No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande barns upplevelser och erfarenheterav integrationsprocessen bland ensamkommande som har erfarenhet av att bo på ett HVB-hem.Semistrukturerade intervjuer gjordes med fem unga vuxna män som kommit till Sverige somensamkommande barn från Afghanistan. Materialet utmynnade i sju teman: boende ochutslussverksamhet, relation, språk och utbildning, integration, känslan av ensamhet ochutanförskap, psykisk ohälsa under asylprocessen samt i väntan på uppehållstillstånd.Resultaten visar att respondenterna upplevde att språket var viktigt för att komma in i detsvenska samhället och att det blev lättare att få ett arbete. Andra faktorer som de upplevdeviktiga för en lyckad integration är bland annat att skaffa svenska vänner, lära sig regler, densvenska kulturen och ett bra mottagande. Resultatet visar även det att respondenterna uppleveratt det har varit svårt att få svenska vänner både i skolan och i samhället, vilket bidrar tillutanförskap och ensamhet. Vidare visar studien att respondenterna tycker att socialarbetarebehöver mer utbildning i arbetet med ensamkommande barn för att få en bättre förståelse förderas kultur och vad barnen bär med sig. Intervjupersonernas upplevelser ger en beskrivning avhur de har haft det som ensamkommande barn, men det går inte att dra generella slutsatser tillen större population av ensamkommande. Sammanfattningsvis kan denna studieförhoppningsvis bidra till att förbättra förståelsen för ensamkommande barns behov undervistelsen vid HVB-hem.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flickors erfarenheter och upplevelser av integrationsprocessen. Studien avser ensamkommande flickor som har en erfarenhet av att bo på ett HVB-hem i Sverige. I studien har semistrukturerade intervjuer använts med fyra unga vuxna flickor som har kommit som ensamkommande barn till Sverige från olika länder. Studien är baserad på olika teman i syfte till att få en djupare förståelse och bättre uppfattning av intervjupersonernas upplevelse av deras integrationsprocess. Slutsatsen är att språket upplevs vara den viktigaste faktorn för att integreras i samhället. Det innebär att språket är en nödvändig faktor för en vidareutbildning, men också för att få ett fast arbete med goda arbetsvillkor. Förutom goda språkkunskaper är ett socialt nätverk, god relation med (personal, god man, socialsekreterare) och kortare väntetid på uppehållstillstånd några faktorer som främjar en lyckad integration enligt deltagarna. Sammanfattningsvis ger studien en bild på hur dessa flickor har haft det som ensamkommande barn, samt hur de har upplevt deras integrationsprocess i hemmet. Detta med en förhoppning av att ge ökad kunskap och bättre förståelse i bemötandet av ensamkommande barns behov under tiden på HVB-hem.

No description available.

På grund av den förvärrade krigssituationen i Syrien under 2015 har invandringen till Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet ökat avsevärt (UNHCR, 2015). En stor grupp av dem som sökt sig till Sverige i hopp om ett nytt liv är ensamkommande barn. Barnen och arbetet kring dem föranleder en ökad arbetsbelastning på de svenska kommunerna till vilka barnen kommer och enligt lag har rätt att tas om hand.   Arbetet med ensamkommande barn är komplext. Den största delen av de ensamkommande barnen är pojkar i övre tonåren som tagit sig till Sverige på ett ofta svårt och krävande sätt. Många gånger med svåra mentala trauman som följd vilka utvecklar överlevnadsstrategier som försvårar livsanpassningen till det svenska samhället. Barnens psykiska hälsostatus påverkar även om de anammar den hjälp och den vård de erbjuds vid ankomst till den nya hemkommunen. Komplexiteten i samarbetet mellan flertalet myndigheter och kommunen försvårar även arbetet för kommunens socialtjänstemän.   Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur Nacka Kommun arbetar med ensamkommande barn samt att lyfta fram vilka svårigheter som socialsekreterare har i sitt arbete med ensamkommande barn. Studiens resultat baseras på intervjuer med tre socialsekreterare anställda vid avdelningen för Integration och flyktingmottagande på Nacka kommun. Respondenternas svar har därefter analyserats/jämförts med tidigare forskning på området.   Studiens resultat beskriver att det är till en fördel om socialsekreterarna har erfarenhet av att arbeta inom Socialtjänsten med barn och ungdomar. Då det bidrar till en förståelse för hur man ska arbeta för att nå de ungas behov i from av stöd och omsorg, men även sociala relationer. Svårigheter som socialsekreterarna dagligen arbetar med, är de ensamkommande barnens psykiska ohälsa, då de fortfarande lever men en överlevnadsstrategi, något som ibland kan resultera i en destruktivitet. Stora delar av de vårdinsatser som ges för att behandla barnets psykiska ohälsa accepteras inte av det individuella barnet. Det har resulterat i att socialsekreterarna får arbeta med andra metoder än planerat för att barnet ska få en så positiv personlig utveckling som möjligt för att utveckla ett gott liv i Sverige.

The purpose of this paper is to find out the staff's feelings and emotions in a HVBaccommodation where they work with unaccompanied refugee children. A HVBaccommodation is an institution that refugee asylum seekers come to in the beginning of their refugee process. To shed some light on this issue, a hermeneutic perspective has been used in the methodological approach of the work. The material gathered through interviews is collected from six supervisors at the selected accommodation in southern Sweden. The material based on the interviews is grounded in the supervisors' experiences, emotions and feelings. Our result has been used as a foundation for the analysis of feelings and emotions based on three theoretical approaches: The total Department of Goffman (1973), socialization and the significant other Mead (1934), and the relationships and emotions at work Hochschild (1983). The results from the interviews show that the staff perceive emotions in different ways. The people who commute to and from work has a bigger and better processing ability than those living close to work. The result also shows that communication is difficult in some cases, when the newly arrived refugee children come to the accommodation. Newly arrived refugees may not know the Swedish language, which makes it difficult for the staff to communicate with them in the early stages. Therefore the staff must embrace symbols, gestures and charades to make sure that the staff and the children understand each other. / Syfte med den här uppsatsen är att ta reda på personalens känslor och emotioner i ett HVBboende där de jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Ett HVB- Boende är ett boende där asylsökande flyktingbarn kommer till i början av deras flyktingsprocess. För att belysa denna fråga har ett hermeneutiskt perspektiv används i den metodologiska ansatsen i arbetet. Materialet har samlats in genom intervjuer med sex handledare i det utvalda boendet i södra Sverige. Det material som skapades utifrån intervjutillfällena grundar sig i handledarnas erfarenheter, emotioner och känslor. Vårt resultat har använts som en grund för analysen av känslor och emotioner utifrån tre teoretiska infallsvinklar: den totala institutionen (Goffman ,1973), socialisering och den signifikanta andra (Mead ,1934), och relationer och emotioner i arbetet (Hochschild ,1983). Resultatet från intervjuerna visar att personalen upplever känslor på olika sätt. De personer som pendlar till och från jobbet har en större och bättre bearbetningsförmåga än de som bor i närheten av jobbet. Resultatet visar också på att kommunikationen är svår i vissa fall när de nyanlända flyktingbarnen kommer till boendet. Nyanlända flyktingbarn kan inte det svenska språket vilket gör det svårt för personalen att kommunicera med dem i tidigt skede. Därför måste personalen ta till sig av symboler, gester eller charader för att kunna förstå varandra.

Säkerhetsläget i ett flertal länder har förorsakat ett ökat antal ensamkommande asylsökande barn i Sverige, samt långa handläggningstider för asylärenden. Lång handläggningstid har i många fall orsakat stress, ångest och depression hos ungdomarna, tillstånd som ofta förvärras under asylprocessens gång. Syftet med vår studie är att undersöka vad som inverkar på ensamkommande asylsökande barns hälsa på HVB/stödboende och hur hälsan kan främjas i ensamkommandes vardag. Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. För att erhålla en bred förståelse för vad som påverkar ensamkommandes hälsa har vi intervjuat ungdomar, skolkurator och boendepersonal. För att intervjuerna med de ensamkommande skulle vara etiskt försvarbara, valdes intervjupersoner som fått permanent uppehållstillstånd och som har boende och sysselsättning i Sverige. Intervjupersonerna har fått berätta om sin tid som asylsökande och om deras upplevelser av asylprocessen. Studien visar olika aspekter som inverkar på ensamkommandes hälsa, men den övergripande ohälsoskapande faktorn är väntan. Väntan skapar oro hos ensamkommande som grundar sig i ovisshet och ger effekter i form av motivationslöshet och frustration. Det finns även faktorer som skapar förutsättningarför och främjar hälsa utifrån olika aspekter i ungdomarnas tillvaro. De olika aspekterna gäller exempelvis levnadsvanor, sociala nätverk och sysselsättning. Resultatet har tolkats utifrån teorin om Kasam och den socialekologiska modellen av hälsa.

During last year Sweden received many immigrants that was fleeing humanitarian disasters and war. Many that arrived was unaccompanied children that for different reasons came to Sweden without their families and kin. The Swedish municipalities has a responsibility to give this children roof over their head, give them a meaningful leisure and to integrate the children into the Swedish society. It is therefore interesting and important to see how well the Swedish municipalities is handling this aspect of their responsibility. The method of the study is qualitative conversational interview and the reason to this is that the method allows us to get a deeper understanding of the studied field. The goal of this study is to explore the cooperation among Swedish municipalities and sport clubs to strengthen the integration for unaccompanied immigrant children. The conclusion of this work is that the Swedish municipalities does not take a bigger responsibility than sports clubs regarding the work of integration for immigrant children through leisure activities. It should be said, regarding last year’s large immigrant stream that the municipalities has had a substantial amount of work and pressure to live up to their area of responsibility. Integration through sport clubs and other activities has therefore not been a priority. It is also a question of resources and cooperation, the clubs does not have resources to integrate the children nor the knowledge. The municipalities and the Länsidrottsförbund needs to have joint contribution to the sports clubs.

Ohälsotalen i Sverige ökar, varav psykiatriska diagnoser hos både kvinnor och män står för den största ökningen. Många av de drabbade arbetar inom yrken där kontakt med klienter eller patienter är grundläggande, så som socialsekreterare, behandlingsassistenter och psykologer. Syftet med studien var undersöka hur personal på Hem för vård och boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar upplever sin psykosociala arbetsmiljö i jämförelse med en normgrupp. Mätinstrumentet utgjordes av utvalda frågor från QPS Nordic. Frågeställningarna för studien löd; Hur upplever anställda på HVB-hem den psykosociala arbetsmiljön avseende faktorerna krav, kontroll och stöd? Hur skiljer sig HVB-hem personalens skattningar utifrån ovanstående variabler jämfört med en nationell normgrupp? Antalet respondenter uppgick till 24 varav 14 var kvinnor och 10 män. Analysen utgår från enkätmaterialets itemnivå och resultatet visar att personalen känner starkt stöd från ledningen samtidigt som de upplever att de arbetar under höga krav. / The bad health in Sweden is increasing, and the most frequent increase lies in the psychiatric diagnosis at both men and women.  Many of those affected works in professions that have close interactions with clients or patients, such as social workers, treatment assistants and psychiatrists. The aim of the study was to examine how personnel at residential care-homes for children experience their psycho-social working environment and comparing this against a norm. The study was based on singled out questions from a standard inquiry protocol, QPS Nordic. The questions for the study was as follows; How do employees at HVB-home experience the psychosocial work environment in terms of related factors requirements, control and support? How are the HVB-home staff's estimates on the basis of the above variables compared to a national norm group? There were 24 responders to the inquiry including 14 women and 10 men. The analysis of the results was based on the survey materials item level and shows that the responding group experienced high demands in their work environment at the same time that they experience a strong support from their management.

I denna studie vill vi undersöka ensamkommande flickors erfarenheter av studie- och yrkesvägledning samt hur de resonerar kring framtiden, där vi vill fokusera på deras upplevda möjligheter och framtidsdrömmar. Till vår hjälp med detta har vi våra tre frågeställningar; Hur beskriver de ensamkommande flickorna sina erfarenheter av vägledning?, Hur ser de ensamkommande flickornas framtidsdrömmar ut, och har de förändrats sedan de kom till Sverige?, samt Hur ser de ensamkommande flickorna på sina möjligheter till arbete? Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi genomför intervjuer med fem ensamkommande flickor. Våra intervjuer har därefter analyserats utifrån Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont. Resultatet visar på att de ensamkommande flickorna framhåller vikten av utbildning i syfte att nå framtida yrkesdrömmar samtidigt som deras upplevda möjligheter att få ett arbete skiljer sig. Några har kvar samma yrkesdröm som i hemlandet medan några av flickornas yrkesdrömmar förändrats, av olika anledningar. Skolans studie- och yrkesvägledning uppges vara betydelsefull för eleverna, där lärarnas vägledande insatser särskilt framhålls.