Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkänts som en framgångsfaktor för företag. Med utgångspunkt i att Corporate Entrepreneurship är av ökande betydelse utreds här i vilken mån detta återspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehållsanalys av VD-brev från 21 svenska teknikföretag över en tioårsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fångats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förväntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting på forskning och utveckling. De slutsatser som dragits är att den ökande betydelse som antagits gälla för konceptet Corporate Entrepreneurship inte tycks återspeglas i den externa kommunikationen. Vidare har resultatet om likformighet gett stöd åt den neoinstitutionella teorin. Det har också antytts att det vid mer kraftfull uppdelning med avseende på hur pengar satsats på forskning och utveckling, framträder skillnader i den externa kommunikationen.

Syftet med denna uppsats är att klargöra företaget Wilson Productions grundläggande kärnvärde, fördelar och styrkor föratt lättare kunna beskriva och formulera vilka tjänster som företaget kan erbjuda marknaden. Vi ska utforma verktyg för en samlad företagsidentitet som fungerar både utåt mot marknaden och inom organisationen. Dessutom kommer vi att undersöka Wilson Productions entreprenöriella motiv och tankar kring verksamheten, för att kunna se var företaget är på väg idag. Detta är ett kvalitativt arbete med en deduktiv ansats och uppdraget gick ut på att hjälpa ett specifikt företag. Vi har arbetat utifrån ett enskilt fall och nyttjade till största del redan befintliga teorier och modeller, som vi applicerade på den aktuella företagsverksamheten. Vi har använt systemsynsättet eftersom vi avser att konstruera ett helhetskoncept till Wilson Productions. Utöver de akademiska fakta och facklitteratur som fungerar som referenser, skedde ytterligare datainsamling genom direkta observationer samt personliga intervjuer. Wilson Productions största drivkraft i sitt företagande är möjligheten att själv kunna planera och styra över sitt arbete. De strävar efter att erbjuda specialutformade tjänster med en unik karaktär, som kunderna inte kan få hos några andra reklambyråer. Vi har kommit fram till att Wilson Productions redan idag har de verktyg som krävs för att de ska nå sina mål. Företaget behöver dock bli ännu bättre på att bli varse vilka deras starkaste sidor är för att kunna fungera med optimal effektivitet.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande. Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade. Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatet Det visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes. Ju fler övningar som utfördes desto tydligare märktes det att projektdeltagarna hade lättare att bryta sina vanliga tankemönster. De blev mer engagerade och nyfikna ju fler övningar de genomförde då de fick mer självförtroende och kände sig mer bekväma med arbetssättet. Författarna rekommenderar att projektdeltagarna arbetar vidare på ett entreprenöriellt sätt vilket innebär att de bör arbeta mot idealmål, mer radikala och värdeskapande resultat samt hantera risker under projektets gång snarare än att avbryta ett projekt på grund av riskerna.

No description available.

En stor del av dagens företagsförvärv beskrivs inte uppnå dess syften, mål och ambitioner. Samtidigt anses integreringen mellan två företag vid ett företagsförvärv, den så kallade integrationsprocessen, vara en komplex och outforskad process som har en stor inverkan på utfallet av förvärvet. Syftet med denna studie är att undersöka integrationsprocessen vid ett företagsförvärv mellan en köpande och säljande part samt processens påverkan på ett företagsförvärvs utfall. Den teoretiska grund som används, har tagits fram genom en abduktiv metodansats och belyser processen som ett samspel mellan en entreprenöriell miljö, integrationsstrategi samt graden av delade värderingar mellan köpande och säljande part. Resultatet har visat att vid de förvärv där en stor del av det förvärvade företaget hålls intakt och förblir självstyrande, är viktigt att ha en viss grad av delade värderingar då det fungerar som en enande kraft inom organisationen. Studien har även visat att en entreprenöriell miljö inom den förvarande organisationen spelat en viktig roll i integrationsprocessen. Detta då miljön skapar en möjlighet att utföra entreprenöriella handlingar som i sin tur bidrar till att det förvärvade företaget skapar sig ett sammanhang inom den nya organisationen.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur nystartade företag etablerar sig på marknaden genom att använda andra marknadsföringsstrategier än traditionell marknadsföring. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ ansats med tillämpning av en semistrukturerad intervjumall. Den kvalitativa ansatsen var genom insamling av data via intervju med 13 olika företag. Teori: Den teoretiska referensramen innehåller en analys utifrån tidigare studier med teorierna: Marknadsförings mix, Entreprenöriell marknadsföring, Effectuation samt olika metoder inom den icketraditionella marknadsföringen som Sociala nätverk, mun-till-mun metoden och internetmarknadsföring. Empirin: Empiridata består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 olika nystartade företag. Det förekommer även kvantitativ ansats i from av presentationen av data i empirin. Slutsats: Resultatet påvisar att de sociala omständigheter är den gemensamma nämnaren till hur nystartade företag använder sig av marknadsföring trots förändringar i tillvägagångssätten. Det förekommer fortfarande användning av traditionell media i form av PR eller tv-reklam för att genera större resurser. Resultatet visar även att det kan krävas en stormarknadsföringsbudget för att kunna etablera sig på marknaden mycket snabbare, trots icke-traditionell marknadsförings kostnadseffektivitet och träffsäkerhet i jämförelse till traditionella metoder.

Det finns en rad varierande affärsmodeller, vilka en entreprenör med mål att starta egen verksamhet, kan följa. Dock kan det vara svårt för denne att finna rätt alternativ, samt veta tillvägagångssättet i användandet av sådana affärsmodeller. I denna uppsats berörs ämnet affärsmodeller med utgångspunkt kring entreprenörskap och utifrån perspektiv av framgång samt hållbar utveckling. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger i utformandet av en, likt författarna kallar det, alternativ affärsmodell. Begreppet alternativ syftar här till de affärsmodeller, vilka utformats unikt efter ett företags verksamhet och egna värderingar. Visst kan alla företags affärsmodeller anses alternativa, eller unika, dock menar författarna använda begreppet alternativ åt de affärsmodeller vilka från start haft syfte att vara anpassade helt utefter verksamhetens unika förutsättningar. I dessa alternativa affärsmodeller har alltså olika perspektiv ur andra standardiserade affärsmodeller kombinerats utifrån egna mål och visioner. Anledningen till att kalla affärsmodellen alternativ ger förhoppningsvis ett avdramatiserat förhållningssätt till affärsmodeller, speciellt i nystartade företag. För att styrka uppsatsens diskussion har en empirisk undersökning i form av tre kvalitativa intervjuer utförts. Två av dessa är utförda på mindre textila företag vilka inte, enligt deras egen mening, följer någon affärsmodell i verksamheten. Den tredje intervjun är med en universitetslektor på Textilhögskolan i Borås med uppfattningen att affärsmodeller bör användas på ett eller annat sätt inom en entreprenöriell verksamhet. Dessa intervjuer har vidare använts för en utveckling av det nystartade företaget Omkring affärsmodell. Under den teoretiska referensramen har information valts ut med hänsyn till berörda ämnen för att få svar på syfte och frågeställningar. En resultatdiskussion sammankopplar sedan dessa ämnen utifrån empirin och teorin. Här syftar författarna ge förslag på användning av affärsmodeller för nystartade företag och ge definitioner av entreprenörskap, framgång samt hållbar utveckling. I uppsatsens slutsats presenteras hur en affärsmodell kan anpassas efter entreprenörens visioner. En koppling mellan framgång och hållbar utveckling dras även, och perspektivet av framgång definieras i form av entreprenörens självförverkligande. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

<p>Problemdiskussion: Entreprenörskap slår kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka både kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport från Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten låg i Sverige. Däremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, däribland entreprenörskapsstudenter. En undersökning av högutbildade studenter visar att studenten efter avslutade studier helst vill ha en anställning framför företagandet.</p><p>Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna till att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter sin examen?</p><p>Syfte: att analysera entreprenörskapsstudenters entreprenöriella benägenhet.</p><p>Teori: Det finns olika förklaringar till varför vissa individer tenderar att bli entreprenörer. Däremot har ingen enhetlig entreprenörskapsprofil kunnat fastställas. Vad forskare är eniga om är att den entreprenöriella benägenheten påverkas av etnisk bakgrund, ålder, uppväxt/familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet vilket är uppsatsens teoretiska referensram.</p><p>Metod: Datainsamlingsmetoden som använts är postenkäter via e-mail där två enkäter har skickats ut till studenter som studerat på Entreprenörskapsprogrammet på Södertörns högskola. Den första enkäten skickades ut till de 56 studenter som tillhör den första urvalsgruppen. Den andra enkäten skickades ut till de 16 respondenter som valts ut subjektivt från den första urvalsgruppen. Syftet med Enkät 1 var att få kvantitativ kunskap om respondenternas sysselsättning för att vidare kunna särskilja de med eget företag och de med anställning och på så vis genomföra Enkät 2. Enkät 2 genomfördes med syfte att erhålla kvalitativ data om variablerna som återfinns i den teoretiska referensramen: etnicitet, ålder, uppväxt och familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet.</p><p>Resultat: Ett mönster kan urskiljas gällande den entreprenöriella benägenheten beroende på om respondenten har en anställning eller är egenföretagare. Den entreprenöriella benägenheten hos egenföretagarna är stor medan det varierar för de med anställning. Dessa kan delas upp i två olika grupper, där den ena gruppen och som i framtiden vill starta eget företag har högre entreprenöriell benägenhet än de som har en anställning och som inte vill starta eget företag.</p><p>Slutsatser: Uppsatsen talar för att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier i den utsträckning som önskas på grund av viss avsaknad av den entreprenöriella benägenheten. Dock har det visat sig att endast vissa delar av teorin om entreprenöriell benägenhet är bakomliggande faktorer till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier. Det tyder på att de bakomliggande faktorerna till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier är åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet är relaterade till varandra. Utbildningen är inte tillräcklig vilket förklarar varför entreprenörskapsstudenter vill få större erfarenhet innan företagsetablering vilket förklarar varför riskbenägenheten är liten. Detta kan även relateras till åldern där större erfarenhet ökar chanserna till företagsetablering vilket ökar riskbenägenheten.</p> / <p>Problem description: Entrepreneurship is an important factor in the Swedish education system. Most of the Swedish universities and other high school educations have, since a number of years, courses and programs within the area of entrepreneurship. A report from Global Entrepreneurship Monitor shows a low activity of entrepreneurship in Sweden during 2005. In spite of that, there is a study showing an increasing interest for free enterprising during 2005 among younger persons. However, this case is not referring to high educated students including Entrepreneurship students. A study of high educated students shows a preference for employment rather than free enterprising after graduation.</p><p>Problem formulation: What are the underlying factors that makes the students of Entrepreneurship deicide not to start private enterprises after graduation?</p><p>Purpose: To analyse the inclination of Entrepreneurship students to start free enterprises.</p><p>Theory: There are different explanations to why certain individuals become entrepreneurs, but no general profile has yet been established. What Scientists do agree on is that the capability of entrepreneurship depends on: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking, this is the theoretical reference for this report.</p><p>Method: The collection of data has been performed through questionnaires sent by e-mail. Two types of questionnaires have been sent to previous students from the Entrepreneurship Program at Södertörns Högskola. Questionnarie number one was sent to 56 former students selected for the original group. The second questionnaire was sent to 16 of the respondents randomly selected from the first group. The purpose of questionnaire number one was to receive a quantitative knowledge about the professional occupation of the respondents, to be able to separate those running a company of their own from those employed. The result of the first questionnaire was the base of the second questionnaire. The purpose of questionnaire number two was to collect qualitative data about the variables in the theory references above: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking.</p><p>Result: There is a pattern showing the capability of entrepreneurship depending if the respondents are employed or running a company of their own. Those running a company are usually very competent in entrepreneurship while the compentence varies amongst those employed. These respondents can be devided into two groups where the group who wants to start a company in the future have a higher capability of entrepreneurship that those employed with no wish to start a company of their own.</p><p>Conclusions: The conclusion of this report is that fewer of the Entrepreneurship students than expected choose to start a company of their own after graduation. The reason for this is lack of capability in entrepreneurship. The study shows that only some of the references of the theory about entrepreneur capability are the reason why students from entrepreneurship studies don’t start their own companies after graduation. The reasons why entrepreneurship students don’t choose to start their own businesses after graduation seems to be related to age, education, experience and tendencies of risk taking. All these criterias are related. The education is not relevant enough and that is an explanation why the entrepreneurship students wants to get more experience before they start a company and this is also an explanation why the tendency of risk taking is low. There is also a relation to age since a longer experience will increase the chance for a successful free enterprise and also increases the tendency to take risks.</p>

<p>Marknadsföring kan te sig på flera olika vis, beroende på metod eller tillvägagångssätt. De olika marknadsföringsmetoderna har olika genomslagskraft, oberoende om de är konventionella eller okonventionella. Marknadsföringen har under en längre tid dominerats av ett traditionellt synsätt, marknadsmixen och de 4P:na. Detta synsätt har kommit att bli kritiserat och många aktiva inom fältet har hävdat att ett paradigmskifte har skett. Marknadsföringen har utvecklats till att inrikta sig mot relationsbyggande och andra alternativa metoder. Detta har sammanställts inom en ny genre, entreprenöriell marknadsföring. Stora och små företag har olika resurser till att marknadsföra sig, vilket har lett fram till problemformuleringen, hur marknadsför sig mikroföretag?</p><p>Syftet med studien är att skapa en större förståelse för och kartlägga vilka marknadsföringsmetoder mikroföretag använder sig av utifrån ett traditionellt och enteprenöriellt synsätt.</p><p>Studien är av karaktären multipel fallstudie, den har utförts genom sex intervjuer med marknadsansvarig från respektive mikroföretag. De företag som ingår i studien är: Savile Row of Stockholm, Jupiter, Artilleri2, Hugo, Grandpa och Awesome Rags. Sedan med hjälp av insamlad data och teorier inom ämnet har mikroföretagens marknadsföring kunnat utrönas.</p><p>Efter att empirisk data samlats in och analyserats, har det fastställts att mikroföretag är entreprenöriella i sin marknadsföring då de arbetar med proaktiv orientering för att kunna påverka istället för att påverkas av omgivningen. De har en väldigt hög kundintensitet vilket tydligt märks i deras sätt att arbete med kunderna, de utövar resursinflytande för att uppfylla sina syften och genom detta skapa ett högre värde för butiken och företaget. Men samtidigt använder de sig till viss del av traditionella marknadsföringsmetoder, främst genom annonsering och val av plats för butiken. De slutsatser som framgått av studien är att mikroföretag marknadsför sig genom butiken, via nätverk, genom events, i annonser och i stor utsträckning genom relationsbyggande aktiviteter.</p>

Problemdiskussion: Entreprenörskap slår kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka både kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport från Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten låg i Sverige. Däremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, däribland entreprenörskapsstudenter. En undersökning av högutbildade studenter visar att studenten efter avslutade studier helst vill ha en anställning framför företagandet. Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna till att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter sin examen? Syfte: att analysera entreprenörskapsstudenters entreprenöriella benägenhet. Teori: Det finns olika förklaringar till varför vissa individer tenderar att bli entreprenörer. Däremot har ingen enhetlig entreprenörskapsprofil kunnat fastställas. Vad forskare är eniga om är att den entreprenöriella benägenheten påverkas av etnisk bakgrund, ålder, uppväxt/familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet vilket är uppsatsens teoretiska referensram. Metod: Datainsamlingsmetoden som använts är postenkäter via e-mail där två enkäter har skickats ut till studenter som studerat på Entreprenörskapsprogrammet på Södertörns högskola. Den första enkäten skickades ut till de 56 studenter som tillhör den första urvalsgruppen. Den andra enkäten skickades ut till de 16 respondenter som valts ut subjektivt från den första urvalsgruppen. Syftet med Enkät 1 var att få kvantitativ kunskap om respondenternas sysselsättning för att vidare kunna särskilja de med eget företag och de med anställning och på så vis genomföra Enkät 2. Enkät 2 genomfördes med syfte att erhålla kvalitativ data om variablerna som återfinns i den teoretiska referensramen: etnicitet, ålder, uppväxt och familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Resultat: Ett mönster kan urskiljas gällande den entreprenöriella benägenheten beroende på om respondenten har en anställning eller är egenföretagare. Den entreprenöriella benägenheten hos egenföretagarna är stor medan det varierar för de med anställning. Dessa kan delas upp i två olika grupper, där den ena gruppen och som i framtiden vill starta eget företag har högre entreprenöriell benägenhet än de som har en anställning och som inte vill starta eget företag. Slutsatser: Uppsatsen talar för att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier i den utsträckning som önskas på grund av viss avsaknad av den entreprenöriella benägenheten. Dock har det visat sig att endast vissa delar av teorin om entreprenöriell benägenhet är bakomliggande faktorer till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier. Det tyder på att de bakomliggande faktorerna till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier är åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet är relaterade till varandra. Utbildningen är inte tillräcklig vilket förklarar varför entreprenörskapsstudenter vill få större erfarenhet innan företagsetablering vilket förklarar varför riskbenägenheten är liten. Detta kan även relateras till åldern där större erfarenhet ökar chanserna till företagsetablering vilket ökar riskbenägenheten. / Problem description: Entrepreneurship is an important factor in the Swedish education system. Most of the Swedish universities and other high school educations have, since a number of years, courses and programs within the area of entrepreneurship. A report from Global Entrepreneurship Monitor shows a low activity of entrepreneurship in Sweden during 2005. In spite of that, there is a study showing an increasing interest for free enterprising during 2005 among younger persons. However, this case is not referring to high educated students including Entrepreneurship students. A study of high educated students shows a preference for employment rather than free enterprising after graduation. Problem formulation: What are the underlying factors that makes the students of Entrepreneurship deicide not to start private enterprises after graduation? Purpose: To analyse the inclination of Entrepreneurship students to start free enterprises. Theory: There are different explanations to why certain individuals become entrepreneurs, but no general profile has yet been established. What Scientists do agree on is that the capability of entrepreneurship depends on: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking, this is the theoretical reference for this report. Method: The collection of data has been performed through questionnaires sent by e-mail. Two types of questionnaires have been sent to previous students from the Entrepreneurship Program at Södertörns Högskola. Questionnarie number one was sent to 56 former students selected for the original group. The second questionnaire was sent to 16 of the respondents randomly selected from the first group. The purpose of questionnaire number one was to receive a quantitative knowledge about the professional occupation of the respondents, to be able to separate those running a company of their own from those employed. The result of the first questionnaire was the base of the second questionnaire. The purpose of questionnaire number two was to collect qualitative data about the variables in the theory references above: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking. Result: There is a pattern showing the capability of entrepreneurship depending if the respondents are employed or running a company of their own. Those running a company are usually very competent in entrepreneurship while the compentence varies amongst those employed. These respondents can be devided into two groups where the group who wants to start a company in the future have a higher capability of entrepreneurship that those employed with no wish to start a company of their own. Conclusions: The conclusion of this report is that fewer of the Entrepreneurship students than expected choose to start a company of their own after graduation. The reason for this is lack of capability in entrepreneurship. The study shows that only some of the references of the theory about entrepreneur capability are the reason why students from entrepreneurship studies don’t start their own companies after graduation. The reasons why entrepreneurship students don’t choose to start their own businesses after graduation seems to be related to age, education, experience and tendencies of risk taking. All these criterias are related. The education is not relevant enough and that is an explanation why the entrepreneurship students wants to get more experience before they start a company and this is also an explanation why the tendency of risk taking is low. There is also a relation to age since a longer experience will increase the chance for a successful free enterprise and also increases the tendency to take risks.