It is important for organizations to enforce corporate entrepreneurship in order to enable innovation and growth which can lead to more job opportunities and economic growth. Enforcing corporate entrepreneurship during growth is difficult and much of the current research contradicts each other by saying that growth is handled by formalizing and structuring while corporate entrepreneurship is enforced by having a simple and loose organization. This research aims to explore how a company can organize to prepare for growth while maintaining the ability to be innovative. An illustrative case study is conducted where a small company which is expecting growth in a rapidly changing industry is examined through interviews. The theory was thoroughly investigated and five central factors of entrepreneurial orientation (autonomy, proactiveness, innovativeness, risk-taking, competitive aggressiveness) were cross examined with five central challenges that appear during growth (differentiation, heterogeneity, external complexity, internal change, internal turmoil). A framework is proposed which contains identified dilemmas of remaining entrepreneurial during growth and suggested guidelines of how to organize a firm to meet these challenges. The organizational structure is identified as one of the most important aspects which influence the entrepreneurial abilities of a firm and therefore the proposed guidelines are based on the central factors of organizational structure from the theory (formalization, centralization, complexity). The results point to formalizing rules and procedures, decentralizing some of the decision making and enforcing good integration in a low complexity (internal) environment in order to enable autonomy and proactiveness which allows the company to be innovative, even as internal and external changes are taking place. Future research is suggested for exploring the impact of the suggested guidelines and there is a possibility in elaborating the guidelines for other aspects of an organization than the structure. / Det är viktigt för organisationer att vara entreprenöriella för att möjliggöra innovation och tillväxt vilket kan leda till fler arbetsmöjligheter och ekonomisk tillväxt. Att införa intraprenörskap medan organisationen växer är svårt och mycket av forskningen är motsägelsefull. För att företaget ska kunna växa krävs det formalisering och struktur medan intraprenörskap främjas genom att ha en enkel och rörlig organisation. Syftet med denna rapport är att undersöka hur ett företag kan organiseras för att växa men samtidigt bibehålla förmågan att vara innovativa. Ett litet företag som förväntas växa i en snabbt skiftande industri undersöks genom en illustrativ fallstudie och intervjuer. Tidigare forskning visar på fem centrala faktorer av entreprenöriell orientering (autonomi, proaktivitet, innovativitet, risktagande, konkurrensvilja) och fem centrala svårigheter vid tillväxt (differentiering, heterogenitet, extern komplexitet, intern förändring, internt tumult). I ett ramverk korsexamineras svårigheterna med att vara innovativ under tiden företaget växer och dilemman identifieras samt besvaras med riktlinjer för hur man kan organisera företaget för att hantera dessa svårigheter. Organisationsstrukturen är identifierad som en av de viktigaste aspekterna som påverkar ett företags entreprenöriella förmåga och därmed är de föreslagna riktlinjerna baserad på de centrala aspekterna (formalisering, centralisering, komplexitet) av en organisationsstruktur. Resultaten visar att formalisera regler och rutiner, decentralisera vissa beslutsfattanden och upprätthålla god integration i en (intern) miljö med låg komplexitet främjar autonomi och proaktivitet. Detta tillåter företaget att fortsätta vara innovativa även när den interna och externa miljön förändras. Framtida forskning föreslås för att utforska riktlinjernas effektivitet. Det finns även möjligheter att utöka ramverket till andra aspekter än organisationers strukturer.

Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet. Studiens resultat visar att eventuell skillnad mellan skolorna ej kan bekräftas då det förefaller individuellt betonat i vilken grad elever utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Eleverna som deltagit i studien uppfattar entreprenöriella kompetenser med stor variation och visar även tecken på stor variation kring ett entreprenöriellt förhållningssätt. Studien har visat att det på båda skolor existerar lärandeaktiviteter som främjar entreprenöriella kompetenser och ett entreprenöriellt förhållningssätt, och att även den skola som inte aktivt arbetar med entreprenörskap främjar elevernas utveckling av entreprenöriella kompetenser. / The purpose of this study is to examine entrepreneurship in primary education as the new school reform introduced in 2011 has this as a focus. The reform emphasizes that promoting entrepreneurship among students of all ages with a focus on entrepreneurial competencies. The study is qualitative and relates to seek signs of tendencies towards an entrepreneurial approach based on qualitative interviews were conducted at two elementary schools. The study will also seek evidence of whether active efforts with entrepreneurship in education results in a greater degree of entrepreneurial approach. The interviews that make up the study's empirical basis is taken from a school that actively works with entrepreneurial learning and one that does not have an emphasized work on the subject. Study results show that the potential difference between the schools cannot be confirmed, then it would appear individually emphasized the extent to which students develop an entrepreneurial approach. Students who participated in the study perceive entrepreneurial competences with great variety and also show signs of considerable variation around an entrepreneurial approach. The study has shown that there in both schools exist learning activities that promote entrepreneurial competences and an entrepreneurial approach, and that even the school who are not actively working with entrepreneurship promotes students' development of entrepreneurial competences.

Den här studien syftar till att undersöka vilka entreprenöriella förmågor lärare anser att elever får möjlighet att utveckla genom problemlösningsaktiviteter i matematik. Frågan är relevant eftersom entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all undervisning enligt Lgr11 (Skolverket, 2019). Tidigare forskning visar att matematik är ett av de ämnen där lärare ser störst svårighet med att få in det entreprenöriella lärandet och det har visat sig att det är vanligt att problemlösning fortfarande sker utifrån läroböcker under enskilt, tyst elevarbete utan utmanande uppgifter enligt Skolinspektionen (2009, s. 9). Detta gynnar varken matematiska eller entreprenöriella förmågor hos elever. För att besvara studiens syfte undersöks hur lärare beskriver att lektioner under problemlösning ser ut, hur problemlösningsuppgifterna som elever möter är utformade och vilken roll läraren anser att de har under problemlösningslektioner genom semistrukturerade lärarintervjuer i årskurs 1–3. Mitt teoretiska perspektiv innehåller två delar där synen på lärande bygger på en kombination av Deweys och Vygotskys pedagogik och mitt teoretiska ramverk är uppbyggt utifrån tidigare forskning angående problemlösning och entreprenöriella förmågor i ämnet matematik. Resultatet av lärarintervjuerna visar att undervisningen oftast sker utifrån läroböcker i matematik med gemensamma genomgångar där lösningsmetoder avslöjas i inledningen av lektionen. Enligt tidigare forskning (Palmér, 2016, s. 31) hotar detta att hämma elevers kreativitet och motivation att hitta egna lösningsvägar och kan leda till att elever tror att det bara finns en rätt väg till lösningen. / <p>Matematik</p>

Small businesses have often been neglected in traditional marketing research as it has primarily focused on large, resource-rich companies. Small entrepreneurial companies are characterized by the fact that the entrepreneur is the main coordinator in the company. This differs from larger companies that usually employ specialists who possess expertise in specific areas. In Sweden, 99.2 percent of all companies are classified as small companies, which means that more research on small companies and how they use entrepreneurial marketing is of high relevance. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how small- and upcoming B2C-enterprises use entrepreneurial marketing. The study also aspires to increase the understanding of the entrepreneur's role in their business by answering two research questions:  -  How are small- and upcoming B2C-enterprises using entrepreneurial marketing? -  What role does the entrepreneur possess in small-and upcoming B2C-enterprises?  A qualitative method based on semi-structured interviews with entrepreneurs of small- and upcoming B2C-enterprises is approached in this study. The selection was carried out via a targeted selection. The study has a deductive approach based on previous research as well as existing theories and models. The collected material has been analyzed using thematic coding.  The study states that the entrepreneur possesses a vital role as their knowledge, intentions and ambitions regarding marketing reflect the marketing pursued by the company. Entrepreneurs in small-and upcoming B2C-enterprises advantageously use organic marketing where the entrepreneur often incorporates customers to a greater extent than as a mere paying actor. The study also establishes that small-and upcoming B2C-enterprises that operate in static markets, and that intend to expand, will benefit from more elaborated marketing strategies. / Småföretag har ofta försummats i den traditionella marknadsföringsforskningen då det främst har fokuserats på stora företag som besitter mycket resurser. Små entreprenöriella företag kännetecknas av att entreprenören är huvudaktören i företaget. Detta skiljer sig från större företag som oftast har anställda specialister som besitter expertiskunskap gällande konkreta områden. I Sverige klassas 99,2 procent av alla företag som ett litet företag, vilket innebär att mer forskning på just småföretagen och hur de tillämpar entreprenöriell marknadsföring är av hög relevans. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur små- och nya B2C-företag tillämpar entreprenöriell marknadsföring samt öka förståelse för entreprenörens roll genom att besvara två forskningsfrågor:  -  Hur använder små- och nya B2C-företag entreprenöriell marknadsföring? -  Vilken roll har entreprenören i små- och nya B2C-företag?  Det metodologiska tillvägagångssättet för studien är en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med entreprenörer av små- och nya B2C-företag. Urvalet genomfördes via ett målstyrt urval. Studien har en deduktiv ansats med utgångspunkt från tidigare forskning samt befintliga teorier och modeller. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk kodning.  Studien konstaterar att entreprenören besitter en vital roll då deras kunskap, intentioner och ambitioner angående marknadsföring återspeglar företagets marknadsföring. Entreprenörer i små- och nya B2C-företag använder fördelaktigen organisk marknadsföring där ett stort ligger på att inkorporera kunder i en högre utsträckning än som enbart en betalande aktör. Studien fastställer även att små- och nya B2C-företag som är verksamma på statiska marknader, och som avser att expandera, kommer gynnas av en mer strukturerad marknadsföring.

During the recent years the interest in entrepreneurial education has increased both in terms of research being made in the subject, but also in the extent of entrepreneurial courses in Swedish secondary schools, where as the concept Junior Achievement (JA) is particularly being used. A common goal of the entrepreneurial education is apart from teaching the students how to start and run a business, to develop the students’ entrepreneurial skills and competences. The main purpose of the essay is to describe and illustrate the role of the teacher in the entrepreneurial pedagogy being used in courses with the JA concept and to investigate which entrepreneurial skills are being developed by the students participating in these courses. There is also the purpose of investigate what the characteristics are of this entrepreneurial pedagogy being used in the courses using the JA concept. The main theoretical foundation underpinning this study is the pedagogical philosophy formulated by John Dewey and the theory of situational leadership. My study took place in a secondary school in the area ofStockholm, where the JA concept was used in economical and project work courses. Two teachers teaching on these courses were interviewed and a questionnaire survey was conducted to obtain data from the teachers’ students. The main findings from this study are that the entrepreneurial pedagogy being used in the courses with the JA concept show high similarities with the philosophy of John Dewey. The role of the teacher is to be a tutor, guiding the students through the work process, by being more directional and instructive at start, and more supportive and encouraging in the end. However, the results show that it‘s unclear if the amount of help and support the students receive from the teacher is sufficient. The entrepreneurial skills, for example communication ability and creativity are being developed the most when they are connected to economical work assignments. Regarding the cooperation ability it is unclear if the ability is being developed due to the fact that the results show that students tend to cooperate with their friends and the work load being unequally shared in the JA business.

Denna studie behandlar ämnena framgång, motivation, komfortzon, personlig utveckling ochallt inom avgränsningen entreprenörer inom generation Y. Studien är kvalitativ och ärgrundad på vetenskapligt granskade publikationer samt annan relevant teori. Syftet med dennastudie är att bidra till en fördjupad kunskap kring begreppet framgång och hur entreprenörerinom generation Y på ett ändamålsenligt sätt definierar det. Fokus kommer att ligga på attidentifiera vad det är som gör att dessa tar steget ur sin komfortzon och vad det är sommotiverar dem till framgång.Inledningsvis kommer studien att beröra de huvudsakliga ämnena framgång, motivation ochkomfortzon innan den teoretiska referensramen går in mer djupt på områdena. Teorin är avstor vikt för studiens analys och resultat. Tack vare studiens teori har vi kunnat skaparelevanta intervjufrågor som har legat till grund för hela det empiriska materialet. Totaltintervjuades åtta entreprenörer, som alla bidrog med kunskap, kompetens och erfarenhet.Inom vår avgränsning entreprenörer inom generation Y valde vi att ha ett brett urval när vikontaktade intervjupersoner och då i form av olika åldrar, kön och yrken. Eftersom vi villeundersöka respondenternas inställning och deras åsikter kring de specifika ämnena valde vi attgenomföra semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter har tagit steget ur sinkomfortzon och lever idag som entreprenörer med en brinnande tro på sig själv. I analysendiskuterar vi de likheter och skillnader som vi kunde koppla ihop mellan teori och empiri.Uppsatsens slutsats bidrar till kunskap om ämnena framgång, motivation och komfortzon.Komfortzon är en individuell trygghetszon som varje människa har, men genom att testa pånya utmaningar kan denna zon expandera vilket gör att person i fråga känner sig mer bekväm.I och med denna studies resultat har vi kommit fram till att en människa måste ta steget ur sinkomfortzon för att nå framgång och detta är möjligt just genom ens individuella motivation.Entreprenörer inom generation Y motiveras på många olika sätt, bland annat genom att sättaupp både lång- och kortsiktiga mål, omge sig själv med inspirerande människor och attständigt utvecklas genom nya utmaningar som skapar förutsättningar för att uppnå sina måloch drömmar. Motivationen finner generationen även genom att vilja vara en livslång elevsom är villig att förfina sina färdigheter och talanger samt bygga på sina kunskaper för att blien starkare entreprenör. Att vara framgångsrik är ett individuellt begrepp, men överlaghandlar det om att vara lycklig på ett balanserat plan och känna sig tillfredsställd med sintillvaro, det gäller både inom privat- och arbetslivet. Även om en god ekonomi är nödvändigför överlevnad anser inte entreprenörerna inom avgränsningen det som väsentligt förbegreppet framgång. Allt handlar i grund och botten om att omge sig med människor som villens bästa och ser ens potential och kapacitet, vilket gör att individen finner en starkare tro påsig själv som är av betydelse för att bli riktigt framgångsrik. Entreprenörerna har tydligt visatpå en inställning som bygger på att ha en positiv attityd gentemot livet, de hävdar att allthandlar om att ha rätt “mindset” för att kunna utvecklas. Möjligheterna finns överallt runtomkring oss, det gäller bara att öppna ögon för att se dem! / This study deals with the following topics: success, motivation, comfort zone, personaldevelopment and everything within the definition of generation Y. The study is qualitative,and based on peer-reviewed publications as well as other relevant theories. The main purposeof this thesis is to contribute to a deeper knowledge of the concept of success, and howentrepreneurs within the generation Y in an effective way define it. The study will focus onidentifying what makes generation Y step out of their comfort zone, and what motivates themto succeed.Initially, the study briefly deals with the main topics of success, motivation and comfort zone,before the theoretical framework goes deeper into these topics. The theory is of greatimportance for this study's analysis and results. Thanks to the theory we have been able tocreate relevant questions for the interviews, which have been the basis for the whole empiricalmaterial. A total of eight entrepreneurs were interviewed and they all contributed withknowledge, competence and experience. When we contacted entrepreneurs for our interviewswe chose to have a wide range within generation Y, containing both genders in different agesand different professions. Since we wanted to examine the respondents opinions regardingthese specific topics we chose to do semi-structured interviews. All of the respondents havetaken the step out of their comfort zone, and now live their lives as entrepreneurs, with afervent belief in themselves. In the analysis we will discuss the similarities and differencesthat we could find between theory and empirical data.The conclusion of this study will provide knowledge regarding the topics success, motivationand comfort zone. A comfort zone is an individual safe zone that all human beings have. Bytrying new things this zone will expand, which makes the person feel more comfortable. Withthis study we have reached to the conclusion that a person has to step out of their comfortzone to be able to succeed and this is possible through his or hers individual motivation.Entrepreneurs within generation Y is motivated in various ways, for example by setting longandshort-term goals, surround themselves with inspiring people and also develop throughnew challenges that will help them reach their goals and dreams. The generation also findmotivation in the will to learn, refine their skills and talents and widen their knowledge to bestronger entrepreneurs. To be successful is an individual concept, but overall it is about beinghappy in a balanced way and to feel satisfied with both your personal and working life.Although a balanced economy is necessary for survival, the entrepreneurs within generation Ydoes not think it is essential for the concept of success. It is of great importance that yousurround yourself by people who want your best and sees your potential and capacity.This will give you as an individual a stronger belief in yourself, which is necessary if youwant to be successful. The entrepreneurs have clearly shown a preference based on a positiveattitude towards life, they claim that everything is about having the right mindset to be able todevelop. The possibilities are all around us, we just have to open our eyes to be able to seethem.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur entreprenöriell orientering kan mäta entreprenörskap inom branschen för mobiltelefoni. Förhållandet mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall mäts med utgångspunkt i Millers resonemang om entreprenöriell orientering. Hur kan entreprenörskap operationaliseras? Hur ser förhållandet ut mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall? Studien baseras på tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, årsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entreprenörskap. Både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas för att åstadkomma triangulering. Entreprenörskap kan mätas utifrån hur pass radikal innovationen är. Den nya och tidigare okända innovationen kan resultera i positiva ekonomiska utfall som också mäter graden av entreprenörskap. Entreprenörskap kan mätas genom grad av riskaversion. Risktagande kan ge både positivt och negativt ekonomiskt utfall. Entreprenörskap kan mätas genom proaktivitet och begreppet first mover. Proaktivitet kan bidra till högre grad av entreprenörskap som i sin tur kan ge positiva ekonomiska utfall. Att vara proaktiv idag utgör ingen garanti för positiva ekonomiska utfall i framtiden. / The purpose of this study is to contribute with knowledge concerning how entrepreneurial orientation can measure entrepreneurship within the cellphone business. The relationship between entrepreneurship and economic outcomes is measured using Millers arguments about entrepreneurial orientation. How can entrepreneurship be operationalized? How does the relationship between entrepreneurship and economic outcomes look like? The study is based on prior research, nonfictional literature, scientific articles, annual reports, business articles, theses and other relevant sources, which highlight entrepreneurship. Both qualitative and quantitative method is used to achieve triangulation. Entrepreneurship can be measured by how radical the innovation is. The new and earlier unknown innovation can result in positive economic outcomes, which can be used as a tool for measuring entrepreneurship as well. The level of risk aversion can measure entrepreneurship. Risk taking can result in both positive and negative economic outcomes. Proactiveness can be measured by using the term first mover. Proactiveness can contribute to higher level of entrepreneurship causing positive economic outcomes. Being proactive today does not guarantee positive economic outcomes in the future.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild &amp; formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och visuellt, kopplas inte programmet ihop med relaterade yrken. Men som det framkommer i min studie kommer människor ha stor nytta av att behärska det kommunikativa bildspråkliga fältet, oavsett yrke.

An entrepreneurial exit achieved through sale is the goal for many entrepreneurs and is often portrayed as a finish line. In reality, however, it marks the starting point of a business transfer process that can span several years. This study examines business transfers from a process perspective within the context of entrepreneurial small and medium-sized enterprises and from the entrepreneur's point of view. This is an area that is still considered unexplored and is referred to as entrepreneurial transfer in this study. The aim of the study is to contribute valuable empirical evidence to develop the subject, shed light on the area within the context of entrepreneurial small and medium-sized enterprises, and encourage further research. Six entrepreneurs have been interviewed in a semi-structured interview study, and the empirical data has been analyzed phenomenographically. The study identifies several patterns in how the process of entrepreneurial transfers occurs according to the entrepreneur, as well as how the entrepreneur perceives the process to be influenced by factors related to business transfers and small and medium-sized enterprises. The study provides valuable knowledge for both researchers and entrepreneurs by highlighting deficiencies and identifying gaps in existing research, serving as a basis for entrepreneurs to make informed decisions regarding an entrepreneurial transfer. / En entreprenöriell exit via försäljning är en målsättning för många entreprenörer och framställs ofta som ett målsnöre. I verkligheten är detta dock startskottet för en företagsöverlåtelse som kan vara i flera år. Denna studie undersöker företagsöverlåtelser ur ett processperspektiv i kontexten för entreprenöriella små och medelstora företag och ur entreprenörens perspektiv. Detta är ett område som ännu är att anses outforskat och i denna studie benämns som entreprenöriell överlåtelse.  Studien syftar till att bidra med värdefull empiri för att utveckla ämnet, belysa området i kontexten för entreprenöriella små och medelstora företag och uppmana till vidare forskning. Sex entreprenörer har intervjuats i en semistrukturerad intervjustudie och det empiriska underlaget har analyserats fenomenografiskt. Studien identifierar ett antal mönster för hur processen för entreprenöriella överlåtelser sker enligt entreprenören samt hur entreprenören anser processen påverkas av faktorer kopplade till företagsöverlåtelser och små och medelstora företag. Därtill bidrar den med värdefull kunskap för både forskare och entreprenörer genom att belysa brister och identifiera hål i befintlig forskning samt agera underlag för entreprenörer att ta informerade beslut inför en entreprenöriell överlåtelse.

I dagens samhälle ser vi att kvantiteten av kriser ökar. Små och medelstora företag är den kategori av företag som drabbas värst och därav har intresset för entreprenöriell resiliens inom forskning ökat. Kunskapen kring entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag är fragmenterad och illa definierad. Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen om entreprenöriell resiliens genom att studera de aktiviteter små och medelstora företag inom detaljhandeln i Skaraborg genomför på grund av en finansiell konjunkturnedgång. Studien ämnar bidra med förståelse och förklaring av de aktiviteter företag arbetar med för att skapa entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag inför och under en finansiell konjunkturnedgång. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med företagsledare i små och medelstora företag inom detaljhandeln. Studien visar vikten av både preventivt och adaptivt arbete för att stärka motståndskraften i små och medelstora företag inför och under en konjunkturnedgång. Studien belyser också vikten av erfarenhet och lärande inom organisationen vilket utgör en grund för företagens arbete med entreprenöriell resiliens. Studien indikerar hur erfarenhet av tidigare hantering av konjunkturnedgångar påverkar dagens aktiviteter i företaget. Undersökningens resultat visar att entreprenöriell resiliens är en ständigt pågående process. / In today's society, we observe an increasing number of crises. Small and medium-sized enterprises are the business category most adversely affected, which is why interest in researching entrepreneurial resilience has grown. However, knowledge about entrepreneurial resilience in small and medium-sized enterprise remains fragmented and poorly defined. The purpose of this study is to enhance our understanding of entrepreneurial resilience by studying the activities of small and medium-sized enterprises within the retail sector in Skaraborg due to a financial economic downturn. The study aims to contribute to our comprehension and explanation of the strategies employed by companies to foster entrepreneurial resilience before and during such downturns. The study employed unstructured interviews with business leaders from small and medium-sized enterprises in the retail sector. The findings underscore the significance of both preventive and adaptive measures in strengthening the resilience of enterprises prior to and during economic downturns. Additionally, the study emphasizes the value of experience and organizational learning as foundations for companies' efforts to cultivate entrepreneurial resilience. The study indicates that past experiences of managing economic downturns influence present-day activities within companies. The survey results demonstrate that entrepreneurial resilience is an ongoing process.