Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden. Köldbryggor beräknas med datorprogram. Genom vetskap om ortens gradtimmar kan de totala energiförlusterna beräknas, som är transmissionsförluster, köldbryggor och ventilationsförluster. Tillskott från gratisvärme räknas in. Åtgärder som beräknas är sänkt inomhustemperatur, som är en enkel lösning och inte kräver någon investering av pengar. Sänker man temperaturen i denna villa 1 ºC så sparar man ca. 9% energi varje år, vilket blir 2158 kr per år. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är också relativt enkelt. För att uppnå en isoleringstjocklek på 500 mm används lösull. Denna åtgärd ger besparing på 2193 kr varje år vilket ger en återbetalningstid på knappt 6 år med arbete och materialkostnader inräknat. Att byta till nya fönster kostar desto mer och är inte lönsamt om de befintliga fönstren inte är i behov av att bytas ut. De fönster som används är 3-glasfönster med isolerruta. Med ett U-värde på 1,2 fås den lägsta återbetalningstiden på 24 år. Att byta till ett ventilationssystem av typen FTX har för denna villa en återbetalningstid på 10 år vilket är en rimlig åtgärd. Det förutsätter då att ventilationsaggregatet är i drift hela året och inte kräver någon eftervärmning av tilluften.

<p>Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har som syfte att undersöka några åtgärder för minskade uppvärmningskostnader. Då det byggs mycket nytt idag får man inte glömma bort alla befintliga byggnader. Det första steget mot minskad energianvändning är att minimera uppvärmningsbehovet. I detta arbete har vissa utvalda åtgärder beräknats på en 70-tals villa för att se vad man sparar in. Genom mätningar och information från villans byggnadsbeskrivning beräknas byggnadsdelarnas U-värden. Köldbryggor beräknas med datorprogram. Genom vetskap om ortens gradtimmar kan de totala energiförlusterna beräknas, som är transmissionsförluster, köldbryggor och ventilationsförluster. Tillskott från gratisvärme räknas in.</p><p>Åtgärder som beräknas är sänkt inomhustemperatur, som är en enkel lösning och inte kräver någon investering av pengar. Sänker man temperaturen i denna villa 1 ºC så sparar man ca. 9% energi varje år, vilket blir 2158 kr per år. Tilläggsisolering av vindsbjälklag är också relativt enkelt. För att uppnå en isoleringstjocklek på 500 mm används lösull. Denna åtgärd ger besparing på 2193 kr varje år vilket ger en återbetalningstid på knappt 6 år med arbete och materialkostnader inräknat. Att byta till nya fönster kostar desto mer och är inte lönsamt om de befintliga fönstren inte är i behov av att bytas ut. De fönster som används är 3-glasfönster med isolerruta. Med ett U-värde på 1,2 fås den lägsta återbetalningstiden på 24 år. Att byta till ett ventilationssystem av typen FTX har för denna villa en återbetalningstid på 10 år vilket är en rimlig åtgärd. Det förutsätter då att ventilationsaggregatet är i drift hela året och inte kräver någon eftervärmning av tilluften.</p>

The district heating system of Gävle will within a few years likely undergo changing routines in production and a rising demand for heat, which will increase the need for flexibility and availability in the production units. It is therefore relevant to study the economic potential of installing a thermal storage at the largest production unit in the system; Bomhus Energi. For storing heat over short time spans in district heating networks it is common to use heat accumulators. A model of the district heating system was created within an existing model structure. The system was simulated in scenarios where electricity price, electricity certificate price and heat demand were varied. For each scenario four different sizes of heat storages were tested. The reduction in production cost was used to calculate the payback time for each accumulator. None of the accumulators received a payback time shorter than the economic lifespan of 20 years. The second largest storage (4000 m3) received the shortest payback times, the best result being 23 years in the scenario of increased heat demand. The results for the largest storage (20000 m3) indicates on a large potential under certain circumstances. The study concludes that a heat accumulator would not be profitable under the investigated circumstances. However, it indicates that there are cases where a heat storage of the right size could be a good investment. For further study it is recommended to investigate the case of greater heat demand and accumulators with a volume between 4000 - 20000 m3.

Utbyggnaden av PV‑system (solcellsanläggningar) har ökat exponentiellt under senare år, både internationellt och i Sverige. Några av anledningarna till detta är framförallt att tekniken blir billigare och allt mer effektiv, samt att tekniken ses som en av lösningarna på problematiken kring klimatförändringar. Trots detta behövs ändå i många fall ekonomiska bidrag för att solcellsanläggningar ska bli lönsamma, och även om solceller inte ger upphov till utsläpp av växthusgaser i driftsfasen så är emissionerna betydande i tillverkningsprocessen av systemkomponenterna. I denna fallstudie framläggs en elintensiv industribyggnad i södra Norrland som föremål för att undersöka tekniska, ekonomiska och klimatrelaterade aspekter vid en potentiell installation av solceller. Det huvudsakliga syftet var att först dimensionera lämpliga PV‑system för att sedan kunna utföra nödvändiga beräkningar gällande ekonomiska återbetalningstider för att kunna fastslå om solcellsanläggningar kan göras lönsamma inom tillverkningsindustrin. Dessutom skulle en omfattande klimatpåverkansanalys utföras för dessa typer av system. Dimensioneringen utfördes genom att först insamla data av kvantitativ karaktär genom mätningar och undersökningar av studieobjektet. Simuleringar utfördes därefter för att fastställa optimala villkor varpå olika system kunde utformas av väletablerade aktörer på solcellsmarknaden. Dessa system fungerade sedan som grund för beräkningarna av återbetalningstider. För klimatpåverkansanalysen jämfördes tre utsläppsscenarion från PV‑system med olika fall av rådande elmix. Dessa data var insamlade genom en omfattande litteraturstudie. Resultatet visar att det går att få solcellsanläggningar ekonomiskt lönsamma inom tillverkningsindustrin, men sannolikt endast med hjälp av ekonomiska bidrag. Även med bidrag så tycks lönsamheten vara betydligt sämre än för exempelvis privata hushåll. Utöver detta kan tillverkningsindustrier i vissa fall tjäna mer på att sälja el till nätet än att spara el, vilket är det diametralt motsatta andra aktörer. Klimatpåverkansanalysen visar att PV‑system genererar en uppenbar klimatnytta utanför Sveriges gränser, men tycks också påvisa att dessa potentiellt kan öka utsläppen i den svenska elmixen. Detta kan innebära att solceller i Sverige ger en negativ klimatpåverkan lokalt, men en positiv globalt, tack vare ökad export av el till följd av en utbyggnad av solcellsanläggningar. Nyckelord: PV‑system, dimensionering, optimering, tillverkningsindustri, ekonomisk återbetalningstid, växthusgasutsläpp, elmix. / The construction of photovoltaic systems has seen an exponential growth in recent years, both internationally and in Sweden. This is mainly due to declining costs and a technology that is getting more efficient while also being seen upon as one of the solutions on the issues regarding climate change. Despite this economic support schemes are often necessary for making PV‑systems profitable, and even though these systems do not generate greenhouse gas emissions during the operating phase, they emit a significant amount during the manufacturing processes of the components. In this case study technical, economical and climate related aspects surrounding a potential PV‑installation in an electric intense industry building in southern Norrland are investigated. The main purpose of this study was to dimension suitable PV‑systems to conduct necessary calculations concerning economical payback times to establish whether PV‑installations can be made profitable within the manufacturing industry. In addition to this a climate impact analysis was going to be made for such systems. The dimensioning process was conducted by firstly gathering quantitative data through measurements and investigations of the object. Thereafter simulations were run to establish optimized conditions for which different PV‑systems could be modelled by companies active in the field. These systems where then used as a foundation to make the necessary calculations regarding payback time. For the climate impact analysis three emission scenarios from PV‑systems where put together and compared to emissions from different cases of electricity production. These data were collected through a comprehensive literature review. The results show that PV‑systems can be profitable within the manufacturing industry, but most likely only with economic support schemes. Even with economic support the profitability is far less than that of private households. Also, industries, in some cases, seem to make more money selling excess electricity rather than saving bought electricity. This is diametrically opposite other parties. The climate impact analysis shows that PV‑systems are highly efficient when it comes to climate change mitigation outside Sweden´s boarders, but also seem to show that they might increase the amount of emissions in Sweden´s electricity mix. This might mean that PV‑installations in Sweden has a negative effect locally, but a positive effect globally, due to a possible increase in exported electricity from Sweden as the number of installations increase.    Keywords: PV system, dimensioning, optimization, manufacturing industry, economic payback time, greenhouse gas emissions, electricity mix.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka förutsättningar som kan ligga bakom en investering i solceller i Sverige. Studiens forskningsfråga lyder, Vilka förutsättningar kan påverka energiföretag till att investera i solcellsanläggningar? samt Vilka aspekter kan göra en solcellsanläggning mer lönsam? För att kunna besvara frågeställningarna har ett induktivt angreppssätt i studien använts, som utgör kvalitativa bestämmelser utifrån respondenternas information. I denna studie får läsaren bekanta sig med sex olika solcellsanläggningar belägna i olika delar av landet för att få en inblick i hur solcellsmarknaden fungerar idag. Experter med god uppfattning om solcellsmarknaden har intervjuats för att ge sin syn på marknadsutvecklingen och hur framtiden för solceller ser ut.   Sverige hade under 2015 en installerad solcellseffekt på 47,4 MW vilket motsvarar en ökning med 31 % jämfört med år 2014. Investeringsstöd och låga priser på solcellsmoduler utgör idag de två främsta motiven för aktörer som vill investera i solceller. Företag ser i samband med en solcellsinvestering goda möjligheter att stärka sin miljöprofil, vilket på senare år har visat sig vara en strategi som prioriteras högre än investeringens avkastning. / The purpose of this study is to identify in which conditions that may lie behind an investment in photovoltaics in Sweden. The study’s research questions are What conditions may affect an energy corporation to invest in photovoltaic facilities? and What aspects can make a photovoltaic facility more profitable? An inductive approach has been used in this study in order to answer the research questions, which make qualitative regulations that are taken from the respondents’ information.  The reader will get to know about six different photovoltaic facilities that are placed around different areas in Sweden to get an insight on how the present market for photovoltaics works. Experts with solid competence about the market has been interviewed in order to provide a view on how the future holds for the development on the photovoltaic market. Sweden had during 2015 47,4 MW installed photovoltaic effect which results in an increase by 31 percent compared to 2014. Investment support and low prices on photovoltaic modules are one of the motives for operators to invest in photovoltaics. In a company’s point of view there’s a connection with photovoltaic investments which creates great opportunities to strengthen the brand’s image for sustainable development, which in recent years looks to be a strategy that holds a higher priority than the profit itself.

Zoégas är ett svenskt kafferosteri i Helsingborg som ingår i den globala Nestlékoncernen. Stora delar av Zoégas produktion är automatiserad förutom deras råvarulager, vilket har många moment och helt saknar automation. Ett av dessa moment är dessutom inte ergonomiskt för de tre operatörerna som arbetar på råkaffelagret och kan orsaka arbetsskador. Nestlékoncernen ställer höga krav på säkerhet och hållbarhet i alla steg från odlare av kaffebönor, via transporter, produktion och förpackning till att deras produkter når hyllorna i våra matvaruaffärer. Zoégas ledning vill därför effektivisera och öka lagerkapaciteten i råvarulagret samt göra det mer säkert att arbeta i. Examensarbetets uppgift har varit att ta fram förslag på åtgärder för att effektivisera processen i råkaffelagret samt öka lagringskapaciteten i densamma samt att minimera riskerna för arbetsskador, där investeringar i förbättringar återbetalar sig inom två år. För att kartlägga nuläget, identifiera och utvärdera förbättringsförslag användes framför allt flödesscheman, Ishikawadiagram för att identifiera orsakssamband, Lean 7+1 slöserier samt återbetalningstid för att se hur snabbt olika förbättringsinvesteringar betalar sig. Interna transporter på råkaffelagret är tidskrävande för operatörerna, vilket beror på de många olika stegen i processen, är ett slöseri som begränsar effektiviteten i lagerhållnings processen samt utgör också onödiga risker för operatörerna då truck används för flera transporter. Golvbärighet och takhöjd visade sig vara de viktigaste fysiska faktorerna som begränsade införandet av mer automatiserade lösningar och ökad Zoégas är ett svenskt kafferosteri i Helsingborg som ingår i den globala Nestlékoncernen. Stora delar av Zoégas produktion är automatiserad förutom deras råvarulager, vilket harmånga moment och helt saknar automation. Ett av dessa moment är dessutom inte ergonomiskt för de tre operatörerna som arbetar på råkaffelagret och kan orsaka arbetsskador. Nestlékoncernen ställer höga krav på säkerhet och hållbarhet i alla steg från odlare av kaffebönor, via transporter, produktion och förpackning till att deras produkter når hyllorna i våra matvaruaffärer. Zoégas ledning vill därför effektivisera och öka lagerkapaciteten i råvarulagret samt göra det mer säkert att arbeta i. Examensarbetets uppgift har varit att ta fram förslag på åtgärder för att effektivisera processen i råkaffelagret samt öka lagringskapaciteten i densamma samt att minimera riskerna för arbetsskador, där investeringar i förbättringar återbetalar sig inom två år. För att kartlägga nuläget, identifiera och utvärdera förbättringsförslag användes framför allt flödesscheman, Ishikawadiagram för att identifiera orsakssamband, Lean 7+1 slöserier samt återbetalningstid för att se hur snabbt olika förbättringsinvesteringar betalar sig. Interna transporter på råkaffelagret är tidskrävande för operatörerna, vilket beror på de många olika stegen i processen, är ett slöseri som begränsar effektiviteten i lagerhållnings processen samt utgör också onödiga risker för operatörerna då truck används för flera transporter. Golvbärighet och takhöjd visade sig vara de viktigaste fysiska faktorerna som begränsade införandet av mer automatiserade lösningar och ökad effektivitet, lagringskapacitet och förbättrad säkerhet för operatörerna. En förstärkning av lagergolvet med ett ramverk i kombination med silos och ett pneumatiskt transportsystem är det lösningsförslag som har möjlighet att skapa ökad effektivitet i lagerprocessen, ökad lagringskapacitet, hållbarhet och säkerhet samt klara av en återbetalningstid av investeringen på mindre än två år. Lösningen har rekommenderats till Zoégas ledning för fortsatt utvärdering. / Zoégas is a Swedish coffee roastery in Helsingborg, which is part of the global Nestlé Group. Large parts of Zoégas’s production is automated except for their inventory of raw material, which has a process that includes many steps and is completely lacking automation. Furthermore, one of these steps in the process is not sufficiently ergonomically designed for the three operators who work in the raw coffee inventory facilities and may cause injuries.  The use of forklifts is also representing a non-neglectable risk. The Nestlé Group policy is to maintain high standards with regard to safety and sustainability in all steps from the coffee bean growers, via transportation, production and packaging until their products reach the shelves of our grocery stores. The objective for the management of Zoégas is to make the process in the raw material inventory more efficient and increase its storing capacity as well as make it safer to work in. The aim of this final exam project was to propose solutions which will make the raw coffee inventory process more efficient, increase the storing capacity and minimize the risk for work related injuries, where the investments related to improvements must have a payback period shorter than two years. In order to map out the current situation, identify and evaluate alternative solutions, flow charts, Ishikawa diagrams for identifying causal links, the Lean 7+1 wastes as well as payback period to see how quickly savings pay off investments through improvements, have been used. Internal transportations are time consuming for the operators, which depends on that there are many steps in the process and therefor represents a waste which limits the efficiency in the inventory process as well represents unnecessary risks for the operators since forklifts are used in a number of the steps.  The floor load capacity and ceiling height were the most significant physical factors which limited the deployment of more automated solutions with increased stock keeping capacity in the current stock keeping facilities for the raw coffee.  Both an entirely automatic stock keeping system, including a silo system and a pneumatic transport system, as well as a completely new bulk container system were evaluated after that other solutions had been disqualified either due to the physical limitations of the stock keeping facilities or due to the fact that such solutions did not solve the main problems such as the need for more efficiency, capacity and a more safe working environment for the operators. A reinforcement of the floor in the stock keeping facility in combination with silos and a pneumatic transport system is a solution that would be contributing to increased efficiency and storing capacity in the raw coffee inventory, sustainability and safety as well as offering a payback period for the investment shorter than two years.  The solution has been recommended to the management of Zoégas to be further studied.

Four solar cells dominate the Swedish market today and are divided into two groups; first generation and second generation. The first generation involves of two silicone solar cells called mono-and multicrystalline solar cells. These solar cells were, as the name indicates, first on the market and today receive the highest efficiency. Due to high manufacturing costs, the second generation was developed which became thin film solar cells. The two most common solar cells in that generation are CdTe and CIGS, which account for about 20 percent of the solar cell market today while the first-generation accounts for the remaining 80 percent. Going towards a sustainable future it’s important and clear that both companies, cities and countries are ready meet the challenges. The solar cell technology has gained high confidence to bring in sustainable electricity production. Investors in Sweden experience the lack of a valuation concept from an environmental perspective between the solar cells on the Swedish market. The study has examined how the four different solar cells affect different environmental categories and which materials in the solar cells that are the most critical. By simulating the electricity production for a year with Gothenburg's solar radiation, the amount of electricity that could be used or sent to the grid was obtained. Where the silicon solar cells that have the highest efficiency also received the most electricity per square meter of solar cell. After producing electricity production and electricity consumption, the energy repayment period was calculated. Through LCA, 11 different environmental categories were developed to analyze different areas that are affected by solar cell production. Aquatic ecotoxicity of the marine environment was the environmental category that was most affected by the production for all four solar cell types. From the environmental category Global Warming, the amount of carbon dioxide equivalents was studied and then a payback time was calculated. Solar cells generally have three different phases; manufacture, operating and waste. The use phase is considered to be almost emission-free, the waste phase is relatively new for solar cell technologies. This is because no large waste streams have come than when the first major investments took place only in the nineties. The solar cells need different techniques depending on the type. The strategies should be different as different parts should be recycled and reused as far as possible. Due to the fact that there is unstable waste management, this phase has not been studied but only the manufacturing phase.   A square metered solar cell was analyzed. For photovoltaic production in Europe, multicrystalline solar cell panels pay back the carbon dioxide equivalents after 11.5 years, while monocrystalline solar cell panels pay again after 14.3 years, ie after about half the life. CdTe paid the carbon dioxide equivalents fastest, after 2.2 years, and CIGS after 3.6 years. This means that the thin-film solar cells have the fastest time to get minus emissions. It is not justified to invest in solar cells manufactured in China when operating in Gothenburg, only after studying solar cell production. When the repayment period for carbon dioxide equivalents has been calculated, a Nordic electricity mix has been calculated with, depending on which electricity mix is ​​chosen, it either gives reasons to not invest or to invest in solar cells. It is therefore important to be clear about what use the solar cells will have and which electricity is actually replaced before investors decide whether solar cells are the right energy source to invest in.

Elektrifiering i transportsektorn och Rysslands anfallskrig mot Ukraina är de främsta bidragande orsak till de nuvarande höga energipriserna. Ryssland använder energi som ett politiskt vapen genom att minska gasflöde vilket har resulterat i höga gaspriser i Europa. Dessutom går elektrifieringen av transportsektorn i hög varv i många europiska länder vilket också bidrar till att energikrisen på den europeiska energimarknaden höjs ännu mer.  Merparten av den energi som används idag kommer från fossila bränslen som bidrar till koldioxidutsläpp som påverkar miljön negativt. Något måste förändras för att minska utsläppen av växthusgaser och beroendet av fossila energikällor. En hållbar och miljövänlig lösning är att investera i solenergi som producerar förnybar energikälla. Med rätt teknik kan man enkelt installera villor och bostäder med solceller och solfångare och för att kunna producera el och värme. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ett solcellssystem i en villa kan tillgodose bostadens energibehov under olika årstider, och även att ta redo på om investeringen för solceller är lönsam.  Arbetsmetoden bygger på beräkningar, simulering och litteraturstudier för att nå ett tillförlitligt resultat. Resultatet redovisar villans totala elförbrukning i 2023 samt solcellernas energiproduktion. Genom att analysera resultatet visade det sig att solcellsanläggnings elproduktion täcker 53 % av hushållens totala elförbrukning. Detta betyder att huset köper el för sex av årets 12 månader enligt tabell 10. Resultaten redovisar även beräkningen av återbetalningstiden för olika fall av solceller, solceller utan batteri och solcell med batteri.  Av resultatet dras slutsatsen att solcellanläggningen är en bra investering 2024. Förutom att anläggningen producerar förnybara energikällor så betalar den sig även efter cirka 8-15år och ger också en besparing på cirka 649 654,75 kronor under en livslängd på 25år. Slutligen om elpriset stiger och priset på solceller fortsätter att sjunka kan återbetalningstiden bli ännu kortare.

Rapporten behandlar energieffektivisering av Villa Vidas prefabricerade byggelement. I arbetet undersöks hur och med hjälp av vilka material en effektivisering av elementen kan gå till. I slutet av rapporten presenteras sedan det förslag till varje väggtyp som bedömdes som lämpligast att ersätta respektive standardalternativ med.

Gräslöken is a tenant-owner association that owns real-estate and controls the electricity usage in certain areas in Årsta – Uppsala. Gränslöken strives for producing electricity by using solar cells, which helps improve their future environmental plans. The facility has a renovation plan that includes roof replacement, which will take place in 2032. Thus, the decision makers in Gränslöken are reconsidering whether it is profitable to install solar cells on their roofs that are to be replaced within 10–15 years. This study aims to suggest the most optimal installation proposals for solar cells on Gräslöken’s roof. It also measures the cost of the investment and analyzes and profitability. In this study, a theoretical design for the solar cells systems is presented, regarding the roof replacement on the corrugated sheet saddle roofs and flat roofs. The investment cost and pay-off period analyses are going to be presented in this study. The profitability analysis is based on the annual production of electricity, plus the electricity cost, in relation to Gräslöken’s annual electricity needs.           The results of the investigation shown considerable possibilities to invest in a solar cells project, both from economical and technical perspectives. As a result of the building-technical study, the decision was taken to install the solar cells only on the corrugated sheet saddle roofs, due to economic reasons, in addition to the necessity for roof replacement. In terms of profitability and pay-off period, the deal is profitable for Gräslöken, even in case of reinstallation of the solar cells, or if the electricity price was fallen. The results of the report show that the pay-off period increases from around 9 to 10.2 years.  The reason of the increase is that the solar cells need to be installed down and back when changing the roof.           This investment in solar cells and renewable energy contributes to Gräslöken’s sustainable development and move forward to reach national environmental goals. / Brf Gräslöken är en bostadsrättförening som äger fastigheter och råder över all elanvändning i fastigheterna i Årsta i Uppsala. Bostadsrättsföreningen har en renoveringsplan som inkluderar takbyte år 2032; därför funderar föreningen på om det är lönsamt att installera solceller på sina tak som ska bytas ut inom 10–15 år.  Utredningen har som syfte att ta fram de mest optimala monteringsförslag för solceller på bostadsrättsföreningens tak samt att ta fram en investeringskostnad och lönsamhetsanalys. I denna uppsats presenteras en teoretisk projektering av solcellsanläggningar med hänsyn till takbytet på korrugerat plåtsadeltak och platta papptak. I arbetet redogörs för en analys av investeringskostnad och återbetalningstid. Lönsamhetsanalysen utgår från kostnad för producerad el och årsproduktion i förhållande till fastigheternas årliga elbehov.           Resultaten av utredningen visar på goda möjligheter för Brf Gräslöken att investera i en solcellsanläggning, både ur ett ekonomiskt och byggnadstekniskt perspektiv. I resultatet av den byggnadstekniska studien föll valet på att installera solcellerna enbart på korrugerat plåtsadeltak med anledning av ekonomiska förutsättningar och behovet av takbytet. I fråga om lönsamheten och återbetalningstid är investeringen lönsam för bostadsrättsföreningen även vid behovet av återmontering av solcellsanläggningarna eller om elpriserna sänks. Resultatet av rapporten visar att återbetalningstiden ökar från ca nio år till ca 10,2 år om solcellspanelerna behöver monteras ner och tillbaka vid takbytet.           Det kan poängteras att investeringen i form av solcellsanläggning med en förnybar energiförsörjning bidrar till att Brf Gräslöken utvecklas hållbart och går framåt mot nationella miljömål.