Marknadsföring kan te sig på flera olika vis, beroende på metod eller tillvägagångssätt. De olika marknadsföringsmetoderna har olika genomslagskraft, oberoende om de är konventionella eller okonventionella. Marknadsföringen har under en längre tid dominerats av ett traditionellt synsätt, marknadsmixen och de 4P:na. Detta synsätt har kommit att bli kritiserat och många aktiva inom fältet har hävdat att ett paradigmskifte har skett. Marknadsföringen har utvecklats till att inrikta sig mot relationsbyggande och andra alternativa metoder. Detta har sammanställts inom en ny genre, entreprenöriell marknadsföring. Stora och små företag har olika resurser till att marknadsföra sig, vilket har lett fram till problemformuleringen, hur marknadsför sig mikroföretag? Syftet med studien är att skapa en större förståelse för och kartlägga vilka marknadsföringsmetoder mikroföretag använder sig av utifrån ett traditionellt och enteprenöriellt synsätt. Studien är av karaktären multipel fallstudie, den har utförts genom sex intervjuer med marknadsansvarig från respektive mikroföretag. De företag som ingår i studien är: Savile Row of Stockholm, Jupiter, Artilleri2, Hugo, Grandpa och Awesome Rags. Sedan med hjälp av insamlad data och teorier inom ämnet har mikroföretagens marknadsföring kunnat utrönas. Efter att empirisk data samlats in och analyserats, har det fastställts att mikroföretag är entreprenöriella i sin marknadsföring då de arbetar med proaktiv orientering för att kunna påverka istället för att påverkas av omgivningen. De har en väldigt hög kundintensitet vilket tydligt märks i deras sätt att arbete med kunderna, de utövar resursinflytande för att uppfylla sina syften och genom detta skapa ett högre värde för butiken och företaget. Men samtidigt använder de sig till viss del av traditionella marknadsföringsmetoder, främst genom annonsering och val av plats för butiken. De slutsatser som framgått av studien är att mikroföretag marknadsför sig genom butiken, via nätverk, genom events, i annonser och i stor utsträckning genom relationsbyggande aktiviteter.

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan. Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling. Resultaten visar att både MO och EO påverkar graden av genuint hållbarhetsarbete i svenska företag. Ett proaktivt förhållningssätt och en god koordinering och samordning inom organisationen har visat sig vara de faktorer i studien som främst förklarar ett genuint hållbarhetsarbete.

Marketing is a broad subject with many different areas. Part of the marketing that has been of great importance is the 4P:s also known as the marketing mix. Marketing mix is included in one of the traditional marketing approaches. In recent years there have been some changes and have begun looking at new ways of looking at marketing. One of the ways is entrepreneurial marketing to the effect that the company tries to use its resources optimally. For example, usage of network marketing and creative resource-commercial, which is useful for small and resource-poor firms. The purpose of this study is to investigate and understand how entrepreneurial companies market and establish themselves. The survey methodology in the study is a qualitative case study. A study of four interviews with innovative companies. The companies included in the study are Creality, Avtal24, FlexGrip and Brottsportalen.se. The interviews were recorded with a dictaphone and has since become the basis of empirical data in the work.From data collected in the empirical data was then carried out an analysis in which empirical evidence and theories were contrasted and analyzed. The findings showed that companies in the study were innovation-oriented and was based on themselves and their ideas when they created businesses, something that came naturally to an entrepreneurial companies and individuals have created. They also showed that companies had deliberately positioned itself but that it was a process that evolved. Advertising was also something that was a low priority because of lack of resources meant that the companies used the methods that are affordable and natural resources, such as joint-ventures with other companies. Instead of the traditional methods for collecting information, companies have used the personal network and contacts with potential customers to obtain information on the market. The companies in this study has shown signs of making use of an entrepreneurial marketing, while also using techniques that may belong to a traditional way of marketing themselves. / Marknadsföring är ett brett ämne med många olika områden. En del av marknadsföringen som har haft stor betydelse är de 4P:na även kallat marknadsmixen. Marknadsmixen ingår i ett av de traditionella marknadsföringssynsätten. Under senare år har det skett en del förändringar och man har börjat titta på nya sätt att se på marknadsföring. Ett av de sätten är entreprenöriell marknadsföring som går ut på att företaget försöker utnyttja sina tillgångar optimalt. Exempelvis användande av nätverket i marknadsföring och kreativ resurssnål marknadskommunikation, vilket kan vara användbart för mindre och resursfattiga företag.Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur entreprenöriella företag marknadsför och etablerar sig på nya marknader.Undersökningsmetoden i studien är en kvalitativ fallstudie. En studie med fyra intervjuer med innovativa företag. Företagen som ingår i studien är Creality, Avtal24, FlexNgrip och Brottsportalen.se. Intervjuerna spelades in med diktafon och har sedan blivit grunden för empirin i arbetet.Från data som samlades in till empirin gjordes sedan en analys där empiri och teorierna ställdes mot varandra och analyserades.Slutsatserna visade att företagen i studien var innovationsorienterade och utgick från sig själva och sina idéer när de skapade företagen, något som kom naturligt för ett entreprenöriellt företag som privatpersoner har skapat. De visade även på att företagen inte medvetet hade positionerat sig utan att det var en process som växte fram. Reklam var även något som var nedprioriterat då bristen på resurser medförde att företagen använde sig av metoder som är överkomliga och resurssnåla till exempel samarbeten med andra företag. Istället för traditionella marknadsundersökningar för inhämtning av information har företagen använt av sitt personliga nätverk och genom kontakter med potentiella kunder för att få information om marknaden. Företagen i studien har i sin marknadsföring visat tecken på att använda sig av en entreprenöriell marknadsföring, samtidigt som de även använder tekniker som kan tillhöra ett traditionellt sätt att marknadsföra sig.

In today’s Sweden there is great belief in entrepreneurship and the benefits it can bring to the country. The Swedish government has taken note of this growing enthusiasm and realized the contribution it can make to facilitate national growth. Successful efforts have been made in Sweden to support entrepreneurship and innovation, which has resulted in a relative ease for individuals to start their own businesses. The number of companies started today is higher than ever and there are signs of a common faith in growth among new entrepreneurs. Unfortunately only a small fraction of these new businesses succeed in growing big. The harsh truth is that these companies will not contribute to national growth if they do not grow themselves. But what is preventing them from growing? A number of studies have shown that both the environment and the entrepreneur himself are important factors when examining companies’ growth. That is because the environment affects the entrepreneur’s strategic decisions and forces him/her to act in certain ways. These decisions, in turn, affect the company, that can then demonstrategrowth (or not). By examining five different factors that can influence the entrepreneur’s opportunity for growth, this study concludes that a number of political decisions and conditions can constitute as barriers for growth while a strong entrepreneurial orientation can help the entrepreneur to deal with negative factors in the environment.

Det övergripande syftet med studien har varit att belysa olika perspektiv på vad entreprenöriell pedagogik i fritidshem kan innefatta samt hur lärare och elever upplever arbetet. För att klargöra olika perspektiv har undersökningen bestått av intervjuer med tre lärare och åtta elever i fritidshem.  Observationer av arbete med entreprenöriell pedagogik har också utförts i tre fritidshem. Resultatet av studien visar att arbetet med entreprenöriell pedagogik medfört att lärarna nu mera uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och att ansvara för aktiviteter. Det har fått till följd att aktiviteterna mera utgår från elevernas intressen. Lärarna märker dock inte så stor förändring i verksamheten men framhåller ändå att eleverna nu vågar mer och att det kan leda till att eleverna lär sig att ta ansvar, och visa respekt för varandra. Resultatet påvisar också att eleverna tycker att det är roligt att få planera och genomföra aktiviteter samt att lärarna i arbetet mera fungerar som ett bollplank för eleverna. Det har även inspirerat andra elever till att vilja ansvara för aktiviteter. Sammantaget visar studien ändock på att arbetet är i behov av utveckling då eleverna mestadels vill hålla i liknande aktiviteter, samt för att arbetet försvåras av brist på lokaler och tidsmässiga ramar. Arbetssättet visar också att mer kunskap om arbetsområdet, samverkan och utvärdering skulle kunna medföra en utveckling av arbetet.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

Syftet med studien är att ta reda på hur några fritidslärare talar om begreppet entreprenöriellt lärande samt hur de talar om hur de kan främja entreprenöriella förmågor hos eleverna vilket även motsvarar studiens frågeställningar. Studien är en kvalitativ undersökning där två intervjuer gjordes med verksamma fritidslärare som vi fick kontakt med genom vår verksamhetsförlagda utbildning. Till grund för intervjuerna användes en studieguide som dels berörde generella frågor om entreprenöriellt lärande och dels utgick ifrån, några utav oss, konstruerade fiktiva scenarion. De generella frågorna i studieguiden var av öppen karaktär för att få djupare förståelse för respondenternas tolkningar av begreppet entreprenöriellt lärande. De scenarion som valdes utgick ifrån vanligt förekommande händelser på fritidshemmet som lärarna kunde relatera till. Studiens resultat visar att fritidslärarna talar om en bred definition av begreppet där entreprenöriella förmågor och kompetenser är centrala och uttrycker även att fritidspedagogik har förutsättningar att gynna dessa. De förmågor som lyfts som mest centrala i intervjuerna är kreativitet, engagemang, nyfikenhet, ansvar, problemlösningsförmåga, idéskapande, samarbete och trygghet. Utifrån våra fiktiva scenarion belyser även resultatet hur miljön kan påverka elevernas lärande och utveckling samt vikten av ett entreprenöriellt förhållningssätt hos lärarna. I diskussionen berör vi hur fritidslärarna beskriver att miljö och ett handledande arbetssätt är viktiga delar i deras arbete med främjandet av elevers entreprenöriella förmågor.

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vadentreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och somundersökningen ska svara på är följande:· Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna attde lär sig entreprenörskap?· Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande?· Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande?· Har eleverna inflytande på undervisningen?· Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande?Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande ochmotivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som harvalts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäteroch intervjuer. Då kvalitativ och kvantitativ metod används har vissa antaganden gjortsom undersökningens förhållningssätt till verkligheten som har resulterat i attkvantitativa resultaten presenteras i procentsatser men diskuteras endast som tendenserhos eleverna.Entreprenörskap är ett mycket aktuellt ämne i skolsammanhang och sedan 2011 finnsdet infört i läroplanerna. Några tidigare undersökningar visar att många skolor har börjatanvända sig av olika aktiviteter för att främja entreprenörskap långt innan det blevinskrivet i läroplanerna (se Holmgren, 2007; Nutek, 2005; Skolverket, 2010b).Forskarnas och politikernas intresse för samma fenomen har förstärkt ämnets betydelse.Resultaten av denna undersökning har visat att många olika aktiviteter för att främjaentreprenörskap används men också att undervisning inte är dialogisk och attbetygsättning främjar faktakunskaper framför de efterfrågade entreprenöriellaförmågorna. Några intressanta frågor har väckts kring bedömningen och sambandetmellan bedömning och motivation som skulle kunna vara ett intressant område attutforska. En annan fråga är vad som kan göras för jämställdhet i skolan men också hurgapet mellan kvinnliga och manliga företagare kan minskas med hjälp av skolan. Någraforskare har börjat intressera sig för området vilket är mycket positivt.

Ämnet företagsekonomi tillhör idag ett av de ämnen som läses av flest gymnasieelever och läroböckerna är många. Syftet med undersökningen var dubbelt, eller på ett sätt trippelt: Det första, något bredare syftet, var att avgöra i hur hög grad allmänt förekommande läroböcker i företagsekonomi i Göteborgsområdet var samstämmiga med riktlinjerna i det centrala kursinnehållet enligt läroplanen GY2011, för kursen Företagsekonomi 1. Det andra, mer tillspetsade syftet, var att undersöka hur begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenörskap återges både direkt och indirekt i läroböckerna. Det tredje, underliggande, syftet var att för egen personlig del utveckla och förbättra förmågan att kunna identifiera huruvida läroböcker på ett fullgott sätt täcker in centralt kursinnehåll.Metoden för undersökningen kan sägas vara en brukstextanalys. Undersökningen gjordes som en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Valet av vilka läroböcker som skulle ingå i studien baserades framför allt på vilka läroböcker som vid tidpunkten för undersökningen var vanligast på marknaden, vilket avgjordes genom att kontakta skolor med många företagsekonomielever och utgå från vilka läroböcker de använde sig av.Undersökningen fann att läroböckerna, med vissa undantag, är samstämmiga med det som är det centrala innehållet i kursen och att de även kan bedömas vara pedagogiska texter. Vidare visade undersökningen att begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda är relativt vanligt förekommande, åtminstone i delar av lärobokstexterna. Begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda användes genomgående i lärobokstexterna i samband med företagsamhet och förknippades genomgående med positiva egenskaper. Det närmaste undersökningen kom ett svar på frågan huruvida läroböckerna kan utgöra redskap för entreprenöriellt lärande, var att läroböckerna åtminstone inte ensamma kan bära upp det entreprenöriella lärandet, men möjligen kan fungera som ett av flera verktyg. Slutligen konstaterades att min förmåga att bedöma läroböcker ur ett läroplans- och begreppsperspektiv har utvecklats positivt.