91 |
Entreprenörskap och riskkapitalism : om definitioner, investeringar och utbildningWatanen, Jesper, Jämthagen, Katja January 2010 (has links)
Kapitalanskaffningen är central för entreprenörskap och för detta är entreprenörer ofta hänvisade till riskkapitalister. Då ingen tidigare har studerat helheten av vad som får riskkapitalister att investera gör detta vår studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar även kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrågar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig på och vad, kopplat till individen, som kan få dem att investera. Studien svarar även på hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer. Studien är kvalitativ och fenomenologisk med en abduktiv ansats. Tio telefonintervjuer har genomförts med tre kategorier av riskkapitalister; formella, informella samt högrisk lånegivare. Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats genom tematisering och kategorisering. En viktig slutsats är att det inte alls behöver vara tillräckligt att någon är en entreprenör för att denna ska få en investering. Riskkapitalisterna efterfrågar betydligt mer än vad de ser som entreprenörskap. Branschrelaterad kunskap, vidsynthet, förtroende, ordning och reda samt att vara en bra säljare är några exempel på detta. Om skolan ska kunna erbjuda det som riskkapitalisterna efterfrågar, behöver de ta hänsyn till detta.
|
92 |
ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMT LÄRANDE I ÄMNET SVENSKAAndersson, Annekatrin January 2010 (has links)
ABSTRACT Det talas om livslångt lärande och att kunna läsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhälle vi ska leva och verka i. Frågan kan ställas om vad det livslånga lärandet innebär och vad som krävs av skola och samhälle. Både internationella och nationella undersökningar visar att läs- och skrivkunskaper hos elever som går i svensk skola är i en nedåtgående spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera på varför det är så och vad som måste göras för att vända spiralen uppåt så att det ökar igen. Genom den här kvalitativa undersökningen har målet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lärande i relation till ämnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlättar och som är en framkomlig väg till läs och skrivinlärning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser på pedagogen, arbetssättet, miljön, material och kamraterna. Även verksamma pedagoger har tillfrågats om deras syn på inlärning och förhållningssätt för att möjliggöra att entreprenörer skapas i klassen. Entreprenörer med entreprenöriella attityder som att världen inte är problemfri och att det finns många intressanta lösningar på världens problem och att de vill vara med och genomföra minst en av dessa lösningar. Resultatet ger klara indikationer. De elever som redan kan och har hög självkänsla och är intresserade av ämnet svenska har nytta av entreprenörsskap och företagsamt lärande. De elever som har sämre självkänsla och tycker ämnet svenska är tråkigt tror inte att de kan påverka. De har inte så stor nytta av entreprenörskap och företagsamt lärande för de ser ändå inte möjligheter. Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig pedagogen är för elever i skolan. Läraren framstår inte som den som ska lära ut utan som den som ska visa vägen, visa på alternativen och överlåta åt eleven att själv få ta ställning och göra val. Det är inte metoderna som är saliggörande utan relationerna som blir avgörande om motiverade entreprenörer skapas i ämnet svenska. Nyckelord: entreprenörskap, intersubjektivitet och utvecklingszon.
|
93 |
Entreprenörskap i Gymnasieskolan : En studie av elevers syn på skolans lärmiljö som grund för utveckling av entreprenöriella egenskaperHolmberg, Martin January 2009 (has links)
Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt? Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön. Målet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder till skolans förmåga att utveckla deras entreprenöriella egenskaper och hur de upplever skolmiljön. Studien ska även besvara om elever som har haft en ekonomiskt inriktad kurs påverkats mer till entreprenörskap än de som inte har gått en sådan kurs. För att besvara dessa frågor har en kvantitativ undersökning genomförts genom att enkäter har delats ut till 126 stycken delvis slumpmässigt utvalda elever. Den empiriska undersökningen genomfördes på Östra gymnasieskolan i Umeå. Resultaten har därefter analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS enligt vedertagna statistiska metoder. Resultaten visar att det finns ett samband mellan elevers åsikter angående skolmiljöer och skolans utveckling av entreprenöriella egenskaper. De elever som ansåg att skolan hade relativt väl utvecklade lärmiljöer tyckte allt som oftast att skolan hade utvecklat deras entreprenöriella egenskaper mer än de som inte ansåg att lärmiljöerna var särskilt bra. Däremot fanns det inga bevis för att ekonomiskt inriktade kurser hade en större påverkan på utvecklingen av entreprenöriella egenskaper än vad andra kurser hade.
|
94 |
Småföretagare : Hur är det att starta ett företag inom klädbranschen? / Small entrepreneurs : How is it to start a company within the clothing industry?Marthinusen, Madeleine, Gyllgård, Malin January 2009 (has links)
Under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt inom detaljhandeln och den har ökat kraftigt. Marknaden har blivit tuffare och det är framförallt de stora kedjorna som har växt. Detta innebär att det är ett fåtal klädjättar som innehar en stor andel av marknaden och de små oberoende butikerna får allt svårare att klara sig i den tuffa konkurrensen. De stora klädkedjorna kan genom sina stordriftsfördelar pressa ner priserna och de har också fördelar när det kommer till marknadsföring och lokalisering på grund av deras större kapital. Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur det är att starta ett företag inom klädbranschen. Vad som krävs för att klara uppstartandet och hur de arbetar för att klara sig och överleva i den tuffa konkurrensen. För att få svar på vårt syfte valde vi att genomföra tre fallstudier med ägare till små oberoende butiker i centrala Karlstad. Vi har gjort en kvalitativ studie och har intervjuat Anna Törling på Lilla Ego, Robert Gärdesund på Ballroom och Sofia Skogh på Sofias garderob. Intervjuerna har ägt rum i butikerna för att vi ska kunna få se hur de ser ut samt få en ökad förståelse för vad de berättar om genom att kunna se det med egna ögon. För att inte styra intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade frågor och vi valde också att först göra intervjuerna för att sedan ta fram relevanta teorier. I teorin har vi därför försökt sätta in läsaren i den problematiken som finns kring småföretagare och även beskriva vad som kan förekomma i en uppstartsprocess. Vidare tas även marknadsmixen upp samt olika strategier och vad som är viktigt i dessa. I analysen belystes de områden som vi ansåg var viktiga delar för företagare i deras arbete med butiken. Det visade sig att det fanns områden som de upplevt problem med, till exempel med att sköta själva redovisningen av ekonomin, men det visade sig även att även andra delar som att få kapital som kan vara ett problem hade gått relativt smidigt. Den största anledningen till att våra respondenter startade sina klädbutiker var att de såg att det fanns ett behov av det i stan men även att de ville skapa någonting eget. Även ett stort klädintresse och tankar på att starta eget under en längre tid påverkade dem. För att överleva på marknaden så gäller det att ha ett väl genomtänkt koncept och att skapa en säkerhet hos kunden genom att inte förändra sig för mycket och ofta. Det är dock viktigt att inte bli stillastående utan att ha många idéer och att ha mod att genomföra dem så länge det inte innebär för stora förändringar och utsvävningar från butikens image och koncept. Lokalisering av butiken har också visat sig ha en stor betydelse samt marknadsföring genom word-of-mouth. Vikten av att ha en stark vilja och att brinna för det de gör visade sig också men däremot så verkar det inte som tidigare erfarenhet spelar en avgörande roll.
|
95 |
Från idé till koncept : Fallstudie av en innovationsprocessLjungberg, Felix, Thorberg, Johan January 2010 (has links)
Sveriges regering har under de senaste åren uppmärksammat och främjat dagens och morgondagens entreprenörer i deras innovativa arbete för att skapa en framtida tillväxt. Dessa tankar är inget nytt utan har existerat i den ekonomiska forskningen under en längre tid. Joseph Schumpeter var nationalekonomen som tidigt såg kopplingen mellan entreprenören dess innovationer och tillväxt. Han identifierade innovationen som en skapare av tillväxt då den hade förmågan att bryta ned ineffektiva monopol- och oligopolstrukturer och ersätta dessa med en mer fri och effektiv marknadssituation. Innovationer uppstår ofta ur en process och att förklara denna kan vara problematiskt. För att beskriva denna process används ofta modeller framtagna ur studier av företag som arbetar med att frambringa nya innovationer. I en innovationsprocess finns det ett antal intressanta aspekter att titta på. Det vi i denna uppsats valt att titta närmare på är bland annat, bakgrunden till och utvecklingen av en innovation samt uppkomsten av problem och lösningar i processen. För att beskriva dessa aspekter har vi genomfört en fallstudie av företaget Big Bag som har byggt sin verksamhet utifrån en innovation. För att kartlägga innovationsprocessen har vi gjort ett antal intervjuer med personer som har stark koppling till företaget och dess innovation. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av förklaringsmodellen ”Cycling the innovation journey” framtagen av Minnesota Innovation Research Program. Modellen beskriver innovationsprocessen ur ett fasperspektiv med olika divergerande och konvergerande faser som uppkommer på grund av externa och interna händelser. Dessa händelser ter sig olika beroende på huruvida innovationsprocessen befinner sig i initierings-, utvecklings- eller avslutningsfasen. Den innovationsprocess vi tittade på i vår fallstudie har visat på flera divergerande och konvergerande faser som har utvecklat innovationen från en idé till ett heltäckande affärskoncept. Vi har bland annat kunnat påvisa att innovationer uppstår från en rad slumpvis betydande händelser och att drivkraften att utveckla en innovation har såväl intern som extern påverkan. I vissa fall har inte förklaringsmodellen till fullo överensstämt med vårt fall. Detta kan bero på att modellens kontextuella ursprung är något annorlunda än den innovationsprocess vi tittat på. Det kan därför i framtiden vara intressant att undersöka fler fall med liknande karaktäristik.
|
96 |
Entreprenörskap genom brädspelKarlsson-Holm, Robin, Linder, Linus January 2014 (has links)
Sammanfattning ”Entreprenörskap genom brädspel” Nivå: Kandidatuppsats i Innovation - 15 HP Institution: Akademin för Innovation, Teknik och Design (IDT) Författare: Linus Linder & Robin Karlsson-Holm Titel: Entreprenörskap genom brädspel Handledare: Erik Lindhult Nyckelord: Entreprenörskap, Entreprenöriellt lärande, Spel, Simulation och Innovation Forskningsfrågor: Hur kan utformning av ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag se ut? Syfte: Syftet med studien är att utveckla ett entreprenörskapsspel som genererar kunskaper i entreprenörskap. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie som har haft parallella metoder för insamling av förstahandskällor. Dels i form av semi-strukturerade intervjuer med informanter och sedan i en mer experimentell metod, aktionsforskning. Genom att använda kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer skapar författarna en bättre helhetsbild av studien. Slutsats: Efter arbetets gång har författarna utvecklat ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag. Spelet har anpassats efter Ung företagsamhets processmodell för att ge elever kunskaper och erfarenheter som dem kommer ha användning för vid UF-företagande. I Unga Entreprenörer får eleverna starta ett företag och sedan driva det, på samma sätt som dem kommer driva sina framtida UF-företag. I uppstartsfasen fattar eleverna beslut samt bekantar sig med begrepp som affärsplan, marknadsanalys, marknadsetablering och budgetering. I den drivande fasen får eleverna i grupp fatta många beslut samt att dem bekantar sig med begrepp som marknadsföring, konkurrensfördelar, kundrelationer, resultaträkning samt balansräkning
|
97 |
Entreprenöriellt Lärande på Fritidshem : Pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärandeStålander, Maria, Sörbom, Anna January 2014 (has links)
Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande. Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer. Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden. Dessa kategorier visar vad pedagogerna anser vara viktigt inom det entreprenöriella lärandet. Det som framkom som gemensamt för samtliga pedagoger var att deras förhållningssätt främst är att handleda och vägleda. Pedagogerna betonade även vikten av att lyssna och utgå från eleverna samt deras intressen och förutsättningar. Detta görs främst genom att ge eleverna stort elevinflytande och delaktighet. Pedagogerna framhåller att genom tidig introduktion av entreprenöriellt lärande läggs grunden för att hantera en komplex framtid. De anser att kompetenser och förmågor som att kunna se ett behov, se en lösning och sedan förmå att förverkliga blir viktigt på framtidens arbetsmarknad.
|
98 |
IT'S A MAN'S WORLD : En studie om kvinnors barriärer till företagandeRagnarsson, Vendela, Onsjö, Helena January 2014 (has links)
Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor. Den manliga normen kring entreprenörskap kan ha en hämmande effekt, men påverkar de facto inte kvinnors intention till företagande. Studiens mest betydelsefulla upptäckt är att det finns ett statistisk säkerställt samband mellan kön och intention till företagande. Oddsen är 2,15 gånger högre att en man vill bli entreprenör, jämfört med att en kvinna vill bli entreprenör.
|
99 |
"Shit, det där kan jag också göra" : En kvalitativ studie om individers upplevelser av att vara ung entreprenörSöderpalm, Julia, Lindahl, Elinor January 2015 (has links)
Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder. Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör. De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori. Vi medräknade även Daniel H. Pinks diskussioner om begreppen drivkraft och motivation, samt att vi utgick från tidigare forskning om hinder som uppstår vid entreprenörskap. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med åtta personer i åldrarna 19-28 som alla var entreprenörer. Vi redovisade huvudsakligen uppfattningar som var gemensamma för en majoritet av de intervjuade unga entreprenörerna. Svaren analyserades sedan i relation till det teoretiska underlaget som redovisades ovan, i syfte att öka vår förståelse för entreprenörernas upplevelser. Vår undersökning visade att de unga entreprenörerna drevs till stor del av utmaningar och att kunna skapa sin egen framgång genom företagande. Andra incitament till entreprenörskap var inspiration från andra människor, men också att ha ett intresse för verksamheten. Entreprenörernas unga ålder gjorde att de vågade vara mer risktagande i sitt arbete utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Att syssla med sådant som hör ungdomen till, som exempelvis teknik, ansåg de var fördelaktigt i deras företagande. De unga entreprenörerna lyfte dessutom fram att de ansåg sig ha lättare att få stöd av organisationer och sociala kontakter. Det som kunde utgöra ett hinder av att vara entreprenör i ung ålder var skepticism, nämligen att andra människor i arbetslivet inte tog dem seriöst. Ett annat hinder, som var oberoende av deras unga ålder, var otillräcklig information från exempelvis Skatteverket. Utifrån vad de unga entreprenörerna berättade i våra intervjuer så skulle en lyckad företagare vara nytänkande och kunna lösa problem som uppstår. Denne skulle likaså kännetecknas av beslutsamhet, men också ha förmågan att inse vad ens styrkor och svagheter är. Slutligen var det viktigt att kunna lära sig medan man arbetar, eller ”learning by doing” som uttrycket lyder.
|
100 |
Goda relationer – En förutsättning för morgondagens entreprenörerThalinsson Ranhagen, Elias, Norstedt, Josefin January 2015 (has links)
I takt med en ökad internationalisering och hårdnad global konkurrens ställs större krav på morgondagens entreprenörer. I Uppsala kommun har den omfattande kapaciteten inom utbildning och forskning uppfattats som ett särskilt viktigt verktyg för att möta dessa utmaningar, varför studiens fokus riktas på hur de entreprenörskapsfrämjande aktörerna som existerar kring Uppsala universitet tillsammans verkar för att skapa förutsättningar för studenter och forskare. Syftet med denna uppsats är således att erhålla en så pass heltäckande bild som möjligt av detta nätverk av relationer för att sedan kunna analysera hur dessa kan vidareutvecklas. För att besvara detta syfte har en kvalitativ fallstudie genomförts, där studien primärt fokuserade på fyra aktörer som ansågs vara särskilt vitala. Studiens resultat visar på att det finns goda möjligheter för vidareutveckling genom bland annat ökade resurs- och aktivitetsutbyten mellan olika aktörer.
|
Page generated in 0.0818 seconds