the measures required. For this study, floor plans and façade drawings of the manor’s buildings are obtained from the Technology and Property Administration in Karlstad municipality. The method in this study begins with preparing construction drawings through a literature study and site visits. Then a thermography examination of the building is carried out to identify flaws in the main building. Furthermore, a literature study is initiated to obtain relevant measures and to investigate whether these can be implemented in accordance with the protective regulations. Finally, an energy calculation is performed with the program VIP Energy to calculate the expected energy savings. Measures that do not affect energy use are evaluated separately. The study results in several measures that are considered possible according to the regulations. The measures that bring the most energy-saving results are combined in a package of measures together with the best ventilation option. The major limiting factor for which measure can be implemented, was the protective regulations. As Alster manor’s main building is already well on track with energy efficiency measures, it was the less extensive measures that gave the best results in this work, and the more extensive measures were difficult to achieve without risking the building’s cultural and historical values. Since extensive measures, such as additional insulation in the walls, are not suitable to implement according to the regulations, the results will not be huge energy savings. It is therefore important, when carrying out these types of investigations, that the motivating factors are not about short-term cost savings but rather environmental or comfort aspects.

Vi står idag inför en ökad global population och klimatpåfrestning vilket har skapat behov av ett mer resurseffektivt samhälle som kräver mer utgående produkt per ingående råmaterial. Biogas anses vara en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle då det följer en cirkulär ekonomi som inte bidrar med nettoutsläpp av koldioxid. Biokol är tillämpbart i djupströbädd då det minskar emissioner av ammoniak och växthusgaser (Jansson, 2019). En djupströbädd som blandats med biokol användes i denna studie som biogassubstrat, med övergripande syfte att undersöka effekten på biogasproduktionen. Genom detta kunde en storskalig potential estimeras, samtidigt som fler användningsområden för biokol som produkt inom lantbruket påvisas. En experimentell testanläggning i labskala användes, där en kontroll samt djupströ blandat med biokol rötades i två separata kontinuerligt omrörda reaktorer. Resultaten fastställde att biokolet bidrog till en ökad biogasproduktion motsvarande 25.9%. Metanhalten i biogasen var lägre än för kontrollen, samtidigt som den totala metanproduktionen var högre. Biokolet rötade även ut mer av det organiska material som fanns tillgängligt i substratet, med en utrötningsgrad på 70.1% jämfört mot kontrollens 65.4%. Den specifika metanpotentialen för biokolet visade på högre värde, dock var detta lägre än normalfall för djupströ vilket innebär att försöket troligtvis går att optimera. Sett ur ett större nationellt perspektiv, om samtligt djupströgödsel tillgängligt i Sverige skulle rötas med tillsats av biokol, ses en potential på 7.2 TWh. Detta skulle bidra till det nationella målet om att använda minst 15 TWh biogas i energisystemet innan år 2030. Vidare diskuteras eventuella orsaker och samband bakom resultaten, metodupplägg samt förslag på optimering tillsammans med miljöfördelar ett mer cirkulärt system som detta skulle medföra. / We are today facing an increased global population and climate stress which creates a need for a more resource-efficient society that requires more output per unit input. Biogas is considered important in the transition towards a sustainable society, as it follows a circular economy that does not contribute to any net emissions of carbon dioxide. Biochar is applicable in deep litter beds as it reduces emissions of ammonia and greenhouse gases. Deep litter manure mixed with biochar was in this study used as a biogas substrate, with the aim to investigate its effect on biogas production. Through this, a large-scale potential could be estimated and at the same time also more usage areas for biochar as a product within agricultural processes. An experimental laboratory plant was used, where a control and deep litter manure mixed with biochar were digested in two separate continuous stirred reactors. The conclusions stated that the biochar contributed to an increased biogas production corresponding to 25.9%. The methane content in the biogas was lower than for the control and at the total methane production was higher. The biochar also digested more of the organic matter available in the substrate, with a degree of degradation of 70.1% compared to the control with 65.4%. The specific methane potential for the biochar showed a higher value, however, this was lower than the normal case for deep litter manure which means that the experiment probably could be further optimized. Seen from a broader national perspective, is all deep litter manure available in Sweden were to be digested with addition of biochar, a potential of 7.2 TWh could be seen. This would contribute to the national goal of using a minimum of 15 TWh from biogas by the year 2030. Furthermore, possible causes and connections behind the results, methodological design and proposals for optimization are discussed. This along with environmental benefits a more circular system like this could lead to. / <p>2021-06-04</p>

En studie har genomförts för att undersöka möjligheterna att torka gjutsand i en fluidiserad bädd. Sand är ett ändligt material och i gjutprocessen används tonvis gjutsand årligen. Volvo Powertrain Production har ett gjuteri i Skövde där de undersöker om de kan återanvända sin gjutsand. För att återanvända gjutsanden måste den först tvättas ren från föroreningar för att sedan torkas innan den kan användas i processen igen. Gjuteriet har stora mängder restvärme som skulle kunna utnyttjas till torkningen av gjuterisand. Studien genomförs för att öka kunskapen om torkning av gjutsand i en fluidiserad bädd vid olika gastemperaturer och flöden.  Målet är att analysera gjutsandens fluidiseringsegenskaper och att beräkna vilken temperatur och vilket luftflöde som genererar lägst energibehov vid torkning. Gjutsanden ska torkas från en fukthalt på 12 % till en fukthalt på 0,1 %. Gjutsandens slitage mäts för att säkerställa att medelkornstorleken inte underskrider 150 µm och att finandelar under 63 µm inte överskrider 1 % av den totala massan. Målet är även att projektera en tork som kan torka 10 000 ton gjutsand/år samt att beräkna den miljömässiga förbättringen som genereras av att återvinna gjutsanden i CO2-ekv.  Resultatet för studien visar att torr gjutsand fluidiserar vid en hastighet på 0,09 m/s. Studien visar också att fluidiseringen av gjutsand inte har ett betydande slitage på sangkornens storlek. Sandens slitagegrad är viktig eftersom sanden vill kunna återanvändas många gånger och resultatet tyder på att fluidisering är en skonsam process. Torkning av 10 000 ton gjutsand/år kräver en tork på 22,2 m3. Torkens storlek ses som rimlig och för att få en kontinuerlig torkning kan en fluidiserad bandtork användas.  Resultatet visar att för att torka så energieffektivt som möjligt bör det ingående volymflödet på luften vara 0,028 m3/s. Ingående lufttemperatur bör vara 100 °C när sandbädden är fast och 45°C när gjutsanden är fluidiserad. Gjuteriet genererar stora mängder restvärme och procesströmmar upp till 100 °C kan ses som obegränsad. Det betyder att restvärme kan användas för att torka gjutsanden. Resultatet för de miljömässiga beräkningarna visar att 226 till 244 ton CO2-ekv kan reduceras genom att återvinna 10 000 ton gjutsand per år. Torkningseffekten är mycket låg och det kan vara ett problem om restvärmetillgången minskar. För att nyttja en större del av den tillförda energin kanett recirkulerande flöde användas. I dagens process ses dock inte det som nödvändigt eftersom energin är obegränsad och inte nyttjas till andra ändamål. / A study has been made to investigate the possibilities of drying casting sand in a fluidized bed. Sand is a finite material and in the casting process tons of casting sand are used annually. Volvo Powertrain Production has a foundry in Skövde where they are investigating if it is possible to reuse their casting sand. To be able to reuse the casting sand, it must first be washed clean of contaminants and then dried before it can be used in the process again. Foundry has large amounts of residual heat that could be used for the drying of foundry sand. The study is carried out to increase knowledge about drying casting sand in a fluidized bed at different gas temperatures and flows. The goal is to analyze the fluidizing properties of the casting sand and to calculatewhich temperature and which air flow generate the lowest energy requirement duringdrying. The casting sand must be dried from a moisture content of 12 % to a moisture content of 0,1 %. The wear of the casting sand is measured to ensure that the average grain size does not exceed 150 µm and that fines below 63 µm do not exceed 1 % of the total mass. The goal is also to design a dryer that can dry 10 000 tonnes of casting sand/year and to calculate the environmental improvement generated by recycling the casting sand in CO2-eq. The results of the study show that dry casting sand fluidizes at a speed of 0,09 m/s. The study also shows that the fluidization of casting sand does not have a significant wear on the size of the grains. The degree of wear of the sand is important because the sand must be reused many times and the result indicates that fluidization is a gentle process. Drying of 10 000 tonnes of casting sand/year requires a dryer of 22,2 m3. The size of the dryer is considered reasonable and to obtain a continuous drying, a fluidized belt dryer can be used. The results show that to dry as energy-efficiently as possible, the input volume flow on the air should be 0,028 m3/s. The incoming air temperature should be 100 °C when the casting sand bed is solid and 45 °C when the casting sand is fluidized. The foundry generates large amounts of residual heat and process streams up to 100 ° C can be seen as unlimited. This means that residual heat can be used to dry the casting sand. The results of the environmental calculations show that 226 to 244 tonnes of CO2-eq can be reduced by recycling 10 000 tonnes of casting sand per year. The drying effect is very low and it can be a problem if the residual heat decreases. To utilize a larger part of the supplied energy, a recirculating flow can be used. In today's process, however, it is not seen as necessary because the energy is unlimited and is not used for other purposes.

The degree project was done at Södra Cell Värö with the purpose to investigate how the use of energy for pulp drying in a pulp dryer could be made more effective to decrease the energy consumption or increase the capacity. The pulp dryer is one of the machines that consumes the most energy at SCV. The air that dryes the pulp is heated by low pressure steam, and since the amount low pressure steam was limited, the purpose with the project was to investigate how the low pressure steam best could be used. If the drying capacity could be improved it could enable for an increase in production or a decrease low pressure steam consumption. The task was divided into: 1. Analysis of steam and condensate flows connected to the pulp dryer. Can they be adjusted to improve the drying capacity? 2. Investigation of possible sectors of application for hot air flows from vacuum pumps. 3. Investigation of the condensate system. Can condensate and flash steam be used in a better way to provide more steam to the pulp dryer? For task 1, air and energy balances were made ove the pulp dryer, then temperature, flow and moisture content were measured for all air flows in and out. To investigate how the consumption low pressure steam in the pulp dryer depends on the air flows in to the pulp dryer, tests were made where the rotation speed for the fans and the temperature for the air were varied. The result of measuring the air balance over the pulp dryer was that the same amount air was going in and out, which means that all the air was going in to the dryer preheated. The energy balance over the thermal recycling system showed that 40 % of the energy in outgoing air was being reused. Increasing the rotation speed from 750 rpm to 1000 rpm was favourable when the production was high. Increasing the temperature of the air in to the pulp dryer showed that the consumption low pressure steam decreased. Recommended rotation speeds: December – february: 1000 rpm, all levels of production mars – november: 1000 rpm for high production (over 3 bar low pressure steam to pulp dryer) 750 rpm for low production (below 3 bar low pressure steam to pulp dryer) For task 2, temperature, flow and moisture content were measured for all air flows out from the vacuum pumps. The air flows out from the vacuum pumps had a temperature of 40-50 °C, which was too low to be used for preheating of air to pulp dryer. For task 3, a mapping of the condensate system including all steam and condensate flows connected to the pulp dryer was made. The mapping was made in AutoCAD. Since the experiment with increased temperature of the air in to the pulp dryer showed that an increase in temperature caused the consumption low pressure steam to decrease, calculations of how much more the consumption low pressure steam could be decreased by switching to steam of a higher pressure for preaheating the drying air. By using only steam of higher pressure for air preheating, the amount available low pressure steam to the pulp dryer could be increased with 6 tonnes/h. / Examensarbetet utfördes på Södra Cell Värö med syfte att undersöka hur energianvändningen för massatorkning på torkmaskinen (TM) kunde effektiviseras för att ge lägre energiförbrukning eller högre kapacitet. TM är en av de mest energiförbrukande avdelningarna på bruket. Massan torkas där med luft som värms av processånga vilken utgörs av lågtrycksånga, och eftersom tillgången av lågtrycksånga var begränsad var det önskvärt att undersöka hur den kunde användas på mest effektiva sätt. Om torkkapaciteten kan förbättras kan det möjliggöra en ökning av produktionen alternativt en minskning av förbrukning av lågtrycksånga. Uppgiften delades upp i: 1. Analys av ång- och luftflöden kopplat till TM. Kan de justeras för att ge bättre torkkapacitet? 2. Undersökning av möjliga användningsområden för varma luftflöden från vakuumpumparna. 3. Undersökning av kondensatsystemet. Kan kondensat och flashånga utnyttjas på ett bättre sätt för att tillhandahålla mer ånga till TM? Till uppgift 1 ställdes luft- och energibalanser upp över TM, och sedan gjordes mätningar på temperatur, flöde och fukthalt på in- och utgående luftflöden. För att undersöka hur förbrukningen lågtrycksånga i torkskåpet påverkas av tilluften gjordes försök där varvtal på tilluftfläktar och temperatur på tilluft varierades. Resultatet av luftbalansmätningarna var att inget undertryck rådde över torkskåpet, vilket innebär att all tilluft gick förvärmd in till torkningen. Energibalans över värmeåtervinningssystemet visade att ca 40 % av energin i utgående våtluft återvinns. Försök med varvtal och temperatur på tilluft visade att en ökning av varvtal från 750 rpm till 1000 rpm var gynnsamt vid hög produktion, samt att en temperaturökning på tilluft minskade förbrukningen lågtrycksånga i torkskåpet. Rekommenderade körinställningar: December-februari: 1000 rpm, alla produktionsnivåer Mars-november: 1000 rpm vid hög produktion (över 3 bars tryck på lågtrycksångan till skåpet) 750 rpm vid låg produktion (under 3 bars tryck på lågtrycksångan till skåpet) Till uppgift 2 gjordes mätningar på temperatur, flöde och fukthalt på utgående luftflöden från vakuumpumpar. Luftflödena från vakuumpumpar höll en temperatur på 40-50 °C, vilket var för lågt för att kunna användas till att förvärma torkluft till TM. Till uppgift 3 gjordes en kartering av kondensatsystemet inkluderande alla ång- och kondensatflöden kopplade till massatorkningen. Karteringen utfördes i AutoCAD. Eftersom försöket med temperaturökning på tilluft visade att lågtrycksångförbrukningen i skåpet minskade med ökad temperatur på tilluft, beräknades hur stor en ytterligare besparing lågtrycksånga skulle kunna bli om all tilluft förvärmdes av mellantrycksånga. Genom att använda mellantrycksånga för att förvärma all tilluft till torkskåpet skulle mängden tillgänglig lågtrycksånga till torkskåpet kunna ökas med 6 ton/h.

Det finns ekonomiska, säkerhetsmässiga och miljömässiga vinster att göra genom att tillämpa ecodriving. Tidigare forskning pekar på att transportslagen bilar, tåg och flyg har gjort stora besparingar i ekonomiskt och miljömässigt hänseende, men hur ser det ut inom sjöfarten? Med denna frågeställning som bakgrund är syftet med studien att studera intresset för ecodriving bland svenska rederier och svenska myndigheter med en fartygsflotta. Dataunderlaget för studien utgörs av material från kvalitativa intervjuer med personer i exekutiv position. Resultatet av studien visar på att de flesta verksamheterna står i startgroparna eller redan arbetar utifrån en eller flera aktivt valda metoder för ecodriving. Resultatet visar också att det finns en blandning av förutsättningar och uppfattningar om vad ecodriving är och vad det kan bli inom sjöfarten. När frågor om automatisering i samband med ecodriving behandlas är resultatet tvetydigt. / There are economical, safetylike and environmental benefits of applying eco-driving. Previous research has shown that cars, trains and aviation have made significant savings economically and environmentaly speaking, but how does that transcend into the maritime business? With this question as a background, the aim with this thesis is to examine the interest of ecodriving among Swedish shipowners and authorities. The data in this thesis is derived from qualitative interviews with employees in executive land-based positions. The result shows that several of the shipowners and authorities are in the starting pits or are already conducting one or more eco-driving methods in their operations. The result also shows that there is a variety of prerequisites and perceptions of what eco-driving is and what is could become in the future among the respondents. When questions about automatization in relation to eco-driving are brought up, the result is ambiguous.

AstraZeneca is one of the largest biopharmaceutical companies in the world, and one of the facilities they have is located in Gärtuna, Södertälje. The facility itself is very big with a floor area of 560.000m2 and has a complex energy system. Caverion holds a facility management contract at AstraZenca, hence operates some of the energy system. The energy investigation of this thesis is part of the work of Caverion to ensure a sustainable energy system in Gärtuna. The energy investigation will include mapping of the energy distribution, seeking for potential of improvements and carry out suggestions for energy optimizations. The methods used during the investigation was a literature study, interviews with personnel of both Caverion and AstraZenca, study of the energy system and calculations relevant to the field of study. The mapping of the energy system includes the heat, steam and cooling distribution. When the mapping of the system was done it was clear that the areas with most potential for improvements were the steam and cooling distribution.The mapping of the steam distribution shows a loss of nearly 46% of the steam at year 2014 and the corresponding cost of about 13,640,000 SEK. Even though the steam distribution showed great potential for improvements, it was found that the work of investigating the system would be too difficult for the scope of the thesis. The cooling distribution however is more accessible and the potential is still high due to low coefficient of performance. Two suggestions for energy optimizations were carried out. The first suggestions involves upgraded electric fan motors for some of the cooling towers, and the second suggestion is to modify existing dry coolers in benefit to utilize free cooling during winter period. The fan motor upgrade based on calculations is estimated to result in a yearly energy saving of at least 1526 MWh and a corresponding cost saving of at least 800,000 SEK per year after the pay-off time (9 months). The dry cooler modification based on calculations is estimated to result in a yearly energy saving of 3053 MWh and a yearly cost saving of 2,083,449 SEK after the pay-off period of 5 months. The investigation carried out in this thesis is relevant to both Caverion and AstraZeneca as it points out the areas with potential of improvements and also gives suggestions on energy optimizations that will reduce energy consumption and result in energy cost savings.

Energy efficiency has become a very topical issue that has been discussed throughout the European Union for preventing negative environmental impacts that have been associated with the consumption of energy. In the residential sector have mainly municipalities set strict requirements for the reduction of energy consumption while the renewable energy has been asked. Different concepts of low-energy buildings have been developed to reduce the cost of operation and maintenance in existing buildings such as in new ones. This thesis has aimed to minimize the energy cost of a large building which has had low energy consumption features originally. Energy reviews has been initiated in order to be able for showing how the house electricity could be carried out even more efficiently. The work was initiated through a literature study to clearly increase the reliability on the energy subject. Different concepts of low-energy buildings have been treated in connection with its specifications, afterward those have been compared with the obtained results. An analysis of the building’s energy use has been carried out as well as economic evaluation has been considered in order to the viability of the energy efficiency measures that have been proposed. Energy demand for the studied building has been valued at 48, 7 kWh/m2 annually in its original form. The obtained value has been lower than the required energy which has been promoted in Building Regulations, BBR 18. After the improvement of building has been performed, by using a package of measures, the building has been upgraded to a passive house level and the energy demand has become 21, 5 kWh/m2 annually. A reasonably large amount of energy has been reduced in connection with the improvement package as well as the whole profitability has proven to be economic sustainable. By integrating solar energy systems in the building, its result has shown a biggest benefit for saving energy. / Energieffektiviseringen har blivit en mycket aktuell fråga som har diskuterats inom Europeiska Unionen för att förebygga negativa de miljöpåverkan som förknippats med energiförbrukning. Inom bostadssektorn har främst kommuner ställt strikta krav som har fått energianvändningen att reduceras samtidigt som har brukande av förnybara energin gynnats. Olika koncept av lågenergibyggnader har därför utvecklats för att begränsa kostnader för drift och underhåll. Examensarbetets syfte har varit att kostnadseffektivt minimera energibehovet i ett flerbostadshus som från början har lågenergi inslag. En energikartläggning har inletts för att sedan kunna visa hur hus el skulle kunna utföras ännu effektivare. Arbetet har inletts med en litteraturstudie för att tydligt öka kunskapen i ämnet energihushållning. Olika begrepp av lågenergibyggnader har behandlats i samband med dess kravspecifikationer som efteråt har jämförts med det erhållna resultatet. Det har också genomförts en analys över byggnadens energianvändning. Ekonomiska bedömningen har beaktats i analysen för att överväga lönsamheten av de energieffektiviserande åtgärderna som har föreslagits. Den evaluerade byggnadskroppen har inledningsvis åtgärdats individuellt för att se vilka av de förbättringsmöjligheterna som har medfört störst energibesparing. Därefter har det gjorts flera energioptimeringsåtgärder samtidigt. Dock har utredningen visat sig vara omöjlig för att spara en stor energimängd med enstaka åtgärder. Energiprestanda för den studerade byggnaden har beräknats till 48,7 kWh/m2 årligen i sitt originalutförande, vilket har varit lägre än den energigränsen som förespråkats i Boverkets byggregler 18 då huset konstruerades. Efter vidtagande av åtgärdspaketet har energibehov kommits åt passivhusnivån med en prestanda på 21,5 kWh/m2 per år. En någorlunda stor mängd av energin har reducerats i samband med åtgärdspaketet samt att den totala lönsamheten har visat sig vara ekonomisk hållbar. Solenergisystem har varit den största fördelen till att energibesparingen har kunnat säkerställas.

Det finns många faktorer som driver och formar utvecklingen i samhället. Dels ny teknik som erövras och påverkar sin omgivning, dels människan som också är en viktig komponent i utvecklingen. Det är svårt att förutse då vi konstant ändrar vårt sätt att leva. Institutionerna, dvs hur vi organiserar oss med koppling till vår omvärld blir också en betydande faktor som driver utveckling. Det finns knappt 5 miljoner bostäder i Sverige, 1,1 miljoner utav dessa är bostadsrätter där en lekmannastyrelse får i uppdrag att driva förvaltningen som innefattar hållbart och löpande fastighetsunderhåll och långsiktigt hållbar ekonomi. I en tid av konstant utveckling med digitalisering i fokus så krävs nytänkande och anpassningar i dess omvärld. Ny smart teknik lovar kvalitetssäkrad och effektiva lösningar på återkommande analoga vardagssysslor både i privatlivet men också för fastighetsägare. Det finns en betalningsvilja för smart teknik bland bostadsrättsföreningar, men kännedomen om den nya tekniken är låg. För att fatta beslut om investeringar krävs tydlig information, säkrad avkastning och upplevelse av att leverantören har god kompetens. Vid nyproduktion av flerbostadshus finns ett hållbarhetstänk med en tanke på att huset ska leva i 100 år, något som också bör tas i beakt kopplat till fastighetsunderhåll och fördelning av livslängdskostnader över tid. En styrelse i en nyproducerad bostadsrättsförening följer upp sina kostnader för fastighetsunderhåll mer sällan än en bostadsrättsförening med äldre byggnader. Synen på långsiktighet i en bostadsrättsförening motsvarar 11–30 år vilket också påverkar viljan att investera i smart teknik. Påverkansfaktorer för att fatta beslut om investering i smart teknik gynnas av upplevelsen att leverantören av tjänsten har god kompetens och att säkrad avkastning kan utlovas. Sambandet mellan påverkansfaktorerna och digital teknik studeras närmare i denna uppsats.