Purpose: The purpose of this study is to investigate whether solar cells could have supplied to the energy needs of a construction project during its building phase and see which advantages and disadvantages this would have brought the company. Method: A case study has been carried out on a selected project with help from a selected company. The data collection methods that have been used for the empirical work have been literature research, document analysis, calculations from a solar cell simulation program and interviews. Findings: The results of the study answer the questions of the study and show how much solar cells could have contributed to the project, relative to the project’s electricity use. The findings also show how the placement of solar cells on the barracks and tool containers could have been carried out in order to retrieve as much energy from the sun as possible. Implications: The conclusion of this study is that the solar cells require a considerable amount of space, and therefore the case study project could not have used solar cells only to cover the project’s energy needs. Solar cells require maintenance and are a great cost to the companies involved, but can also promote the company’s reputation and contribute to a more sustainable society. Limitations: The study has been limited to one construction project of a tennis arena located in the Stockholm region, which was built by a construction company between August 2016 and February 2018. The study only takes the electricity usage during the production phase into account and the aim were to see if electricity from solar cells in the construction area could have contributed to the electricity needs during this period. The focus of the report is not costs, use of batteries, or regulations concerning the project, but these aspects are briefly covered. Keywords: Solar cells, solar electricity, building production, renewable energy, energy production.

Examensarbetet innefattade ekonomiska beräkningar gällande införskaffande av sol- samt vindkraftsproduktion för en ö i Luleå skärgård som fungerar vid ö-drift gentemot kostnaden för att flyga ut ett reservaggregat i tre delar med helikopter. En förenklad kostnadskalkyl utfördes gällande investering samt underhåll för den förnyelsebara elproduktionen och dess nuvärde sett till 25-års livslängd för vindkraft såväl som solkraft. Detta vägdes mot utgifterna för utflygning av ett reservaggregat med helikopter som är den reservkraftslösning som finns att tillgå i dagsläget. Beräkningar av kortslutningseffekt med den förnyelsebara produktionen och hur det påverkar felbortkopplingar samt spänningsnivåer togs också med. Den ekonomiska investeringen kom också att vägas mot kundnyttan i form av ökad trygghetskänsla med en färdig reservkraftslösning samt fortsatt utveckling för företaget inom förnyelsebar energi. Uppdraget begränsades till att innefatta två olika scenarion med förnyelsebar energi, ett med 100 % solkraft och ett med cirka 10 kW vindkraft och 35 kW solkraft. Solcellssystemet kom att vara fristående på markställning vriden direkt mot söder med lämplig vinkling på solcellspanelerna. För scenarierna användes färdiga produktionslösningar samt färdiga batterilösningar för att behålla visst överskott av produktion till senare behov samt ett nät med nog låg spänningsvariation samt hög frekvensstabilitet under kortare tid. Kortare tid i detta fall gällde mellan 3 timmar upp till 3 veckor. Projektet tog effektbehovsdata samt möjliga meteorologiska data från en ö i Luleå Skärgård som ligger i skärgårdsnätet. Där fanns det 38 kunder där majoriteten hade kraftbehov under årets varmare månader, med några få kunder som var där nästan året runt. Ön kommer hädanefter refereras till som driftplatsen i rapporten. Den meteorologiska data som ej fanns att tillgå på driftplatsen togs vid närmaste väderstation, i detta fall Luleå stad. Sett till instrålningsdata samt avlästa vindhastigheter visade det sig att en produktionsanläggning med endast solcellspaneler och minst 12 h batteribank inte var realistisk som reservkraftlösning vid möjlig ö-drift vintertid. En större batteribank på 3 dygns försörjning skulle inte vara ekonomiskt försvarbar jämfört med investeringskostnaden till produktionsanläggningen, och det skulle trots det inte avhjälpa de produktionsproblem som var aktuella under vinterhalvåret. En kombination av solkraft och vindkraft med 3h batteriförsörjning kompletterade varandra väl till effektbehoven som återfanns på driftplatsen, klarade av de kraven som ställdes gällande variation i spänning och möjliga överströmmar samt skulle möjliggöra elförsörjning året runt.

I denna rapport undersöktes det om det går att öka intäkterna och elprognoserna på Södra Cell AB i Mönsterås och om det går, hur ser det ut isåfall.   Detta gjordes genom att undersöka hur processen fungerar på Södra Cell AB i Mönsterås och vart intäkterna och utgifterna kommer ifrån. Det granskades hur elprognoserna fungerar och hur dessa skulle kunna göras bättre och mer effektiva. Det gjordes mestadels teoretiskt då pandemin hindrade de praktiska undersökningarna.  Elprognoserna granskades specifikt från den 23 mars 2021 och resultatet blev att den går att göra lite bättre. Det gick att öka elproduktionen och därmed höja elprognosen och få in extra intäkter.  Allmänna förbättringar som kunde öka intäkterna var, en stabilare körning på driften ger en bättre produktion och mindre inköp av olja ger mindre utgifter. Därefter framgick det att olika årstider ger olika elpriser på elmarknaden. Detta innebär att det går utnyttja detta genom att producerar så mycket som möjligt under de månaderna med högt elpris, för att maximera intäkterna. / This report examined whether it is possible to increase revenues and electricityforecasts at Södra Cell AB in Mönsterås and, if so, what does it look like in that case.This was done by examining how the process works at Södra Cell AB in Mönsteråsand where the income and expenses come from. It was examined how the electricityforecasts work and how these could be made better and more efficient. This wasmostly done theoretically as the pandemic hindered the practical investigations.The electricity forecasts were examined specifically from March 23, 2021 and theresult was that it can be done a little better. It was possible to increase electricityproduction and thereby increase the electricity forecast and bring in extra income.General improvements that could increase revenues were, a more stable run ofoperations results in better production and less purchases of oil result in less expenses.It then emerged that different seasons give different electricity prices in the electricitymarket. This means that it is possible to utilize this by producing as much as possibleduring the months with high electricity prices, in order to maximize revenues.

Under hösten 2020 genomfördes en revidering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR29). Denna revidering grundades på EU´s bestämmelser om att alla nationer ska införa regler så att nybyggnation av hus måste ske på ett sätt, som inom EU benämns som nära-nollenergibyggnader. EU har dock inte, på central nivå, definierat vad som menas med nära-nollenergibyggnader utan det har överlåtits till varje nation att bestämma.    De svenska energikraven är uppdelade på tre olika delar. Det ena som mäts är ett primärenergital, det andra är installerad eleffekt och den sista faktorn är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient.    I denna undersökning har småhustillverkare kontaktats för att undersöka om de nya kraven har inneburit att några konstruktioner behövts förändras. Det som kan konstateras är dock att de undersökta småhusen klarar de nya kraven utan konstruktionsförändringar. Kraven har skärpts i omgångar under de senaste tio till femton åren och det visar sig i denna undersökning att småhustillverkarna når de krav som finns idag.    Något som dock kan diskuteras är om de nya kraven som Boverket infört kan anses vara tillräckliga för att vi ska nå de globala mål som finns runt hållbar utveckling. / During autumn 2020 there were a revision of the energy requirements for buildings. The requirements in Sweden are written by the National board of housing, building and planning. The revision is based on rules made by EU. The rules imply that all new buildings need to be built like nearly zero-energy buildings. EU have not made a definition of what is meant by nearly zero-energy buildings. This definition is up to each Member state of the EU to decide.   In Sweden there are three different requirements that need to be reached. One is the amount energy used for heating the building. The amount energy is corrected by a geographic factor depending on where in Sweden the building is built. The value is then multiplied by a factor depending on the energy carrying and at last the value is divided by the heated area. The other requirement is due to installed electricity power that is allowed for heating and production of warm water. The last one is average heat transfer coefficient, which is a measurement of how much heat energy the building emits through the climate shield.    In this survey, different producers of small houses have been contacted to explore if the new requirements have led to new constructions. By doing this examination there can be established that the new requirements can be reached without any changes in the construction. The requirements have become more and more strict during the last ten to fifteen years and it proves in this survey that the producers of small houses meet the requirements without problems.    Something that can be discussed though, are if the new requirements that the National board of housing, building and planning has set, can be considered enough to reach the global sustainable development goals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Vi står idag inför en ökad global population och klimatpåfrestning vilket har skapat behov av ett mer resurseffektivt samhälle som kräver mer utgående produkt per ingående råmaterial. Biogas anses vara en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle då det följer en cirkulär ekonomi som inte bidrar med nettoutsläpp av koldioxid. Biokol är tillämpbart i djupströbädd då det minskar emissioner av ammoniak och växthusgaser (Jansson, 2019). En djupströbädd som blandats med biokol användes i denna studie som biogassubstrat, med övergripande syfte att undersöka effekten på biogasproduktionen. Genom detta kunde en storskalig potential estimeras, samtidigt som fler användningsområden för biokol som produkt inom lantbruket påvisas. En experimentell testanläggning i labskala användes, där en kontroll samt djupströ blandat med biokol rötades i två separata kontinuerligt omrörda reaktorer. Resultaten fastställde att biokolet bidrog till en ökad biogasproduktion motsvarande 25.9%. Metanhalten i biogasen var lägre än för kontrollen, samtidigt som den totala metanproduktionen var högre. Biokolet rötade även ut mer av det organiska material som fanns tillgängligt i substratet, med en utrötningsgrad på 70.1% jämfört mot kontrollens 65.4%. Den specifika metanpotentialen för biokolet visade på högre värde, dock var detta lägre än normalfall för djupströ vilket innebär att försöket troligtvis går att optimera. Sett ur ett större nationellt perspektiv, om samtligt djupströgödsel tillgängligt i Sverige skulle rötas med tillsats av biokol, ses en potential på 7.2 TWh. Detta skulle bidra till det nationella målet om att använda minst 15 TWh biogas i energisystemet innan år 2030. Vidare diskuteras eventuella orsaker och samband bakom resultaten, metodupplägg samt förslag på optimering tillsammans med miljöfördelar ett mer cirkulärt system som detta skulle medföra. / We are today facing an increased global population and climate stress which creates a need for a more resource-efficient society that requires more output per unit input. Biogas is considered important in the transition towards a sustainable society, as it follows a circular economy that does not contribute to any net emissions of carbon dioxide. Biochar is applicable in deep litter beds as it reduces emissions of ammonia and greenhouse gases. Deep litter manure mixed with biochar was in this study used as a biogas substrate, with the aim to investigate its effect on biogas production. Through this, a large-scale potential could be estimated and at the same time also more usage areas for biochar as a product within agricultural processes. An experimental laboratory plant was used, where a control and deep litter manure mixed with biochar were digested in two separate continuous stirred reactors. The conclusions stated that the biochar contributed to an increased biogas production corresponding to 25.9%. The methane content in the biogas was lower than for the control and at the total methane production was higher. The biochar also digested more of the organic matter available in the substrate, with a degree of degradation of 70.1% compared to the control with 65.4%. The specific methane potential for the biochar showed a higher value, however, this was lower than the normal case for deep litter manure which means that the experiment probably could be further optimized. Seen from a broader national perspective, is all deep litter manure available in Sweden were to be digested with addition of biochar, a potential of 7.2 TWh could be seen. This would contribute to the national goal of using a minimum of 15 TWh from biogas by the year 2030. Furthermore, possible causes and connections behind the results, methodological design and proposals for optimization are discussed. This along with environmental benefits a more circular system like this could lead to. / <p>2021-06-04</p>

Sweden has a goal of having 100% renewable electricity production by 2040. To reach this goal, wind power is one of the most important energy sources that needs to be heavily expanded. However, finding a good project site and realizing a project is a process that takes several years and can be difficult to achieve. Between 2015 and 2018, no less than 76% of Swedish wind power projects applying for permits were rejected. As an industry player with the aim of becoming fossil free, Pöyry has the interest to pursue Sweden reaching its goal. Pöyry has long experience of wind energy development and has now requested a method that can evaluate and compare Swedish wind power projects in all stages with the aim of identifying the best available project to proceed with. The objective of this thesis is thus to investigate factors that are critical for developing profitable projects, identify the largest expenses and create a tool that evaluates projects based on several parameters. A literature review is performed to obtain knowledge about wind power project development and data is collected from various projects in Sweden from 2016 and onwards to get an updated view with information and valuable numbers from realized projects. An analysis is then carried out with the aim of finding the most important factors that can affect the development of wind power projects, positively or negatively. This is followed by an identification of the most significant expenses in a project, whereupon a simplified but realistic way of calculating these are created. Lastly an evaluation tool is developed using Excel, with the purpose of evaluating projects, finding risks and estimating costs as well as electric energy production. Finally, candidate projects can be compared, helping developers finding the most beneficial and environmentally friendly projects. / Sverige har som mål att ha 100% förnyelsebar elproduktion till 2040. För att nå detta mål är vindkraft en av de viktigaste källorna till energiproduktion och måste därmed expandera de kommande åren. Att hitta ett bra projektområde och fullfölja ett projekt är en process som tar flera år och kan i många fall vara svårt att uppnå. Av alla svenska projekt som ansökte om tillstånd mellan 2015 och 2018, fick 76% avslag. Med inriktningen att bidra till ett fossilfritt Sverige är Pöyry en aktör inom industrin som vill hjälpa Sverige att nå detta mål. Företaget har lång erfarenhet av vindkraftsutveckling och har nu efterfrågat en metod som kan utvärdera och jämföra svenska vindkraftsprojekt i alla dess olika stadier med syfte att identifiera de bästa projekten att jobba vidare med. Syftet med detta examensarbete är därmed att undersöka faktorer som är kritiska för projektutvecklingen, identifiera de största kostnaderna samt skapa ett verktyg som utvärderar projekt utifrån flertalet faktorer. För ett erhålla kunskap om utveckling av vindkraftsprojekt utförs en litteraturstudie, varpå projektdata från 2016 och framåt samlas in för att få en uppdaterad bild med värdefull information och siffror från realiserade projekt. Därefter utförs en analys med syfte att hitta de faktorer som har störst påverkan, negativ som positiv, på utveckling och uppbyggnad av vindkraftsprojekt. Därpå identifieras de största utgifterna i ett projekt och en förenklad men realistisk beräkningsmodell skapas för att uppskatta dessa. Slutligen utvecklas ett verktyg i Excel som utvärderar projekt, hittar risker samt uppskattar kostnader och energiproduktion, vars syfte är att hjälpa projektörer att jämföra projekt och därmed hitta det mest kostnadseffektiva och hållbara alternativet.

Termen off grid är av stort intresse nuförtiden och tillämpas av många privata ägare såväl som företag. Att vara off grid innebär att kunna hantera energiförsörjningen, avlopp och vatten. Den utmanande aspekten av övergången till off grid är hanteringen av energiförsörjningen. Intresset för ämnet finns för att uppfylla FNs Agenda 2030 och Sveriges klimatplan för år 2040. Båda målen inkluderar en övergång från användningen av fossila bränslen till förnybara energikällor. I detta examensarbete undersöks möjligheten att omvandla en äldre gård från 1900-talet till ett off grid småhus med avseende på energianvändningen. Undersökningen utförs genom att värdera vilka renoveringsåtgärder behövs för att minska energiförluster och begränsa energibehovet, vilka tekniker och förnybara energikällor behöver tillämpas, hur mycket energi behöver framställa lokalt samt hur mycket överskottsenergi måste förvaras för att täcka energibehovet. Undersökningen baseras på en referensbyggnad som ligger i Ljungbyhed. Programmet VIP-Energy används för att ta fram energi- och effektbehovet för byggnaden. Efter de genomförda renoveringsåtgärder som innefattar tilläggsisolering, lufttätning, byte av fönster och dörrar och tillsättning av en uteluftsvärmepump på 17.6 kW har referensbyggnaden ett primärenergital som uppfyller kraven från BBR på 73 kWh/m2Atemp och år och ett Um-värde på0.156 W/m2K. Referensbyggnaden har ett totalt energibehov lika med 53 183 kWh vilket inkluderar 20448 kWh för värme och 32 735 kWh för el. I denna studien konstrueras tre olika fall som undersöks för att täcka energibehovet med hjälp av vindkraft i Fall 1, solkraft i Fall 2 och en kombination av båda i Fall 3. Ett vätelagringssystem väljs för att komplettera de konstruerade off grid systemen för att anpassa energiproduktionen till behoven genom att hantera både korttids- och säsongslagring. I Fall 1 krävs det en energiproduktion på 58 236 kWh av ett vindkraftverk med en vingspann på 16 m där 9 780 kWh behöver lagras i vätgassystemet för att täcka energibehovet. Fall 2 innefattar ett 20 m2 solfångarsystemet för att producera 14 321 kWh som täcker upp till 50% av värmeenergibehovet som inte täcks av värmepumpen. Solcellsystemet ska komplettera resterande energibehov vilket uppnås genom att täcka resten av takytan som resulterar i enproduktion lika med 57 373 kWh där 30 386 kWh ska sparas för att klara energibehovet. I Fall 3 täcks energibehovet med ett 10 m2 solfångarsystem med en värmeenergiproduktion på 7 161kWh, ett vindkraftverk med ett vingspann på 10 m som producerar 22 748 kWh och ett 140 m2 solcellssystem med en produktion på 32 388 kWh. Av denna mängden producerad energin från solcellssystemet behöver 19 779 kWh lagras för senare användning. / The term off grid refers to being disconnected from the electrical grid in addition to self-management of the water and sewer systems. The application of off grid houses contributesto fulfilling UN’s Agenda 2030 as well as Sweden's climate plan for year 2040, by supporting the transition from using fossil fuel to renewable energy sources. A challenging aspect of the off grid application is obtaining the required amounts of energy for heating and electricity. This thesis aims to investigate the possibility of transforming an old farm to an off grid house inregards to its energy consumption. The investigation is carried out by examining the renovation measurements needed, the amount of energy that can be produced by renewable energy sources and how much excess energy needs to be stored for later use. The research is based on a case study of a reference house located in Ljungbyhed. The program VIP-Energy is used to carry out calculations that will aid in obtaining data in regards to energy and effect needs. Three cases are constructed to evaluate the possibility of covering the energy demand by implementing either wind power, solar power or a system that includes a combination of both. A hydrogen storage system is chosen to complement the off grid systems constructed. In the first case a wind turbine with a wingspan of 16 m is required to cover the energy demand. Case number 2 involves a 20 m2 system of solar thermal collectors and a solar cell system that covers the rest of the roof area to supply the house with the energy needed. In Case 3, the energy demand is met by using a 10 m2 solar thermal collector system, wind turbine with a wingspan of 10 m and a 140 m2 solar cell system.

Detta arbete fokuserar på användningen av solpaneler för att producera den energi som behövs för KTH-byggnaden i Södertälje och minska dess miljöpåverkan. Problembeskrivningen betonar vikten av att minska energiförbrukningen och använda förnybara energikällor för att täcka det kvarvarande energibehovet för byggnader som KTH i Södertälje. Syftet och målet med arbetet är att undersöka mängden el och energi som används på KTH-byggnaden och föreslå en hållbar lösning med solpaneler för att producera den energi som behövs. Genomförandet av studien inkluderar beräkningar och tekniska detaljer. Informationen om energiförbrukningen på KTH Södertälje samlas in från Miljökontoret, och beräkningar av solinstrång och panelbehov utförs. För att välja lämpliga solpaneler jämförs olika alternativ från Svea Solar baserat på tekniska specifikationer och pris. Beräkningar utförs för att bestämma antalet solpaneler som krävs för att täcka byggnadens elförbrukning, och placeringen av solpanelerna diskuteras. Resultatet innebar att 92 solpaneler installerades på KTH-byggnaden för att främja hållbar energiproduktion. Solpanelerna placerades vågrätt på taket för att utnyttja takytan optimalt och undvika skuggning. Med en vinkel på 20 grader kunde solpanelerna dra nytta av solens infallsvinkel och maximera energiproduktionen. Beräkningar visade att solpanelerna förväntades producera cirka 5 875 kWh el per månad, vilket skulle spara KTH cirka 4 282 kr per månad under 2023. Kostnaden för installationen var 414 000 kr och återbetalningstiden beräknades vara cirka 8,1 år. / This work focuses on the use of solar panels to produce the energy needed for the KTH building in Södertälje and reduce its environmental impact. The problem statement emphasizes the importance of reducing energy consumption and using renewable energy sources to cover the remaining energy needs of buildings such as KTH in Södertälje. The purpose and goal of the work is to investigate the amount of electricity and energy used at the KTH building and propose a sustainable solution with solar panels to produce the energy needed. The implementation of the study includes calculations and technical details. The information on energy consumption at KTH Södertälje is collected from the Environmental Office, and calculations of solar energy and panel requirements are carried out. To choose suitable solar panels, different options from Svea Solar are compared based on technical specifications and price. Calculations are performed to determine the number of solar panels required to cover the building's electricity consumption, and the placement of the solar panels is discussed. The result meant that 92 solar panels were installed on the KTH building to promote sustainable energy production. The solar panels were placed horizontally on the roof to make optimal use of the roof surface and avoid shading. With an angle of 20 degrees, the solar panels were able to take advantage of the sun's angle of incidence and maximize energy production. Calculations showed that the solar panels were expected to produce approximately 5,875 kWh of electricity per month, which would save KTH approximately SEK 4,282 per month in 2023. The cost of the installation was SEK 414,000 and the payback period were estimated to be approximately 8.1 years.

Syftet med studien var att undersöka samvariationen och korrelationen mellan de variabla förnybara energikällorna sol-, vind- och vattenkraft i fyra olika begränsade områden i Sverige. Studien ämnade att identifiera mönster mellan energislagen för att undersöka huruvida ett elkraftsystem enbart baserat på förnybara energikällor i Sverige är möjligt. Initialt genomfördes en litteraturstudie i syfte att ge kvalitativt underlag för det komplexa ämnet som undersöktes. Analysen och den kvantitativa delen av studien grundades på historiska klimatologiska data. Arbetet genomfördes i sin tur med hjälp av mjukvaran Matlab, där data hanterades och bearbetades. Parametrar och variabler som diskuterades och identifierades var framförallt effektspektrum, korskovarians och korrelation. Tidigare forskning tyder på att både positiv och negativ korrelation mellan olika variabla energislag förekommer beroende på vilka geografiska förutsättningar och vilket tidsspann som undersökts. Denna studie fann att negativ korrelation mellan sol- och vindkraft återkom för samtliga platser som studerades, medan sol- och vattenkraft istället korrelerade positivt. För vatten- och vindkraft var resultaten inte lika entydiga utan olika resultat erhölls beroende på tidsintervallet. / The purpose of the study was to examine the co-variation and correlation among the variable renewable energy sources solar, wind and hydropower in four different confined regions in Sweden. The study aimed to identify patterns among the energy sources to investigate whether a power system based on renewable energy sources in Sweden is achievable. Initially, a literature review was conducted to provide qualitative background for the complex subject investigated. The analysis and quantitative aspect of the report were based on historical climatological data. The work was carried out using Matlab software, where data was handled and processed. Parameters and variables discussed and identified primarily included power spectrum, cross-covariance, and correlation. Previous research suggests both positive and negative correlations among different variable energy sources occur depending on the geographic conditions and time span studied. This study found that negative correlation between solar and wind power recurred for all sites examined, while solar and hydropower instead showed a positive correlation. For hydropower and wind power, the results were not as consistent, with different outcomes depending on the time interval analyzed.

Kärnkraft är ett kontroversiellt ämne, som ofta ger upphov till två läger – de som är positivt inställda och de som är negativt inställda till kärnkraft. NIMBY (Not in My Backyard) är ett fenomen som syftar till de som är positiva till kärnkraft generellt, men som inte vill ha den i sin närhet. Utfasningen av fossila bränslen och den kommande ökningen av energibehovet ställer frågan vilken roll kärnkraften ska spela i framtidens energiproduktion. Den svenska regeringen vill satsa mer på kärnkraft och har pekat ut olika platser som möjliga lokaliseringar för kärnkraft. Säffle är en av dessa platser.  Syftet med denna uppsats är att undersöka den lokala uppfattningen i fallet Säffle kring en potentiell kärnkraftsetablering i näromgivningen, samt vilka risker som invånarna ser med kärnkraft, för att se om NIMBY föreligger. Ett vidare syfte är också att undersöka hur invånarna i Säffle anser att energifrågan ska lösas.  Metoden som använts är mixed methods där både en kvantitativ enkät och kvalitativa intervjuer genomförts. Data från 59 enkätrespondenter har analyserats med deskriptiv statistik, och sex djupintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet pekar på att det finns olika läger hos respondenterna – de som är för och de som är mot kärnkraft. NIMBY föreligger endast i några få fall bland enkätens respondenter, däremot upptäcktes flera fall av omvänd NIMBY, där positiva yttranden om att förlägga ett kärnkraftverk i Säffle uttalades. Det finns olika faktorer som påverkar människors riskperception – de som är positiva till kärnkraft medger även de att det finns risker, samtidigt som de som är negativa också anser att det råder hög säkerhet vid svenska kärnkraftverk. Säkerhet och Rädsla var två således kategorier som identifierades. Både de som är positiva och de som är negativa till kärnkraft pratar om att ta ett miljöansvar, men ur olika utgångspunkter. Alla vill att Sverige satsar på förnyelsebar energi, och vissa vill addera kärnkraft till den mixen. Ingen vill satsa på kol eller olja. Det konstaterades också en brist på kommunikation från beslutsfattare om varför Säffle är utpekat som möjlig plats för kärnkraft i framtiden. / Nuclear power is a controversial subject that often gives rise to two camps – those who are in favor and those who are opposed to nuclear power. NIMBY (Not in My Backyard) is a phenomenon that refers to those who are generally supportive of nuclear power but do not want it in their vicinity. The phasing out of fossil fuels and the upcoming increase in energy demand raise the question of what role nuclear power should play in future energy production. The Swedish government wants to invest more in nuclear power and has identified various locations as possible sites for nuclear power plants, including Säffle.  The purpose of this essay is to examine the local perception in the case of Säffle regarding a potential nuclear power establishment in the vicinity, as well as the risks that residents associate with nuclear power, to determine if NIMBY exists. Another aim is to investigate how the residents of Säffle believe the energy issue should be resolved.  The method used is mixed methods, including both a quantitative survey and qualitative interviews. Data from 59 survey respondents have been analyzed using descriptive statistics, and six in-depth interviews have been analyzed using qualitative content analysis.  The results indicate that there are different camps among the respondents - those who are in favor and those who are against nuclear power. NIMBY exists only in a few cases among the survey respondents; however, several instances of reverse NIMBY were discovered, where positive statements about locating a nuclear power plant in Säffle were expressed. Various factors influence people's risk perception – those who are in favor of nuclear power also acknowledge the existence of risks, while those who are against it believe that Swedish nuclear power plants are highly secure. Safety and Fear were thus identified as two categories. Both those in favor and those against nuclear power discuss taking environmental responsibility, but from different perspectives. Everyone wants Sweden to invest in renewable energy, and some want to add nuclear power to the mix. No one wants to rely on coal or oil. A lack of communication from decision-makers regarding why Säffle has been identified as a potential site for nuclear power in the future was also noted.