Sammanfattning Denna studie avser att undersöka hur socialsekreterare, boendepersonal och ensamkommande barn talar om integration samt vilka skillnader och likheter som konstrueras mellan grupperna. Syftet är även att studera vilka problem som uppstår i och med att integrationen konstrueras på olika sätt. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tre ensamkommande ungdomar, tre socialsekreterare och fyra boendepersonal. Materialet bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv och belyser konstruktioner som vi ansett haft en betydelse för våra frågeställningar: Diskursanalyshar även varit vår teoretiska utgångspunkt tillsammans med José Alberto Diazactor context model. Studien visar att det inte finns en enhetlig konstruktion av integration, vilket gör att arbetet och förväntningarna kring integration ser olika ut. Genom respondenternas konstruktioner belyser vi olika aspekter som de menar har betydelse för integrationsprocessen. Deras konstruktioner ger även en bild på förväntningar och behov som respondenterna menar måste tillgodoses för ett gynnsammare arbete med ensamkommande barn och dess integration.

Många ensamkommande flyktingbarn lider av psykisk ohälsa i form av posttraumatisk stress och har därför behov av omvårdnadsåtgärder. Studier har visat att symtom på psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn förvärras över tid om de inte får stöd vid ankomst till mottagarlandet. På grund av bristfällig forskning vad gäller omvårdnad till ensamkommande flyktingbarn var syftet att belysa hälsofrämjande strategier hos ensamkommande flyktingbarn. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där artiklar granskades och analyserades för att erhålla djupare förståelse kring relevant forskning inom det valda problemområdet. Resultatet presenterade fyra teman vilka innefattade hälsofrämjande strategier som de ensamkommande flyktingbarnen tillämpade: skapa hopp om en bättre framtid, skapa mening i sin situation, skapa förtroendefulla relationer och skapa distans och acceptans. För att kunna erhålla kontroll och hantera negativa känslor kopplade till traumatisk stress var hälsofrämjande strategier avgörande för de ensamkommande flyktingbarnen. Det finns behov av forskning kring lämpliga omvårdnadsåtgärder som kan främja hälsa hos de ensamkommande flyktingbarnen. Det finns även behov av forskning kring transkulturell omvårdnad för att sjuksköterskor ska kunna bedriva ändamålsenlig omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle.

Antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar har ökat kraftigt det senaste året. Detta har medfört nya utmaningar för HVB-hemmen för ensamkommande barn, varav en är hur man fortsatt skall kunna skapa trygghet för detta stora antal barn och ungdomar. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur personalen på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 15-18 år anser att man kan skapa trygghet för de individer som bor på boendet samt personalens upplevelser kring att skapa trygghet för målgruppen. För att besvara vårt syfte genomförde vi sex stycken semistrukturerade intervjuer med personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn i två kommuner i Västerbotten. Den målgrupp som vi vill undersöka tryggheten för är ungdomar som bor på asylboenden för ensamkommande flyktingbarn som är 15-18 år gamla. Vi intervjuade personalen för att få en uppfattning om deras syn kring detta och för att på så sätt förstå hur man kan skapa trygghet för målgruppen. Studien visade på att det finns flera olika faktorer som påverkar skapandet av trygghet för ungdomarna. Dessa är trygga relationer, skolan och språket, hemmiljön, stress och en meningsfull vardag. Under studiens gång har relationens betydelse vuxit i omfattning och fått en betydande roll gällande skapandet av trygghet.

Under år 2015 har media haft skriverier om flyktingkrisen i Europa och Sverige. Det har lagts fram som en av de största flyktingkriserna genom svensk historia på grund av mängden som anlänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingtillströmningen i Sverige har på-verkat socialarbetare inom ensamkommande barn i Norrland privat och yrkesmässigt samt vilket stöd socialtjänsten har erbjudit dessa yrkesverksamma i situationen. För att svara på syfte gjordes en kvalitativ studie med sju intervjuer med socialsekreterare. Materialet som har samlats in har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket lett till ett innehållsrikt resultat som har analyserats genom fyra olika teorier. Teorierna täcker in flera aspekter inkluderat micro-, meso- och makro-nivå, för att skapa en helhetsbild vilket framkommit i intervjuerna. Resultaten bevisar att arbetsbelastningen ökade under år 2015 vilket ledde till att arbetsuppgifterna för socialsekreterarna förändrades genom att omprioriteringar behövde göras och största fokus blev på att lösa boendeplatser och de mest akuta saker som dök upp. Under denna period fanns det stöd i form av handledning, utbildning, kollegor och chefsstöd, men tiden räckte inte alltid till för att ta tillvara på stödet. Arbetsbelastningen och sena dagar på jobbet gjorde att socialsekreterarnas privatliv påverkades negativ på diverse sätt.

På grund av den rådande flyktingkrisen har antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökat dramatiskt under de senaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur boendepersonal upplevde relationen till ensamkommande barn utifrån ett alliansperspektiv. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med boendepersonal från två olika HVB för asylsökande ensamkommande barn. Empirin analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet för studien visade att boendepersonalen upplevde att relationen till barnen var komplex då ett flertal faktorer inverkade på relationsbyggandet. Allians visade sig vara ett användbart begrepp utifrån vissa aspekter men kunde inte beskriva relationen i sin helhet.

Ensamkommande flyktingbarn är en extremt utsatt grupp i samhället, och de senaste åren har fler och fler av denna grupp anlänt till Sverige för att söka asyl. Den här studien undersöker hur personalen på två Hem för vård och boende (HVB) arbetar för att ge ensamkommande flyktingbarn en trygg bas i Sverige. Studien syftar till att få svar på dels hur HVB-hemmen arbetar för att främja en bra integration, dels att undersöka HVB-hemmens roll i det stora integrationsarbetet och dels att se ifall det finns några eventuella brister inom verksamheterna. För att svara på de frågorna omfattar studien åtta intervjuer med personal på två olika HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och ämnar se hur HVB-hemmen hjälper de ensamkommande flyktingbarnen att få en ökad känsla av sammanhang (KASAM). I resultatet framkommer den stora vikten av att barnen har en trygg bas att utgå ifrån, på deras fortsatta resa i Sverige, samt den stora vikten av utbildning och den stora osäkerheten som uppstår utifrån asylprocessen.

Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur ensamkommande flyktingbarn upplever sig bli bemötta från Migrationsverket ur ett maktperspektiv. Till grund för denna uppsats ligger fyra intervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning och maktperspektiv. Studiens material utgår från ensamkommande barns tillbakablickande berättelser. Urvalet utgörs av fyra personer som kom som ensamkommande flyktingbarn men som idag är över 18 år och inte bor på Hem för vård eller boende. Resultatet visar att makt förekommer igenom hela asylprocessen. Maktdimensionerna tog sig uttryck i väntrummet, under mötet med Migrationsverket och i väntan på beslutet från Migrationsverket. Bärare av makten var handläggaren vid Migrationsverket, god man, tolk och organisationen. Uppsatsen stämmer till viss del överens med vad befintlig forskning kommit fram till men den indikerar på behov av fortsatt forskning. / Nej

Syftet med denna studie är att undersöka hur HVB-hem med ensamkommande flyktingungdomar och dess personal interagerar med varandra med fokus på genus och etnicitet. Detta undersöktes genom sex semistrukturerade intervjuer, tre med personal på HVB-hem med ensamkommande pojkar mellan 14-19 år, samt tre av pojkarna på de olika boendena. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Detta kompletterades sedan med deltagande observationer på ett HVB hem med ensamkommande pojkar. Materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk och organisatorisk teori. Resultatet av undersökningen visar hur personalen och pojkarna påverkar varandra i varje stund de socialiserar med varandra i det dagliga arbetet.  Verbalt talar de inte ofta om etnicitet eller genus men i sitt görande finns det ständigt närvarande. Arbetsplatsen är jämlik i regelverket men inte alltid i det praktiska arbetet, något man även ser i statistiken för samhället i stort. Organisatorisk makt kan slå ut både etnicitet och genuspåverkan men beroende på situationen kan den ibland inte göra skillnad alls.

Under 2015 kom fem gånger så många ensamkommande barn till Sverige jämfört med året innan. Detta innebar en stor påfrestning för Sveriges kommuner och för de Hem för vård och boende (HVB-hem) som ansvarar för ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka hur denna belastning påverkade HVB-hemmens verksamhet för ensamkommande barn och att studera de informationsstrategier som används vid etablering av hemmen. Hur har grannar informerats om verksamheterna och hur har de reagerat? Metodiskt bygger studien på individuella semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju via e-post. Personerna som intervjuades är verksamma vid HVB-hem i olika kommuner i Jönköpings län. Resultatet visar att de två största utmaningarna för HVB-hemmens verksamhet för ensamkommande barn handlade om att få tag i lämpliga lokaler och kompetent personal. De två vanligaste informationsstrategierna som användes var informationsmöten och öppet hus. Fyra kommuner valde dock att hålla en lägre profil och avstå från information till grannar. Vidare visar studien att respondenterna överlag är positivt överraskade över det stora engagemanget de mött från allmänheten och att sådana reaktioner är vanligare än oro. Resultatet analyseras delvis utifrån NIMBY-begreppet och kopplingar görs till de två informationsstrategierna, samverkansansatsen och den autonoma ansatsen. Dessutom belyses skillnader och likheter i relation till tidigare forskning.

Due to the current situation in the world, where war and poverty are causing the need for a lot of people to leave their homelands, there are currently many people trying to find shelter and safety in other countries. A lot of the people fleeing their homelands for a better future are so called unaccompanied minors, who are children arriving at their destination without parents or a legal guardian. The amount of unaccompanied minors seeking refuge in Sweden have steadily grown over the last couple of years. This study aims to investigate  the different difficulties social service workers within four municipalities in the south part of Sweden, whose main work consists of helping and assessing these childrens needs, can encounter while trying to accomplish the different aspects of said work within the boundries of the resources given to them by their organisations. The study also aims to investigate the same social workers possibilities of getting assistence from co-workers and other parts of the organisation, as well as from managers. The study is built upon semi-structured interviews with four social workers who are currently working with unaccompanied minors. The data collected in the interviews were analysed using Michael Lipskys theory of street level bureaucracy, as well as a system theory. The results of the study showed me that while the interviewed social service workers had, to some extent, experienced trouble accomplishing their work-related tasks, they also felt that the support of their organisations and society as a whole made the work possible to perform. The study did show that the social workers employed in smaller municipalities had a harder time coping, but i am doubtful whether or not this can be applied as a general state, considering the small scope of the study.