Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan? Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.

Sammanfattning ”Entreprenörskap genom brädspel” Nivå: Kandidatuppsats i Innovation - 15 HP Institution: Akademin för Innovation, Teknik och Design (IDT) Författare: Linus Linder & Robin Karlsson-Holm Titel: Entreprenörskap genom brädspel Handledare: Erik Lindhult Nyckelord: Entreprenörskap, Entreprenöriellt lärande, Spel, Simulation och Innovation Forskningsfrågor: Hur kan utformning av ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag se ut? Syfte: Syftet med studien är att utveckla ett entreprenörskapsspel som genererar kunskaper i entreprenörskap. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie som har haft parallella metoder för insamling av förstahandskällor. Dels i form av semi-strukturerade intervjuer med informanter och sedan i en mer experimentell metod, aktionsforskning. Genom att använda kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer skapar författarna en bättre helhetsbild av studien. Slutsats: Efter arbetets gång har författarna utvecklat ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag. Spelet har anpassats efter Ung företagsamhets processmodell för att ge elever kunskaper och erfarenheter som dem kommer ha användning för vid UF-företagande. I Unga Entreprenörer får eleverna starta ett företag och sedan driva det, på samma sätt som dem kommer driva sina framtida UF-företag. I uppstartsfasen fattar eleverna beslut samt bekantar sig med begrepp som affärsplan, marknadsanalys, marknadsetablering och budgetering. I den drivande fasen får eleverna i grupp fatta många beslut samt att dem bekantar sig med begrepp som marknadsföring, konkurrensfördelar, kundrelationer, resultaträkning samt balansräkning

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande. Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer. Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden. Dessa kategorier visar vad pedagogerna anser vara viktigt inom det entreprenöriella lärandet. Det som framkom som gemensamt för samtliga pedagoger var att deras förhållningssätt främst är att handleda och vägleda. Pedagogerna betonade även vikten av att lyssna och utgå från eleverna samt deras intressen och förutsättningar. Detta görs främst genom att ge eleverna stort elevinflytande och delaktighet. Pedagogerna framhåller att genom tidig introduktion av entreprenöriellt lärande läggs grunden för att hantera en komplex framtid. De anser att kompetenser och förmågor som att kunna se ett behov, se en lösning och sedan förmå att förverkliga blir viktigt på framtidens arbetsmarknad.

Att lära till entreprenör har sedan början av 2000-talet varit en central del av gymnasieskolans uppdrag (Skolverket, 2011) och som en del av kursen entreprenörskap nyttjar idag flera svenska gymnasieskolor Ung Företagsamhet (Ung Företagsamhet, 2021). UF innebär att arbeta i projektform med tydligt upplägg och många viktiga deadlines för eleverna (Ung Företagsamhet, 2021). Syftet med den här studien är att få kunskap om undervisningsaspekter som särskilt bidrar till att skapa engagemang och tillfredsställelse hos eleverna. Sex semistrukurerade intervjuer med elever som arbetar med, eller har arbetat med, UF genomförts. En tematisk innehållsanalys visar att de som främst engagemang och tillfredställelse hos eleverna var synligt lärande dvs att kunskapen blir synliggjord, konkretiserad, och att de upplever att de har nytta av den erhållna kunskapen. Detta kan skapas i undervisning genom att eleverna får använda den teoretiska kunskapen på praktiska uppgifter och aktiviteter utanför skolan, i samhället. Detta pekar på vikten av att eleverna får vetskap om vad den undervisning de får i skolan kan användas till, vilken nytta den kan ha av denna. Vidare forskning om framförallt UF och entreprenörskapskursens påverkan på elevernas vilja att starta företag, om eleverna blir mer entreprenöriella efter genomgången kurs, identifieras som viktig. Detta då det är ett av gymnasieskolans uppdrag.

Denna uppsats handlar om entreprenörskapsbegreppet i skolan och hur dess användning kan förstås i en bredare samhällelig och utbildningspolitisk kontext. Den tar sin utgångspunkt i de tvetydigheter som präglar begreppets användning i utbildningspolitiska sammanhang och försöker analysera de underliggande föreställningar som begreppet ger uttryck för. Uppsatsen försöker situera begreppet och dess användning i en bredare historisk kontext och försöker visa hur dess användning kan förstås mot bakgrund av en dramatisk ekonomisk-politisk strukturomvandling.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta.Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön.Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts. Så som eleverna arbetar nu gör att de känner sig gladare, tar mer ansvar, är mer motiverade och att man arbetar utifrån sina egna förutsättningar på ett friare sätt. / The purpose of this study is to follow how, the students at The Child and Recreation Programme at Selma Lagerlöf Upper secondary school in Landskrona, experience the development of their entrepreneurial skills during the introduction of entrepreneurial learning the academic year 08/09. Furthermore, I want to throw light upon the processes the students go through with this new way of working. I have chosen to carry out observations and qualitative interviews as a method to examine the students’ own perception of their development of entrepreneurial competences. The study group is composed of a class of 30 students where I have, in agreement with the teacher team, selected pupils for interviews and observations. The study group is mixed in terms of gender and other aspects, which may affect the students’ attitude towards entrepreneurial learning. This case study proves that if the students’ entrepreneurial competences are stimulated, they are able to see their own progress. It was found that the pupils preferred working according to the entrepreneurial competences rather than working the more traditional way. As a result the students feel happier, take more responsibility for their studies and are motivated to work in a freer way in harmony with their own qualities.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på fritidshemmet arbetar didaktiskt med det entreprenöriellt lärande, med fokus på de sociala förmågorna. Istudien deltog fyra legitimerade lärare på fritidshem. Studiens resultat visar attlärarnas tolkningoch kunskap av entreprenörskap/ entreprenöriellt lärande är skiftande. Det resulterar i skillnader i lärarnas planering och och arbetssätt av undervisningeni det entreprenöriella lärandet på fritidshemmet. Exempelvis arbetar ett fritidshem aktivt med det entreprenöriella lärandet med bas i ett års hjul. Genom det arbetssättetkopplas entreprenören och det entreprenöriella lärandet samman. Den praktiska aspekten och lärarnas kompetens är viktiga för att eleverna ska få förståelse för det entreprenöriella lärandet och utveckla de sociala förmågorna. Studien visar att den didaktiska planerings utgångspunkten är att eleverna ska få möjligheter att öva på de entreprenöriella förmågorna. Däremot visar resultatet att lärarna kan uppleva en viss problematik angående gruppkonstellationer och de sociala förmågorna hos vissa elever.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3. Under aktionen användes observationer och samtal med barn, vårdnadshavare och fritidspedagoger. Dessa dokumenterades genom fältanteckningar/loggbok och till viss del fotografier och ljudupptagningar. Resultatet av delstudie I visar tendenser på att det finns en betydande skillnad mellan reproducerat och kreativt skapande, och aktionen fokuserades därmed till kreativt skapande. Resultatet av delstudie II visar att barnen under aktionen använt sig av samtliga studerade förmågor. Framtydande i både delstudie I och II är att stor betydelse ges åt pedagogernas förhållningssätt och aktivitetens utformning. Även andra ramfaktorer, och pedagogernas förmåga att hantera dessa, anses kunna ha en betydande effekt på resultatet.